fotografi
Från 299 kr
Lerbäck 113:1
Lerbäck 114:1
Ransäter 36:1
Enligt senare noteringar: "Stenbron vid Munkedals herrgård, ovanför gamla bruket. Observera kvinnan som förmodligen tvättar i älven nedanför bron. Troligen bor hon i "Sågarebostaden" till vänster, utanför bilden." (BJ)
Edsgården (gamla prästgården)Byggnad1: En modern byggnad., byggnad 2: huvudbyggnaden sannolikt identisk med den 1823 nerrivna och hitflyttade prästgårdsbyggnaden, byggnad 3: Flygelbyggnad i 2 våningar, hitflyttad. från bruket där den varit apotek.
Enligt fotografens anteckningar: "1940. Gamla brukets äldsta stuga".
Carlfors Aktiebolag. Uppbyggnad av nyabruket efter gamla brukets brand 1931.
Forsvik, den gamla slussbyggnaden låg där landsvägen i dag går. 1914 - 1915 uppfördes den nya byggnaden (till höger på bilden) varvid den gamla flyttades till dess nuvarande plats i hagen. Bruket köpte den gamla och använde den som arbetarebostad. Slussbyggnadens högra halva beboddes av slussvakten, medan den vänstra halvan disponerades av lotsen - prickhållaren för distriktet.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.