Kungabesök (?) på residenset, Växjö. Högvakten är på väg in genom ytterdörrarna. Färgfoto, ca 1960.
Från 299 kr
Västerport, även kallad Högvakten, med Gamla vattentornet till vänster och Systraströmmen i förgrunden.
Högvakten uppställd med vaktchef löjtnant Jan-Åke Sjörén, general Carl-Erik Almgren talar.
Nedanför Gamla vattentornet i Kalmar finns Västerports inkörsport, även kallad Högvakten.
På bilden syns högvakten - byggnaden var ingången till örlogsbasen i Karlskrona.
Emil Johansson, Sundbo Undenäs, tillsammans med 2 st kamrater vid högvakten år 1911.
Fästningen Karlsborg. Vaktstyrka uppställda framför högvakten. Endast förstoring 29 x 39 cm.
Högvakten sedd från söder. I förgrunden våta graven (Blängen), här är den antagligen nygrävd.
Regemente, Grenadjärer, I3. Furir Ahlgren 5 komp. 14 soldater ur högvakten.
Regemente, Grenadjärer, I3. Furir Andersson. 7 komp. 18 soldater vid högvakten.
Regemente, Grenadjärer, I3. Soldatgrupp, 18 soldater vid högvakten. 7 kompaniet. Furir Andersson
Text i fotoalbum: "Högvakten den 23. aug 1915 Kungl. Göta livgardes kaserngård".
Text i fotoalbum: "Minnen från Storstrejkskommenderingen i Stockholm 1909. Högvakten på Kungl. Slottet."
Södermalmstorg 26. Gamla Högvakten. Byggnaden har två skyltar: Kungl. Telegraf Rikstelefonstation, samt t.v. Velociped & Mekanisk verkstad
Bilden tagen fr. kyrktornet i Bollnäs. Av byggnaderna kan nämnas Sundsåker (byggt 1897 efter branden året innan) i bakgr. till vänster: Baptistkyrkan fr. 1896 i bildens mitt (kyrkan byggdes upp bla. av gammalt virke från en trösklada från Dahlins i Röstebo.) 1899 Högvatten i Bollnäs. Hitom Baptistkyrkan syns bl.a. Bro Huvudgård byggd 1860 av samhällets grundare Georg Henric Collini. Den revs 1966 för Stadshusbygget. Ångsågen fr. 1884 nedbrunnen 1888 och åter uppbyggd året efter till höger i bild. Sågbolaget Bollnäs Ångsågs AB, gick i konkurs 1930 vilket gjorde att 70 man blev arbetslösa. Sågen revs 1935-1936.
All mark betades förr och strandbetet var viktigt, det kunde bitvis vara rikligt och det fanns ju vatten till djuren. Men vattenståndet kunde skilja på mer än en meter, vilket gjorde stor skillnad på långgrunda stränder som vid Lausviken. För att djuren inte skulle smita när det var torrlagt, byggde man tunar ut i sjön. För att dessa inte skulle spolas bort vid högvatten, gjorde man en sorts primitiva stenkistor med stumpar av räcktunar emellan. Dessa utstuar kunde någorlunda stå emot storm och is. Här ses en sådan räcka vid Nyen vid Lausvikens södra strand.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.