fotografi
Från 299 kr
Jukkasjärvi kyrka
Nyköping, Franciskanerklostrets ruin
Stenbyggnader uppfördes på detta vis. Kalkstenen staplades utan bruk emellan, s k kallmursteknik. Sedan slår man på bruk på ut- och insidan, här har man börjat med det på loftet. Man ser hur räilaget, bjälklaget, är infogat, liksom karmarna. Ladan skall få agtak, det syns på helarna, de stora pluggar som är inborrade i rad på hammarbandet.
Brudluckan är på insidan försedd med huggna omfattningar och ett flackt korgbågigt valv som bär upp gavelspetsen. Invändigt finns ett tunnvalv. Vindsutrymmet ovanför är slutet och inte tillgängligt. Golvet täcks av f d gravhällar i sandsten. Utanför brudluckan skymtar sockenmagasinet, ditflyttat från nuvarande skoltomten när skolan byggdes 1897. Magasinet är här ännu ursprungligt i bulteknik.
"Info från fotobeskrivning" "Djurhamn, fynd 134/1964." "Gryta av rött lergods (40% fragment) med rörformigt handtag." "På utsidan ornerad med ristat mönster best. av slingrande, fyllda romber i upphöjd relief. På insidan brun glasyr." "Nuv. höjd 15 cm. Handtagets längd c.a 10 cm."
Gävle-Fredriksskans Fästning 1716-1717 anlades en skans som skydd för staden. Det byggdes en hög fästningsvall som på insidan hade tre bastioner för tio kanoner. Där fanns krutkällare, lavettskjul och en barack för besättning på 40 man. På 1800-talet förlorade befästningen sin betydelse och bestyckningen togs bort 1863.
Boningshuset till vänster på bilden och handelsboden till höger. Affären låg i vinkeln, fönstret i mitten. Sett framifrån låg handelsboden till vänster i huset. Där fanns galler för fönstren och stängbara luckor på insidan. Kontoret låg bakom, som en smal gång.
Dokumentation av Man-Machine2 på våning tre i Tekniska museets huvudbyggnad. Efter att ha tagit av sig skorna får man gå in i byggnaden som återger dig själv i alla trekanter som byggnaden är uppgyggd av. Den ljussätts ocksaå utifrån som då skapar en upplevelse på insidan.
Den skuggade skeppsdelen är ett bevarat knä som använts för att stärka däcksbalkskonstruktionen. Knät sitter fortfarande på sin plats på insidan av styrbordssidan. Vinklarna på dessa knän avslöjar en hel del om Marias skrovs form samt var dom suttit i skrovet.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 2600 i Reaktorbyggnaden. Nödutgång tagen mot transporttunneln. Dörren är reglad från insidan med två skyddsrumsreglar. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Porträtt av okänd man, bröstbild. Mörkt, vågigt hår och helskägg. Klädd i mörk jacka, vit skjorta och svart halsduk. Handkolorerat märke på slaget. Dagerrotyp / daguerreotyp i etui klätt med svart läder. Insidan klädd med ljusrött sidentyg. Nordiska museet inv.nr 252046. - Portrait of unidentified man, sixteenth-plate daguerreotype in silk lined case.
Porträtt av ung kvinna, höftbild. Föreställer folkskollärarinnan vid Jakobs folkskola, Hilma Bergman, ca. 1893. Klädd i mörk klänning med vita manschetter och vit krage. Två lätt välvda glas, den fotografiska bilden sitter på insidan av det främre glaset. Båda glasen är färglagda på baksidan. Fotografi, crystoleum, i ram. Nordiska museet inv.nr 249249
Till vänster i bild ser man knät fortfarande i sitt ursprungliga läge. Den övre balken ligger i sitt ursprungliga läge ovanpå balkvägaren, som sitter längsgående i spanten. Även den undra balken har samma konstruktion. På insidan av balkarna sitter även en stinnare fortfarande på plats, och man ser ytterligare en i förgrunden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.