Hytt 3 eller 4-mannaytten som den också kallades, här bodde värnpliktiga furirer, rakt fram kan vi se julkalender från 1979, den är öppnad till och med lucka 19.
Från 299 kr
Dåvarande kronprinsen, senare kung Karl XVI Gustaf, sticker upp huvudet ur en lucka till pansarfordon, förmodligen en stridsvagn 103 S, 1960-tal.
Vägstation Vmo E3, Boxholm, filial Backasand. Garagebyggnad. Invid väg. Lucka på taket för att förhöja garageporten. Postlådor till vänster. Cykel vid gaveln.
interiörer, scener, övriga
En ung man står stolt med en skyffel i näven vid en stor kolpanna, vars lucka är märkt "C J F Ljunggren Christianstad". Det ligger kol på golvet intill honom.
En hemmiljö. En sekretär med nedfälld lucka till vänster, till höger en säng. Bortom sekretären en mindre schäslong i ett vägghörn med fotografier på väggen. Längre in i bilden ett rum med ett stort antal ljussaxar som hänger i bågform.
Sydlängans nordvägg med baskistans lucka. Baskistan ligger utanför huset, se bild 18. Bakom väggen th finns pannrummet. Christian Madsens båtbyggeri. Foto N(ils) Nilsson aug (19)64. Danmark, Själland, Lynaes.
'Akkaexpedition, Bilder från Läsö och från båten (Skandia, FC 51). :: :: 2 män på däck, i fören. I förgrunden är nederdelen av masten synlig. Lucka synlig. :: :: Ingår i serie 5089:1-63. Se även fotonr 2401-2453.'
'Bildtext: ''Självsådd återväst i lucka.'' 1 man stående bland gran och tall. :: :: Fotonr. 7046:329-334 indelade som ''Föryngringshuggning.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Bordsklocka tillverkad av urmakaren Petter Ernst (1714-1784), Stockholm, omkring 1775. Baksida av grönt lack med dekor i guld och färger, här med stängd lucka. För framsida se bild: 1995_0981. Gunnebo slott 1930-tal.
Vy över bygata och två uthus i Stensjö by. En mindre byggnad med en liten lucka vid högra gaveln och en större byggnad i rundtimmer med en liten lucka mitt på byggnaden. Marken framför byggnaderna är upptrampad och visar körspår. I kanten av vägen syns en gammal huggen stubbe. Till vänster syns två gärdesgårdar i trä bundna med vidjor. Bakom byggnaderna syns kronan av en stor asp med möjliga spår av hamling.
fotografi
Bilden visar Bönde lucka i bedrövligt skick. Hela luckan har satt sig och både väggar och portalomfattning har spruckit. Stigluckan är original från 1200-talet med fint huggen trepassformad portomfattning med hålkäl och enkla kapitäl. På södra portomfattningen finns en latinsk inskrift inhuggen, i översättning: "Jesus från Nasaret judarnas konung".
Ladugården är byggd alldeles ute längs stora landsvägen, i bakgrunden syns Liffride manbyggnad och flygel. Det ser som den tillbyggda delen har en lucka på gaveln. I övrigt finns inga öppningar i väggarna så när som på den inåtgående ladporten i mitten. Fähuset måste ha haft sin tillhörande gödselhög inne på gården.
Här ser vi ladugårdens högra del som innehåller ett stort fähus och bakom tröskhuset ligger ladan. över ladporten sitter en stock i väggen, vilket tyder på att det funnits ett äldre skede för ladugården. Dubbelkryssfönstret har nog ersatt en hoimdlucka, det har nog varit en lucka ovanför fähusdörrarna också. Tröskhuset har tagits i anspråk som vagnbod, en höhäck står utanför.
Ladugården innehåller kohus t v med dubbla båsrader och hoimd, hörum med lucka, därefter port för att nå foderloftet, sedan hoimd, stall med dubbla spiltrader och ytterligare en hoimd. Porten till ladan finns alldeles intill tröskhuset, vilket var gängse sätt att bygga på, samt tröskhus. Ladugården är sannolikt tillkommen omkring 1860, tröskhuset lite senare. T v skymtar vedboden med grenhög och huggpacke utanför.
Masse har tagit denna bild som visar den gamla ladugården med agtak. Stendelen innehöll troligen ett dubbelt fähus t v med hoimd, hörum, med lucka i väggen, t h var det nog lammhus. En sommargrind sitter i fähusdörren. Buldelen innehöll nog en vagnbod med gångdörr och sedan lada, ladporten med vädringslucka skymtar längst t h. Framför ladugården står en langstigvagn. Brunnsholken syns t v.
Den lilla bulladugården kan nog vara byggd av Jakob Pettersson omkring 1860. Halmtaket har här börjat ersättas med spån. T v är det ett fähus med en hoimd t h med lucka, därefter lada, medan det är osäkert vad den högra tillbyggda buldelen varit nyttjad till. Längst t v skymtar bulladugården på Husarve mitt över vägen.
Bilden visar ladugårdens baksida på Botvides södra part, mycket lik norra partens, se Bild 656. Närmast ser vi laddelen med två fönster på gaveln och lucka och ladport på långsidan. Sedan följer tre fähus med gödseldörrar, fönster och luckor till hoimdarna. Luckorna till foderloftet är öppna för vädring.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.