En ung kvinna i smårutig klänning sitter vid ett pelarbord i salongen. Förmodligen är det Alma Börjesson (gift Andersson, se bildnr GEB119). Hon förefaller ha en bemärkelsedag eftersom hon håller på att läsa igenom en hög med post framför sig och såväl bord som skänk smyckas av blombuketter och krukväxter, prydda med kräppat papper.
Från 299 kr
Vid IOGT-logen korsningen Vallgatan x Nygatan. 1881 bildades den första IOGT-logen i Vänersborg, nr 40 Trygghet, vilket man kan läsa på fanan i mitten på bilden. 1882 bildades två loger till, Garizim och Hoppets stjärna 1884 byggde man ett eget hus vid korsningen Vallgatan - Nygatan.
Text på negativkuvertet: Plåtar tagna i Grums. Stugan låg vid Hasseldalen och var badkoloni i många år. Den brann ner runt 1990 och hörde till Longs slott från början. Jag var själv med och släckte stugan och i väggarna som isolering fanns det en massa gamla tidningar att läsa i från början av 2:a världskriget.
Bror och Karl Andersson i sin hemsnickrade stuga som var tillverkad av lådor från J P Nyströms orgelfabrik och låg på Kaplansholmen i östra älvgrenens delta. De gick även under namnen "Brollan" och "Kalle Geta". Bröderna livnärde sig som fiskare och sålde dagens fångst vid strandhugg inne i Haga. Mer att läsa om bröderna finns i Morgan Larssons bok: Karlstadsoriginal. Bilden togs 1941.
fotografi
Den så kallade "Televisionskaravanen" med utrustning från Philips i Holland har anlänt med järnväg till Norra station i Stockholm inför försök med televisionssändningar. I fonden skymtar Norrbacka institutet.
Undervisning i konsten att sätta potatis nedanför Observatorielunden vid Sveavägen.
Det ålderdomliga torpet Marksäter under rusthållet Kättestad i Nykil kan följas så långt de kyrkliga källorna låter sig tala. Tidigt använd som undantagsstuga, där några nedslag kan belysa; Gamla pigan Annika Hård - fattigunderstöd, ett annat avskedade livgrenadjären Magnus Ullman som led av bråck medan hans hustru Catharina Larsdotter befanns allmänt sjuklig och mantalsbefriad. Periodvis var stugan rent av obebodd i äldre tider men tidvis drivits av torpare. I husets ombytliga status kan vi läsa variationer i befolkningens struktur och konjunkturer. Foto 1952.
Vy över Stora torget i Skänninge med två av stadens dominerande byggnader. Närmast rådhuset från 1770. Som så ofta i en mindre stad inrymde byggnaden verksamheter vid sidan av styrande som dömande myndigheter. På fasaden går att läsa att Östergötlands Enskilda Bank hade kontor en trappa upp. Annan information upplyser att byggnaden delvis upplåtits som skola, brandstation och telegrafstation. Bortom rådhuset reser sig den storslagna Vårfrukyrkan.
Sporthallen i Linköping dagen innan invigningen den 6 oktober 1956. Arkitekt Hans Westman. I Corren kunde man läsa: "Östergötlands första stora arena för inomhusidrott" och att den kunde nyttjas för konserter, föredrag, utställningar och konserter, Parken färdigställdes sommaren 1958. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.