Vasahuset och andra byggnader i Borgholm. Gustav Vasa anlade i början av 1500-talet fem kungsgårdar på Öland, varav en i Borgholm. Vasahuset uppfördes troligen som källarstuga på Borgholms kungsgård och är en av Ölands äldsta profana byggnader. Det är ett rektangulärt tvåvånings stenhus; utseendet tillkom efter en brand 1677. Från 1500-talshuset finns bl.a. en tunnvälvd källare kvar. Planen är tredelad med förstuga och ett rum på vardera sidan. Byggnaden har under långa tider stått oanvänd eller använts som spannmålsmagasin. Vasahuset är byggnadsminne.
Från 299 kr
Växjö högre allmänna läroverk fr. öster, 1920-tal. Pennteckning. I bakgrunden skymtar man (till vänster) Flickskolan och en del av borgmästare Bergendahls hus.
Lödöse, Gården Kroken. Neg 1358 c. Stugan skall ha blivfvigt byggd i början af 1500 - talet. Enligt tradition skall Gustaf Vasa tait in på gården under ett besök i Lödöse 1528.
På en gård strax intill Olsbacka f. d. järnvägsstation i Aspeboda bodde i början av 1500-talet en av Dalarnas rikaste och mäktigaste män. Det var bergsfogden vid Kopparberget Måns Nilsson av Svinhufvudsätten. Vid den tid då Gustav Vasa kom til Dalarna för att be om skydd och hjälp mot danskarna, samt under Gustavs första tid som kung, lär Måns och han varit goda vänner. Men när Gustav Vasa sedan ville ta Dalarnas kyrkklockor i skatt och vanhelgade tingsfriden i Tuna med en blodig räfst, fick han Måns Nilsson till dödsfiende. Måns blev en av ledarna för de s. k. kockupproret, vilket ledde till att han på våren 1534 avrättades i Stockholm. Minnet av detta och legenderna om Mån Nilsson har fortlevt i Aspeboda genom seklerna. En historieintresserad stins lät 1907 resa en minnessten över Måns vid "Fläskkällaren", platsen där han herresäte en gång låg. På stenen kan man läsa: "Måns Nilsson Svinhufuvd, frihet jag älskat, sanning och rätt". Namnet Fläsk källaren kommer av en uthuggen håla i den klippa som gården vilar på. Legenden berättar att detta var en källare som Måns Nilsson lät bränna ut med hjälp av fettet från 150 svin.
Strandvägen och Söder i Växjö, 1964.
Flygfoto över Blekhems herrgård. Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Skåp av ek, daterat 1643 i hallen på nedre våningen i Blekhems herrgård.. Kommer från Löfstad. Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Ekebergskistan med sina reliefer på Ekebergs herrgård (Ekeberg) den 29 juli 1937. På kistan finns tre par med en mans- och en kvinnofigur samt två vapensköldar. Här en närbild på mansfiguren längst till höger på kistan. Enligt en "sägen" så skulle Margareta Leijonhufvud (gift år 1536 med Gustav Vasa) ha gömt sig i kistan för att slippa kungens frieri, gömt sig där av blyghet eller ha låsts in där av föräldrarna i väntan på kungen etc. Kistan är i verkligheten gjord i början av 1600-talet.
Oxdjupet vid Oskar-Fredriksborgs fästning, Vaxholm, 1937. Vaxholms fästning, befästningar anlagda för att försvara inloppet till Stockholm. Gustav Vasa lät 1549 bygga ett torn på Vaxholmen för att spärra inloppet vid Kodjupet, och efter hand tillkom andra anläggningar, bl.a. tornet Fredriksborg vid Oxdjupet. Sitt nuvarande utseende fick anläggningen på Vaxholmen efter en total ombyggnad, färdig 1863, men den var redan då omodern. Försvaret byggdes ut ytterligare under 1800-talets senare del med bl.a. Oscar-Fredriksborgsfortet vid Oxdjupet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=340203 Nationalencyklopedin 2002-03-15
Söder i Växjö samt Växjösjön sett från domkyrkotornet. 1910-tal.
Strömsrums herrgård. Godset är beläget vid Kalmarsund och har ägts av Gustav Vasa och Gustav II Adolf, som sålde det till Johan Skytte. Huvudbyggnaden är ett ofantligt trähus, uppfört i mitten av 1700-talet. Ett så kallat STF-kort. Under namnet Sverigebilder gav Svenska Turistföreningen ut flera landskapsserier av bilder,(cirka1200 stycken bilder). Dessa bilder ersatte omkring 1926, de tidigare geografiska skolbilderna över Sverige, i form av skioptikonbilder, som lånades ut av STF:s lokala föreningar till skolorna. Varje bild har en kortfattad text, med syfte att användas i undervisningen. Bilderna gavs samtidigt ut som vykort, med de tillhörande texterna. Vykortsbilderna såldes serievis i askar till allmänhet och skolor. Källa: Vykortens vänner i Borås hemsida, 2013-03-20.
Kronobergs slott, numera ruin, ligger på en holme i Helgasjön cirka fem kilometer norr om Växjö i Småland. Kronoberg tillhörde under medeltiden Växjö stifts biskopar. På en holme nära stranden i Helgasjön började biskop Lars Michelson uppföra ett stenhus 1444. Danskarna förstörde det under kriget år 1469. Det byggdes åter upp efter freden 1472. Vid reformationen drog Gustav Vasa in slottet till kronan. År 1542 erövrades slottet av Nils Dacke, och återtogs först efter Dackefejdens slut året därpå. Slottet befästes sen av Gustav Vasa, särskilt 1547, och blev en militär stödjepunkt i denna del av Småland. År 1569 bestämde Johan III att Kronoberg skulle befästas ytterligare, men det blev aldrig gjort. Följden blev att slottet 1570 intogs av danskarna och brändes. Senare förstärktes Kronoberg 1576-80 och även av hertig Karl från 1596. Ändå erövrades det med lätthet av danskarna under Breide Rantzau i slutet av januari 1612, varefter det brändes ned på nytt. Först 1616 började återuppbyggnaden, och ännu under Karl XI:s tid var Kronoberg i någorlunda bra skick. Därefter har det förfallit och är nu ruin.
Växjö gamla idrottsplats, 1922.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.