Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv "Liljefors: Hafsörnar. (Nationalmuseet)". Text på baksidan: "Vi undrar storligen om Fröken har fått sakerna som vi skickade, vi emnade betala frakten men ifall de kanske då blef lengre liggande vad god låt oss höra om det kommit till retta. många helsningar medföljer. Oskar Regina Ström".
Från 299 kr
Vykort, "Slottet, Halmstad." Klocktornet i sin fulla höjd sett från innergården. Under 1600-talets första hälft utvecklades vad som kommit att kallas Kristian IV-renässans och Halmstads slott hör hemma i denna arkitekturstil. Just det smala höga tornet med sin huv minner idag om denna speciella stil.
Reprokopia. Okänd dam framför fästningen sedd från söder. Notera sorgbandet på hennes vänstra arm. Av klädedräkten att döma är bilden från 1910-talet. På södra fästningsmurarna ser det ut som någon typ av byggnadsställningar kommit upp. Renorveringen av fästningen drevs som s k AK-arbete mellan åren 1922-1924. Möjligen är bilden från denna tid.
Hösten har kommit och det är dags att ta upp båtarna för vinterförvaring. Bilden är från dåvarande segelbåtshamnen. Båt. Segelbåt. Hamn. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Ladugården är precis ny, gavelfältets stora rikt spröjsade fönster är ännu inte isatt och trävirket är inte målat. Kasserat virke ligger i högar, det har ännu inte kommit till vedbacken. Tunen är uppsatt, det blev trolar över, som står mot asken i bakgrunden.
Här ser man tydligt volymskillnaden mellan den gamla och den nya ladugården, främst beroende på den nya ladugårdens bredd. Det är laddelen som här är nybyggd. Mot den gamla ladugården står det en stor mängd trolar, modernare stängselmaterial hade ännu inte kommit. Till vänster ses en bit av bodlängan, vilken säkert inte var mer än 30-35 år.
Masse har tagit denna bild stående i rågåkern söder om kyrkan. Han har medvetet valt motivet så att skolan inte finns med, dess östra hörn måste finnas alldeles utanför bildens kant t v. Handelsföreningens affär i vägskälet t h är ännu inte byggd. Kyrkan framträder monumentalt. Uppe på taket sitter ett gäng nyfikna ungdomar (?), hur har de kommit upp dit?
Hallsarve Hans Karlsson har kommit hem på vedbacken (!) med ett lass släke draget av två stutar. Lasset är måttligare än Fäi-Jakås, se Bild 476! I bakgrunden ses den nya vedboden. Bakom stutarnas horn skymtar en lång bandtunssträcka, så såg det ut kring alla marker förr.
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. Vad som funnits innanför respektive dörr är hittills inte känt. En modern slåttermaskin har kommit med på bilden!
Denna vårkväll har Masse tagit en bild av hela ladugårdens insida. Man ser på putsfläckarna vilka dörrar och fönster som ändrats eller kommit till. Dubbelkryssfönstren har tidigare varit hoimdluckor. Denna fina ladugård förstördes i en våldsam brand i början av 1950-talet.
De två vagnarna med bruden Anna Jakobssons hemgift från Kauparve har nyss kommit fram till hennes nya familjs gård Hallsarve Karlssons. Det är högtidligt, man är klädda i fina kläder, de flesta har vita skjortor och kravatter. Ladugården här på Hallsarve står inte efter den på Kauparve, den är nästan identisk så när som på halmtaket, byggd 1910. Se Bild 490.
Ytterligare en miljöbild över Nabbu, här från nordost, se Bild 407. Man har kommit iland efter nattens fiske och ställt masterna med segel och spristakar på tork. Det är liv och rörelse i fiskeläget, ser man noga på bilden, kan man urskilja många personer som plockar ur båtarna.
Här ger man sig iväg, stakar och ror ut från stranden. Flera fiskelag har redan kommit ut och satt sina segel, för att segla ut till fiskeplatserna, som ofta låg miltals ut i sjön. Det blåser lite, man ser hur båtarna med segel lutar. Se Nr 412.
Ågatan 41 i Linköping. Huset uppfördes av sämskmakareänkan Brita Rulander något av 1800-talets första år. Från mitten av seklet kom gården att ägas av kompanjonerna och spegelmakarna Johan Petter Hallberg och Karl Gaunitz, varför den kommit att kallas Spegelmakaregården. En tid efter bildens tillkomst flyttades gatuhuset till friluftsmuseet Gamla Linköping. I förgrunden pågår rivningsarbete i kvarteret Borgaren.
Lilla Kvarntorpet på Attarps ägor i Svinhult. Vid husknuten ses brukarna av det före detta soldattorpet, makarna Sven Peter och Hanna Skog. Sven Peter hade kommit hit redan 1876, då som livgrenadjär. Hanna Maria flyttade in i samband med parets giftemål 1880. Vid indelningsverkets avskaffande 1901, omändrades Kvarntorpet till ett vanligt torp. Bild från omkring 1925.
Interiör från Gustaf Adolf Edlunds handelsbod i Väderstad. Bördig från Småland hade han kommit till Mjölby för tjänst som bokhållare i handlare Wahlgrens firma. Efter en tid blev han själv köpman och drev diverseaffär i Väderstad under två perioder, 1901-1905 och från 1909 till sin död 1921. Rimligtvis är det handlaren vi ser i köpmanskeps bakom kassaapparaten.
Porträtt av gossarna Gustaf Jacobsson och August Godlund. Son respektive fosterson till köpmannen i Linköping, Carl Jacob Jacobsson och dennes maka Clara Sandberg. Gustaf kom dessvärre att få ett kort liv. Han avled 1875 i tuberkulos och hjärnhinneinflammation dagar före han skulle fylla 13 år. August, som kommit till familjen från Stockholm 1870, flyttade tillbaka dit 1880.
Porträtt av Hedvig (Hedda) Wetterbergh, född Brydolf. Från 1837 gift med regementsläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh (1804-1889), mest känd under pseudonymen Onkel Adam. Makarna blev permanenta linköpingsbor 1867 med anledning av makens tjänst vid Första Livgrenadjärregementet. År 1877 flyttade de in i den så kallade Onkel Adamsgården, vilken kommit till makarnas ägo genom arv.
Cloettas etablering i Ljungsbro kom att få en avgörande betydelse för orten. Företaget hade tidigare haft sin produktion förlagd till Råby väster om Ljungsbro men flyttat verksamheten närmare orten för en expansiv satsning. Produktion i den nya anläggningen uppges kommit igång på allvar under 1902. Odaterad bild från tiden kort efter invigningen.
Interiör från Cloettas vid tid helt nyligen invigda anläggning i Ljungsbro (Malfors). Företaget hade tidigare haft sin produktion förlagd till Råby väster om Ljungsbro men flyttat verksamheten närmare orten till ny fabrik som stod klar 1901. Produktion uppges kommit igång på allvar under 1902.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.