Ryds brunn tog emot gäster under 53 säsonger, från 1892 till 1944. Ryd blev känt för sitt milda barrskogsklimat, sitt vackra läge vid Hönshyltefjorden i anslutning till den stora sjön Åsnen.
Från 299 kr
S:t Knuts kapellruin, Algutsrum. Kapellet var en liten kalkstensbyggnad, vars ännu bevarade delar tyder på övergången mellan romansk och gotisk byggnadsstil. Den har ett ensligt läge intill den stora bygdeborgen Gråborg i det inre av ön.
Kolorerat vykort med fem bilder; i centrum i en oval bild på Loftahammars kyrka och därutöver bilder som präglas av ortens och socknens läge, med fritidsbåtar, skärgårdsmotiv och - troligen - en bilfärja.
Röda skolan 1923. Harbyvägen gick på den tiden genom kyrkogården och alldeles förbi skolan. Vägen flyttades till sitt nuvarande läge i samband med en utvidgning av kyrkogården i slutet på 1930-talet.
Kvistrum, Småland. ”Kvistrum äges av baroniet Adelswärd och bebos f.n. av generaldirektör D. U. Linder. Det har ett härligt läge på höjdsluttningen ner mot den lilla vackra Båtsjön i norra Tjust.”
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Greggered 3:11. Hus nr: 081D1009. Benämning: fritidshus och redskapsbod. Kvalitet, fritidshus: mycket god. Kvalitet, redskapsbod: dålig. Material: trä. Övrigt: helt omotiverat läge för ett fritidshus. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Södra kapellet nordöstra hörnet vid vulstens underkant i hörnet en flat sten vilande på fyllningen utan samband med muren. Södra kapellet sydöstra hörnet med tre flata stenar vilande på träribbor och i läge som de påträffades. I förgrunden altargrunden.
Nordöstra kapellet från sydost. Till vänster järnbeslaget fynd 1928:273 placerat i läge som det påträffades. Till höger trägolv III översta högra hörnet, norra muren och stenar därinvid, i nedersta högra stenar vid östra muren.
Belägenheten af Juonosvando masugn; uti Westerbotten och Torneå socken.[Kartografiskt material]
Belägenheten af Kjengis bruk uti Westerbotten och Öfver Torneå socken.[Kartografiskt material]
Söderhamn.[Kartografiskt material]
Belägenheten af Skara.
Bakom staketet hukar den ryggåsstuga som trots sitt centrala läge i Linköping kom att få stå kvar långt in i 1900-talet, enligt uppgift till 1935. Tidigare ett svårbegripligt faktum då ett flertal äldre fotografier visar stugan i ett läge längre ut mot gatan och till hinder för passerande längs Klostergatan. Den aktuella bilden från omkring 1920 förklarar rimligtvis varför huset kunde stå kvar till mitten av 1930-talet. Det tycks helt enkelt ha flyttats ett stycke in på gården och lämnat vägbanan fri. Stugan låg tills den slutligen revs invid Baptistkyrkan. Foto omkring 1920.
Planteringsförbundets Park, gånggriften Kyrkerör, åter restaurerad. Uppförd under den yngre stenåldern,ca 3 000 - 1 500 f. Kr. Gånggriften är en ättegrav för någon bondesläkt. På översidan av det stora takblocket finns en s.k. skålgrop, som har inborrats i rituellt syfte. Vid väganläggning 1859 borttogs det röse, som omslöt graven så att stenarna föll ned. Gånggriften restaurerades 1928. De yttre gångstenarnas ursprungliga läge kunde dock ej med säkerhet fastställas. Vid undersökning av kammarens södra del påträffades människoben, flintskärvor, bärnstenspärlor och genomborrade djurtänder. Det torde vara den enda stadspark i vårt land och kanske i norra Europa, som har en stenåldersgrav i ursprungligt läge inom sina gränser. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum.
Det numera utraderade bostadsområdet Tomteboda omfattade som mest ett 20-tal fastigheter på vardera sida om stambanans sträckning i Linköpings östra utkant. Alldeles söder om järnvägen låg tills det revs Tomtebogränd 2. Ett i flera aspekter utsatt läge men notera stugans sent kompletterade entréparti som ännu fotoåret 1970 gav uttryck för framtidstro.
Det gamla bostadshuset Stång till Stångs kvarn fick trots sitt alltmer inklämda läge stå kvar in i 1970-talet. Det hade fått kvarstå när verkstadsföretaget Malte Månson lät uppföra sin intilliggande fabriksbyggnad 1930 och även efter Tullbrons tillkomst med körbana inpå husets knut. Foto 1970.
Fyren stod mellan nuvarande Strandbaden och Skreabaden, exakt läge är förnärvarande ej känt. Nedanför fyren fanns något som kallades Svarta klippa om det syftar till stenarna framför Strandbaden låter vi vara osagt. Inlånat från Timmerman Sven "Lille Sven" Andersson.1990 Kopia från Stiftelsen Falkebergs sjömanshem. Enl.text till kopian: Skrea strands fyr 1925. Enligt HN Tändes fyren 19 april 1910 och släcktes hösten 1926.
Byggnadslov för rian, Rian 10, beviljades 1883-07-27 och 1899-07-31 för ett bostadshus till vänster om tullhuset från 1870 på Laxen 17. Brandförsäkring beviljades 1882-07-22 för den byggnad, en ladugård på Slottshagen 10, som synes framför spannmålsmagasinet, nuvarande museet. den redovisas på 1878, 1888 och 1913 års kartor. Fotot visar dock en längre byggnad och ett förskjutet läge österut. Falkenberg 1999-01-18 C.E.
Vistorp med sitt läge invid det numera avvecklade Korpvallen i Linköping skulle vad markanvändningen beträffar kunnat stå kvar men bedömdes uttjänt och revs en tid efter bildens tillkomst. I äldre tid hörde hemmanet till en av Vidingsjös gårdar och benämndes även som Trädgårdstorp. Stället friköptes av militären vid början av 1900-talet.
I postöppningsrummet finns alla skåpen för de s.k. väskorna, som för varje postgirokonto innehåller uppgifter om t.ex. blankettbeställningar och adressförändringar. Rummet har ett bra läge i hörnet Vasagatan-Mäster Samuelsgatan med central placering inom avdelningen. Detta har betydelse för arbetet, då många behöver ha tillgång till uppgifterna i skåpen. I fonden fönster mot Mäster Samuelsgatan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.