Nykvarns värdshus uppfördes 1843 för att främst möta resande till Linköping via Göta kanal. Anläggningen kom med tiden att få en bredare användning som allmänt nöjesetablisemang för Linköpingsborna. Särskild glans sägs infunnit sig när passagerarfartyg från Stockholm var att vänta. Inte sällan en sorglustig entré genom åns slingrande lopp, där det ringa vattendjupet och dyiga botten satte kaptenerna på prov. Ett "socitetsspektakel" skrev samtiden och stadens tidningsman Palmær fyllde på med följande rader, "Stångån vid sitt utlopp i Roxen, liknar en svensk akademisk oration. Djupet är obetydligt och slingringarna taga ingen ände". Verksamheten vid Nykvarn värdshus upphörde 1906, efter siste arrendator avlidit och kort därpå revs byggnaden.
Från 299 kr
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: På berget ovanför anläggningen är det brandkåren som styr verksamheten. Detta är en brandövningsbyggnad som tillkommit efter nedläggningen. Bakom byggnaden syns det kyltorn som finns kvar. I förgrunden syns fundamentet till det andra kyltornet. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: På berget ovanför anläggningen är det brandkåren som styr verksamheten. Detta är en brandövningsbyggnad som tillkommit efter nedläggningen. Bakom byggnaden syns kyltornet. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Vykort, "Bäckgatan - Warberg". Gerlachska elektricitetshuset på Bäckgatan 2 i dåvarande kvarteret Prästgården, numera Kyrkoherden. Bakom syns Missionshuset som uppfördes 1906 efter ritningar av Gottfrid Ljunggren, och mellan kvarteren gick Slottsgatan. Där gavs 1920 järnvägen söderut en ny sträckning. Bilden är tagen mot väster. Hugo Gerlach köpte 1895 tomten mitt emot sina stallar för att uppföra sitt andra elverk. Det första hade han installerat i sin mekaniska verkstad och därifrån ledde han ström för att lysa upp sitt pampiga hem i korsningen Bäckgatan-Västra Vallgatan. Ritningen till elverket på Bäckgatan är signerad av C A Ljungqvist 1895 och i maj 1896 var anläggningen testad och i funktion, enligt en notis i Varbergsposten. Där uppges också att Gerlach inte hade för avsikt att leverera el till andra än sig själv. Han hade åtagit sig att anlägga planeteringar vid byggnaden och till vänster ses granar innanför gjurjärnsstaketet. Byggnaden var av tegel i två våningar, med apparaturen sannolikt i den låga bottenvåningen och på övervåningen ser en bostadsvåning ut att vara inredd. Fasaden har en ovanlig vågrät randning med en tidstypisk blandning av dekorationer från olika äldre arkitekturepoker, exempelvis renässans och barock.
Bjärka Säby slott mot dess södra fasad. Kort efter att den till kassan väl stadda Germund Ludwig Cederhielm ärvt godset, beslöt han att uppföra ett nytt slott som ersättning för godsets äldre huvudbyggnad, ännu belägen strax intill. Anläggningen började byggas 1791 och pågick till 1797. Byggnaden utformades i en osvensk arkitektur med ett kubistiskt mittparti, sammanbyggt med två tvärställda flyglar. För ritningarna till det nya slottet stod Fredrik Magnus Piper, under sin levnad en av Sveriges främsta landskapsarkitekter. Vid tiden för bilden hade slottet nyligen ombyggts under ledning av slottsarkitekten Agi Lindegren. Den höga takresningen som då gavs slottet skapade ett barockmässigt utseende.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.