Spel, chuke, Chaco-Cordillera expeditionen, fotografi, photograph@eng
Från 299 kr
Kvällssolen lyser på 10 räfserskor och 2 karlar i bakgrunden. Strandrummet söder om nuvarande Masarbods fiskeläge börjar bli färdigräfsat. 3 strandbodar skymtar.
Lantbruksmötet. Ett antal karlar och en kvinna (pristagare ?) har ställt upp sig för fotografen, på skolgården till Växjö Högre Allmänna Läroverk.
Utflykt. Lantbruksutställning i södra Halland. Tre karlar dukar upp en picnic bland parkerade bilar. I bakgrunden syns havshorisonten. Från vänster: Knut Öberg, Gustav Morgan Magnusson, Rune Öberg.
En stunds trädgårdsgöra när ordinarie arbete inte kallar. Stenarbetaren och nattvakten Karl Roos räfsar i trädgården till hemmet Pålsholm i Ljungsbro. Hitom bostaden skymtar gaveln till "Kappen", ett uthus som periodvis användes till bostad för anställda vid det närliggande Cloetta.
Porträtt av man som Berger i anteckning (på pergamynpåse) kallar "Arbetaren". Denne man är uppenbart identisk med den som på Fo229419A omtalas som "Fången". Båda bilderna är daterade 1929.
Porträtt av man som Berger i anteckning (på pergamynpåse) kallar "Fången". Denne man är uppenbart identisk med den som på Fo229416A omtalas som "Arbetaren". Båda bilderna är daterade 1929.
Skioptikonbild. Tryck med motiv av kristendomens och judendomens skapelseberättelse. Bilden visar dag 1 av skapelseberättelsen då Gud skiljer ljuset från mörkret, och Gud kallar ljuset för "dag" och mörkret för "natt".
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ungern, 1948. Motiv av Ungerns nationalsång av Sandor Petöfi: 1823-1849. "Vapen i hand, ungrare- Fosterlandet kallar." -100-årsminne av 1848 revolten- 1848-1948.
Ladugården på Hossmo säteri. En helt kringbyggd fyrkant, av folket på gården kallar för "Borggården" Den gamla utdömda ladugården är timrad i skiftersverk och täckt med valmat halmtak. Enligt uppgift byggd i flera etapper.
Den så kallade Dackeön i sjön Hjorten, Rumskulla socken, foto 1890-talet. Längs ena stranden finnas i vattnet ekpålar till skydd. På holmen en större grop eller sänka, vari lär ha hittats förrostade "sablar".
Nattens fiske har varit lyckat och här bär man upp strömmingsgarnen från båten. De två vänstra karlarna har skinnförkläden för att skydda kläderna från blöta, det var rätt vanligt att ha skinnförkläden. Masse namnger 3 av 4 karlar.
Att Masse kallar ladugårdsflygeln för "smahäusi" innebär nog att man hade smådjur där. Det är tre dörrar, vilka kunde hysa t ex kalvhus, grishus och lammhus. Längst hitåt var det nog vagnbod. De rundbågiga och kryss-spröjsade fönstren var populära 1885-90, så där nånstans borde denna byggnad vara uppförd. Den tillbyggda boden innehöll nog vedbod och magasin.
Att Masse kallar ladugårdsflygeln för "smahäusi" innebär nog att man hade smådjur där. Det är tre dörrar, vilka kunde hysa t ex kalvhus, grishus och lammhus. Längst hitåt var det nog vagnbod. De rundbågia och kryss-spröjsade fönstren var populära 1885-90, så där nånstans borde denna byggnad vara uppförd. Den tillbyggda boden innehöll nog vedbod och magasin.
Ytterligare en bild på tröskhuset, där mer av dragbommen syns i öppningen. Hela det vidbyggda huset kallar Masse för magasinet, men det var bara magasin uppe. Den stora utåtgående porten tyder på att det är en vagn- och redskapsbod där inne. Se Bild 552.
Masse kallar detta för släkstigvagn, sidolämmen liknar en stege. Släke kördes nog med lite olika vagnar, kanske beroende på om släken var våt och tung eller inte. Vagnen står på gården hos Oskar Larsson på Fies norra part. Ladugården har märkliga rombformade fönster till kohuset och stallet. Luckorna går till varje fähus hoimd, hörum. Agtaket har lappats med halm.
N.T - sällskapet på teaterscenen. 21 januari 1939. Enligt boken " Minns du det än....". Sällskapet N.T - en ambitiös vårdare av god amatörteater. Sällskapet, som kallar sig N.T har till ändamål att bereda tillfälle till nyttiga och angenäma förströelser, hvilka företrädesvis bör bestå i underhållande föredrag, sång och musik samt teatraliska föreställningar. N.T:s stadgar som antogs den 8 oktober 1866
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.