Frimärksförlaga till frimärket Ingenjörskonst och Industri, utgivet 27/5 1963. Övre raden från vänster: symboler för järn, elindustri, arkitektur, vattenkraft, bly, skogsindustri. Nedre raden: Svavel, guld, koppar, verkstadsindustri. Originalteckningar utförda av konstnär Pierre Olofsson. (I Postmusei samlingar). Foton 6/6 1963. Originalteckning 2) Lavering 25,2 x 29,5 cm (17 x 24). Valör 35 öre.

Från 299 kr

Frimärksförlaga till frimärket Ingenjörskonst och Industri, utgivet 27/5 1963. Övre raden från vänster: symboler för järn, elindustri, arkitektur, vattenkraft, bly, skogsindustri. Nedre raden: Svavel, guld, koppar, verkstadsindustri. Originalteckningar utförda av konstnär Pierre Olofsson. (I Postmusei samlingar). Originalteckning 1) Lavering 21,5 x 27,5 cm (17 x 24). Valör 35 öre.

Från 299 kr

Teckning av Falu koppargruva, 1687. Koppar har brutits i Kopparberget minst sedan 1200-talet. Under 1600-talet var Falu gruva Sveriges största arbetsplats och en hörnpelare i stormaktsbygget. Fram till 1687 bedrevs brytningen mestadels i dagbrott. Man började dock spränga på 1620-talet. Till en början skedde detta planlöst och det anlades gruvgångar in under dagbrotten. Midsommarhelgen 1687 störtade dagbrotten samman, ner i gruvgångarna. Än idag är gropen efter detta 500 meter bred och ungefär 100 meter djup. Då alla arbetare hade ledigt för helgen krävdes inga dödsoffer. Under 1800-talet utökades verksamheten med skogs- och pappersindustri. 1992 slogs Stora Kopparberget samman med finska Enso och blev en renodlad skogsindustri. Idag, 2024, tllverkas endast den berömda slamfärgen i Falun. Gruvan har i stället utvecklats till en stor turistattraktion. Sedan 2001 är Falu koppargruva ett av UNESCOs världsarv.

Från 299 kr