Högfors ligger ca 7 km söder om Norberg. Högfors bruk med 2 masugnar, sintringsverk, gjuteri, klensmedja, såg, kvarn m m. Tillverkade tackjärn och sågade trävaror. 250 arbetare i början av 1930-talet. Ägdes av Högfors och Persbo AB. Övertogs senare av Avesta Järnverks AB. Industrispår utgår till Högfors och Persbo AB. Järnbruket anlades 1539, lades ned 1953. Kvar idag finns ruinen efter den sista hyttan som byggdes 1915-16. Teckning av J. F. Meyer s:or.
Från 299 kr
fotografi
Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. I slutet av 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall. Stationen har hela spårområdet inhägnat med staket för Volvo-Olofströmsverken. På bilden syns SJ Y7 1237 och SJ Y7 1096 bland annat.
Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. I slutet av 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall.
Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. På 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall.
Stations trädgårdsplantering. Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. På 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall.
Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. På 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall. Stationen har hela spårområdet inhägnat med staket för Volvo-Olofströmsverken.
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.