Härnösands domkyrka. Vykort. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn, två mindre torn och västfasad med pelarrad. En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Från 299 kr
Härnösands domkyrka. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn ,två mindre torn och västfasad med pelarrad.En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Härnösands domkyrka. Exteriör från västra Kungsgatan, domkyrkan.; Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn,t vå mindre torn och västfasad med pelarrad. En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Restaurering av Domkyrkan. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn, två mindre torn och västfasad med pelarrad .En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum .Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Härnösands domkyrka. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn, två mindre torn och västfasad med pelarrad. En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Den kraftigt ökade befolkningen i Sverige från 1700-talet fick vanligtvis till följd att den ursprungliga sockenkyrkan byggdes till eller revs för att ge plats för nytt, större kyrkorum. Uppförandet av den nya kyrkan gick allt som oftast förbluffande fort. I Östergötland finns exempel på kyrkor som färdigställts under blott en månads tid. Detta gäller inte för kyrkan i Vikingstad. Arbetet med den nya kyrkan påbörjades 1765 och avslutades först 1768. Inredningen återstod då och invigningen kom att dröja ända till 1785. I Vikingstad kunde sockenborna emellertid ha fördragsamhet med den långa byggtiden. I annexförsamlingen Rakered fanns ett rymligt kyrkorum att bruka. I samband med tillkomsten av Vikingstad nya kyrka inkorporerades Rakered i en ny gemensam socken. Bilden visar interiör av Vikingstad nya kyrka med sin altarordning i ursprungligt skick. Altartavlan, som återger Kristus på korset, är utförd av målarmästare Falk från Askersund, som också dekorerade interiören.
Den kraftigt ökade befolkningen i Sverige från 1700-talet fick vanligtvis till följd att den ursprungliga sockenkyrkan byggdes till eller revs för att ge plats för nytt, större kyrkorum. Uppförandet av den nya kyrkan gick allt som oftast förbluffande fort. I Östergötland finns exempel på kyrkor som färdigställts under blott en månads tid. Detta gäller inte för kyrkan i Vikingstad. Arbetet med den nya kyrkan påbörjades 1765 och avslutades först 1768. Inredningen återstod då och invigningen kom att dröja ända till 1785. I Vikingstad kunde sockenborna emellertid ha fördragsamhet med den långa byggtiden. I annexförsamlingen Rakered fanns ett rymligt kyrkorum att bruka. I samband med tillkomsten av Vikingstad nya kyrka inkorporerades Rakered i en ny gemensam socken. Bilden visar interiör av Vikingstad nya kyrka 1964. Orgeln byggdes 1785 av den berömde orgelbyggaren Pehr Schiörlin, och är ett av dennes första verk.
Lärkstaden, del av stadsdelen Östermalm. Lärkstaden planerades av Per Hallman i en friare form för sammanbyggda enfamiljshus med bakomliggande trädgårdar. Området bebyggdes 1909-18. Här ligger bl.a. Engelbrektskyrkan. Engelbrektskyrkan är uppförd av granit och tegel och monumentalt belägen på en höjd. Den är ritad av Lars Israel Wahlman och invigdes 1914. Den komplicerade byggnadskroppen innesluter ett korsformigt kyrkorum. Det smala tornet är placerat i vinkeln mellan sydfasaden och södra korsarmen.
Kyrkan i Södra Möckleby. Kyrkan består av ett rektangulärt kyrkorum med absidialt kor i öster samt torn i väster. Vapenhuset, som är centralt placerat på sydfasaden, har en pendang i sakristian mitt på nordväggen. Av den medeltida kyrkan med anor från 1100-talet kvarstår endast tornet. Tornets inre förändrades vid ombyggnaden 1850-51 och försågs med en lanternin. Långhuset och portalerna o väster och söder är rundbågiga, så även långhusets stora fönsteröppningar. Tre liknande fönster fanns i det absidiala koret. Dessa sattes igen vid renoveringen 1951. Denna åtgärd, tillsammans med flera andra, kom att förändra kyrkorummets karaktär. Innertaket är en i tre plan bruten panel.
Stenåsa kyrka Stenåsa kyrka, vid östra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor i öster. Sakristia i norr och torn i väster. Kyrkan, som stod färdig 1831, föregicks av en medeltida stenkyrka.. Spår av en träkyrka påträfades vid renoveringen 1956. De vitputsade murarna täcks av sadeltak. Tornet kröns av en lanternin. Ingångar i väster och mitt på sydfasaden leder in till kyrkorummet. Fönsteröppningarna i sakristian är spetsbågiga. Interiören präglas av den dekormålning, tillkommen 1902, som pryder valv och väggar. Kyrkans inre är ett gott prov på sekelskiftets renoveringsambitioner.
Ljung kyrka sommaren 1948. Den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes under 1700-talets sista år. I en tid av kraftig befolkningsökning ansågs ett nytt kyrkorum vara av nöden. Kraft och resurser fanns genom den nye ägaren av Ljungs slott, Axel von Fersen d.ä. Han knöt ingen mindre än den sedermera kungliga hovarkitekten Olof Tempelman att ta fram ritningar och den mycket anlitade kyrkobyggaren Casper Seurling att ansvara för bygget. Kyrkan stod färdig 1798 och bär många typiska kännetecken för tidens ideal. I kyrkan iordningsställdes ett gravkor för den Fersenska ätten.
Hanebo kyrka. Rester av en äldre kyrka från slutet av 1100-talet. Den kyrka i romansk stil ersattes i början av 1300-talet av ett stort kyrkorum i gotisk stil. Kyrkan förlängdes åt öster och breddades åt söder. År 1708 förstorades fönstren och fönsterglas sattes in. 1776 - 1778 utökades kyrkan med korsarmar åt norr och söder och blev en korskyrka. 1876 uppfördes ett kyrktorn som ersatte en tidigare klockstapel som stod vid kyrkans sydvästra hörn. Tornet byggdes av gråsten och tegel och försågs med en kopparklädd huv och en tornspira med ett förgyllt kors. Ett tornur färdigställdes 1877 av Pellas Erik Persson från Mora.
Invånarantalet i Svinhult uppgick vid 1800-talets mitt till omkring 1.000 personer. De kunde inte på långt när rymmas i den gamla träkyrkan invid vägmötet sydväst om nuvarande kyrka. Man begärde då och fick tillstånd att riva den gamla helgedomen. Då var bygget av den nya kyrkan redan igång sedan 1872. Helt färdig stod den 1875 och kunde invigas den 5 november året därpå. Ansvarig för kyrkobygget var byggmästare Johan Petter Sundqvist från orten, som hade att följa ritningar upprättade av arkitekt Johan Granqvist. Resultatet blev ett rymligt kyrkorum i nygotisk stil. Här en vy mot kyrkan omkring förra sekelskiftet. Till vänster ses Sockenstugan.
Efter att den nya kyrkan i Hägerstad stod klar 1866 kom församlingens gamla kyrkorum i förfall. År 1893 besöktes platsen av personal från Riksantikvarieämbetet som fann att den gamla vittrade kyrkan fortfarande inrymde värdefulla inventarier. Följden blev att predikstolen och två medeltida altarskåp överlämnades till Historiska museet i Stockholm. Därefter iordningställdes kyrkan till ruin. Under 1930-talet kom en första restaurering igång. Murarna restes och byggnaden sattes under tak. En mer genomgripande upprustning kom under ingenjör Ture Jangviks ledning att genomföras från 1976. Här en serie bilder som visar kyrkans status 1974.
Den gamla kyrkan i Å upphörde att fungera som församlingens ordinarie kyrkorum när den nya kyrkan stod klar 1849. Som annars brukligt revs inte den äldre upplagan, den stod i själva verket orörd fram till en förstörande brand våren 1878. Först då blev den ruin och över tid stadd i alltmer framskridet förfall. Det skulle dröja till 1970 innan en genomgripande räddningsinsats sattes in. Ett av flera problem man stod inför var att kyrkan inte grundlagts på frostfritt djup. Nya grundmurar måste till för att stabilisera gavelväggarna och själva gavelröstena stadgas med strävor. Gavlarna gavs även pågjutet skydd mot väta. Här några exempel ur dokumentationen som gjordes kort före arbetets början.
Kastlösa kyrka, vid östra landborgen, består av ett i tre skepp indelat rektangulärt kyrkorum med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Tanken var att den medeltida klövsadelskyrkans västtorn skulle ingå i den nya kyrkan. Tornet dömdes emellertid ut som alltför oformligt och svagt, varför en helt ny kyrka kom att uppföras norr om den gamla. 1855 stod den färdig, byggd av Peter Isberg fritt efter Hawermans ritningar. De vitputsade murarna täcks av sadeltk, tornet kröns av en lanternin med en kort spira. Ingången o väster leder in i kyrkorummer. Den urpsrungliga portalen i söder förvandlades vid renoveringen 1953-54 till ett fönster. Renoveringen sate störst spår i kyrkans inre som omformades på ett enhetligt sätt. De tre fönster som lyste upp östväggen sattes igen och ersattes av en stor, dominerande fresk av Waldemar Lorentzon. Kyrkorummet täcktes med ett plant tak med synliga bjälkar, och med kalkstenskolonner delades det in i tre skepp. Samtida är även bänkinredning och predikstol.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.