Brandkårens 25 års jubileum 26-5-1922, övre raden från vänster, 1 Brandman Georg Nilsson, 2 Brandmästare ?, 3 ? Erik Nilsson, 4 ? Bengt Håkansson, 5 ? 6, 7 ? Nykvist, 8 Byggm Johan Hallengren, 9 Redaktör Lars Ohlsson, 10 Stadsfiskal Axel Johnsson, 11 Redaktör Seth Nordgren, 12, 13 Poliskonstapel Carlsson, 14 Färjevakt Gert Andersson, 15 Gummiarb. Nils Hansson, mittersta från vänster, 1 Gottfrid Andersson, 2 Handl. Petter ?, 3 Plåtslagare Johan Svensson, 4 ? Johansson, 5 Brandförman Gottfrid Nilsson ?, 6 Brandman Edvin ?, 7 Brandförman Berggren, 8 ?, 9, 10 Stadskamrer Ernst Hansson, 11 Kamrer Hjalmar Mörck, 12, 13 ?, 14 Hamnvaktmästare Dahl, Kontorist Helmer Molin, 16 ?, 17 ?, 18 Kamrer Bror Nilsson, 19 Kamrer ?, 20 ?, 21?, 22 Gummiarb ?, 23 Poliskonst. Carl A Björk, 24 ? Borgström, 25 ?, 26 Brandman Jarl Carlsson, 27 Fabr.arb. Gert Magnusson, Redaktör Curt Palmquist, nedre raden från vänster, 1 vulkanisör Bror Roth, 2 Målare John Rosvall, 3 Stadsombudsman Axel Wästman, 4 Glasmästare …. Svensson, 5 journalist Österdal, 6 Byggmästare Rud Helgesson, 7 Nils Olsson, 8 Skräddarmästare E G Lindqvist, 9 Brandchef Alb. Jönsson, 10 Bankkassör Adolf ?, 11,12, 13 Bankdirektör Nils Andersson, 14 Grosshandl. Gust Ekelund, 15 Majoren Willi Malmros, 16 Handl. Karl Ask, 17 Folkskollärare Nils Bokander ?, 18 Folkskollärare Joh. Rosén, 19 Urmak.mäst Edv. Svensson, 20 Byggnadsrit And Persson, 21, 22 Kapten Bengt Francke, ? Uteglömd, mellan Karl Ask och N Bokander sitter rådman Torsten Ljungbeck. neg 8124.

Från 299 kr

Personalen år 1933. Borås Mekaniska Verkstad. - Övre raden från vänster - 1. Peter Andersson, fil 2. Emil Johansson, plåtslagare 3. Johan Mårdberg, kärnm. 4. Oscar Pettersson, snickare 5. Johan Engman, plåtslagare 6. Arthur Johansson, chaufför 7. Harry Kraft, plåtslagare 8. Axel Jacobsson, svarv 9. Arne Hagberg, " 10. Henry Johansson, " 11. Allan Davidsson, hyvel 12. Per Andersson, plåtslagare 13. Albert Carlsson, hyvel 14. Valdemar Persson, svarv 15. Fritiof Lundqvist, fil - 6:te raden från vänster - 1. Charles Hartman, svets 2. Sven Wennergren, fil 3. Claes Johansson 4. Ivar Wennergren, fil 5. Harald Kahn, svarv 6. Alfred Grann, fil 7. Oscar Sjöberg, fil 8. Thor Wetter, maskinist 9. Gustav Hansson, gjut 10. Claes Johansson, fil - 5:te raden från vänster - 1. Alfred Holm, fräs 2. Valdemar Nilsson, gjut. rensare 3. Olof Larsson, plåtslagare 4. Alfred Carlsson, svets 5. Thure Källström, plåtsl. hantl. 6. Gösta Pettersson, gjut 7. August Larsson, fil 8. oscar Emanuelsson, svarv 9. Gustav Andersson, gjutg. rensare 10. Oscar Larsson, plåt 11. john Wahlgren, svarv - 4:e raden från vänster - 1. Karl Hedberg, snickare 2. Bror, " 3. Carl Persson, smed 4. Gunnar Johansson, plåtslagare 5. David Andersson, " 6. Carl Johansson, " 7. Helge Nilsson, fil 8. Axel Borg, stick 9. Viktor Andersson, plåtslagare 10. G.L. Frånn, smed 11. Gottfrid Dahlin, förrådsförvalt. - 3:dje raden från vänster - 1. John Björkman, svets 2. Bror Johansson, plåtsl. 3. Karl Grahn, smedhantl. 4. Hugo Bergius, svarv 5. Knut Hurtig, " 6. Gustav Andersson, " 7. Johan Pettersson, gjut 8. Wilhelm Göransson, " - 2:dra raden från vänster - 1. Karl Andersson, svets 2. Eric Svensson, gjut 3. Maurits Andersson, plåtsl. 4. Robert Borg, svarv 5. Verner Johansson, plåtsl. 6. Hugo, " 7. Holger Björkman, fil. 8. Bertil Carlsson, gjut.förm. 9. Sven Hermansson, plåtsl. - 1:sta raden från vänster - 1. Anton Carlsson, smedh. 2. Johan Gustavsson, snickförm. 3. Hadar Hagberg, svarv 4. Gustaf Lilja, ritare 5. Eric Anderson, kont. 6. Carl Th. Wassberg, verkst. ing. 7. Nils Nilsson, Ing. 8. Arthur Åhman, " 9. Carl Bredin, " 10. Johan Björkman, plåt. förm. 11. Martin Sandén, fil

Från 299 kr

Sörberg, bostadshus grupp framför huset, häst och vagn. Sörberg gård (nuvarande Svennevads Hembygdsgård, enligt notering från år 2005). I fjädervagnen sitter från vänster: drängen Herbert, brukaren Leonard Johansson, hustrun Hanna Johansson, född Wallin, dottern Hulda Johansson och sonen Herman Johansson. Ivar Karlsson vid cykeln är eventuellt drängen som senare bodde vid Klovstena. Selma (är ev. piga, senare gift med Robert Malkomsson. Linnéa Gerhards mamma). Hannas styfvar står på trappan. Längst till höger Adel Johansson, bror till Leonard. Uppgiftslämnare Bengt Karlsson, Osebo, Pålsboda, april 2006. Sörberg var under 1700- och 1800-talet en frälsegård under Skogaholm, senare under Skyllbergs bruk och så småningom under Hasselfors AB domäner. När siste brukaren lämnade gården överläts den till Svennevads hembygdsförening. Marken ägs av Hallsbergs kommun. Notering från december 2005, Mer information om henbygdsgården: Det äldsta huset som skymtar till höger är timrat och byggt 1728. Det är kanske det äldsta huset i Svennevad socken. I det finns en förstuga, ett kök och en kammare. Det är sammanbyggt med ett loft i norr. Det yngre huset med två våningar (huset på bilden) är byggt 1820. Det har stående panel. Nere finns det ett kök rakt in och en kammare åt vardera hållet. Uppe finns det ett rum mot norr och ett vindsrum åt söder. Ute på gården finns i söder en loftbod. Den är rödmålat på tre sidor. Den norra sidan med loftgången är omålad. På taket sitter en vällingklocka. Ett dass står söder om loftboden. Det kommer från Prästgården. På gårdsplanens norra del står en smedja och ett uthus. Smedjan har tidigare funnits någonstans i Skogaholm.

Från 299 kr

Sörberg, bostadshus grupp framför huset, häst och vagn. Sörberg gård (nuvarande Svennevads Hembygdsgård, enligt notering från år 2005). I fjädervagnen sitter från vänster: drängen Herbert, brukaren Leonard Johansson, hustrun Hanna Johansson, född Wallin, dottern Hulda Johansson och sonen Herman Johansson. Ivar Karlsson vid cykeln är eventuellt drängen som senare bodde vid Klovstena. Selma (är ev. piga, senare gift med Robert Malkomsson. Linnéa Gerhards mamma). Hannas styfvar står på trappan. Längst till höger Adel Johansson, bror till Leonard. Uppgiftslämnare Bengt Karlsson, Osebo, Pålsboda, april 2006. Sörberg var under 1700- och 1800-talet en frälsegård under Skogaholm, senare under Skyllbergs bruk och så småningom under Hasselfors AB domäner. När siste brukaren lämnade gården överläts den till Svennevads hembygdsförening. Marken ägs av Hallsbergs kommun. Notering från december 2005, Mer information om henbygdsgården: Det äldsta huset som skymtar till höger är timrat och byggt 1728. Det är kanske det äldsta huset i Svennevad socken. I det finns en förstuga, ett kök och en kammare. Det är sammanbyggt med ett loft i norr. Det yngre huset med två våningar (huset på bilden) är byggt 1820. Det har stående panel. Nere finns det ett kök rakt in och en kammare åt vardera hållet. Uppe finns det ett rum mot norr och ett vindsrum åt söder. Ute på gården finns i söder en loftbod. Den är rödmålat på tre sidor. Den norra sidan med loftgången är omålad. På taket sitter en vällingklocka. Ett dass står söder om loftboden. Det kommer från Prästgården. På gårdsplanens norra del står en smedja och ett uthus. Smedjan har tidigare funnits någonstans i Skogaholm.

Från 299 kr

Konfirmander utanför S:t Laurentii kyrka 1907. Främsta raden: 1 J Nilsson (kallad Påsa-Julle), 2 C Nilsson (Dryckoms), 3 Otto?, 4-, 5 I Eriksson. Andra raden: 1 A Johansson (bageri, Olivias), 2 E Hertman, f. Rosell, 3 Alice ? Granath, 4 I Johansson, f. Pettersson (dotter t. Hulda P), 5 -, 6 U Lindström, 7 A Sjöholm, 8 H Johansson, f. Bengtsson, 9 A Andersson (fadern Otto "Lykta") 10 A Svensson, g.m. Albert Johansson, 11 A Nilsson (syster t."Lille-Gustav"), 12 J Jönsson (Torsholm), 13 E Olsson (syster t. målare John Olsson). Tredje raden: 1 S Ericsson (fadern vagnm.), 2 S Svensson (syster t. Simon), 3 J Bengtsson, 4 E Larsson, 5 E Lind, 6 N Johansson (syster t. Gust. J:son, Kilagård), 7 R Hansson, 8 N Blåberg, 9 A Jönsson, 10 K Nilsson (fadern skolv.), 11 A Olsson ( g.m. Eric Andersson), 12 H Öberg, 13 S Östman. Näst översta raden: 1 J Jörgenssen, 2 G Johansson (notisbud), 3 K Johansson (Castella), 4 e Malm, 5 Bror ? Christensson, 6 E Ekdahl, 7 Prosten D Davidson, 8 A Karlsson (fadern maskinist på läderfabriken), 9 O Nilsson (Dryckoms), 10 H Bengtsson, 11 B Krook, 12 I Nilsson (lärarinna), 13 V Malmgren, G Torstensson ?, Y Svensson (Schweitz). Översta raden: 1 J Johansson, 2 O Persson, 3 J Andersson (begravn.byrå), 4 R Ek, 5 -, 6 -, 7 O Klasson, 8 E Johansson (Myhrén), 9 G Boman, 10 Möller, 11 P Olsén, 12 V Andersson, 13 H Petersson. Förteckning finns ihop med fotot.

Från 299 kr

Medföljande text: "Fotografi taget i anledning av J W Bergs 50-årsdag 1935. 1. Einar Olsson, montör, 2. Backman Karl-Erik, 3. Tore Magnusson, sedermera lots på Vinga, 4. Einar Olofsson, 5. Oskar Jansson, 6. Walter Berg, son till 17, 7. Birger Nilsson, timmerman, 8. Torsten Österberg, kamrer, 9. Adel Svenningsson, montör, 10. Hjalmar Hermansson, timmerman, 11. Bertil Gustavsson, 12. Okänd, 13. Östen Berg, son till 17, 14. Ilbert Gustavsson, 15. Torsten Almqvist, bror till 16, 16. Werner Almqvist, 17. J W Berg, 18. Helge Ahlberg, montör, 19. Helmer Gustavsson, montör, 20. Reinold Olsson, 21. Johan Olsson, sågare, 22. Fredrik Klar, timmerman, 23. Allan Ahlberg, 24. Karl Martinsson, montör, 25. Harry Andersson, inredningssnickare, 26. Henning Eriksson, gjutare, 27. Gunnar Gustavsson, 28. Georg på Ryd, Björkö, 29. Johan Sundberg, svarvare, 30. Henry Olsson, snickare, 31. Bertil Kristiansson, svetsare, 32. Okänd, 33, Okänd, 34. Okänd, 35. Okänd, 36. Sten Knutsson, 37. Okänd, 38. Okänd, 39. Okänd, 40. Okänd, 41. Olle Berg, 42. Okänd, 43. Nils Nilsson, 44. Okänd, 45. Okänd, 46. Okänd, 47. Oskar Olofsson, 48. Oskar Nilsson, 49. Okänd, 50. Okänd, 51. Karlsson, kamrer, 52. Ivar Klar, 53. Okänd, 54. Okänd, 55. Alfred Olsson, 56. Okänd, 57. Okänd, 58. Okänd, 59. Okänd, 60. Sven "Drivar-Sven" Olsson, 61. Okänd, 62. Arvid Olsson, "Drivar-Arvid, drivare. Ägare till bilden och uppgiftslämnare: Erland Andreasson, Hälsö".

Från 299 kr

Medföljande text: "Fotografi taget i anledning av J W Bergs 50-årsdag 1935. 1. Einar Olsson, montör, 2. Backman Karl-Erik, 3. Tore Magnusson, sedermera lots på Vinga, 4. Einar Olofsson, 5. Oskar Jansson, 6. Walter Berg, son till 17, 7. Birger Nilsson, timmerman, 8. Torsten Österberg, kamrer, 9. Adel Svenningsson, montör, 10. Hjalmar Hermansson, timmerman, 11. Bertil Gustavsson, 12. Okänd, 13. Östen Berg, son till 17, 14. Ilbert Gustavsson, 15. Torsten Almqvist, bror till 16, 16. Werner Almqvist, 17. J W Berg, 18. Helge Ahlberg, montör, 19. Helmer Gustavsson, montör, 20. Reinold Olsson, 21. Johan Olsson, sågare, 22. Fredrik Klar, timmerman, 23. Allan Ahlberg, 24. Karl Martinsson, montör, 25. Harry Andersson, inredningssnickare, 26. Henning Eriksson, gjutare, 27. Gunnar Gustavsson, 28. Georg på Ryd, Björkö, 29. Johan Sundberg, svarvare, 30. Henry Olsson, snickare, 31. Bertil Kristiansson, svetsare, 32. Okänd, 33, Okänd, 34. Okänd, 35. Okänd, 36. Sten Knutsson, 37. Okänd, 38. Okänd, 39. Okänd, 40. Okänd, 41. Olle Berg, 42. Okänd, 43. Nils Nilsson, 44. Okänd, 45. Okänd, 46. Okänd, 47. Oskar Olofsson, 48. Oskar Nilsson, 49. Okänd, 50. Okänd, 51. Karlsson, kamrer, 52. Ivar Klar, 53. Okänd, 54. Okänd, 55. Alfred Olsson, 56. Okänd, 57. Okänd, 58. Okänd, 59. Okänd, 60. Sven "Drivar-Sven" Olsson, 61. Okänd, 62. Arvid Olsson, "Drivar-Arvid, drivare. Ägare till bilden och uppgiftslämnare: Erland Andreasson, Hälsö".

Från 299 kr

Självavläggaren var en fantastisk förbättring av skördearbetet. Den ersatte flera män med liar, eftersom den skar fort, jämnt och effektivt och la av rågen i lagom buntar. Men dessa måste fortfarande knytas för hand. Här är det många personer i färd med att binda skupar. Kvinnorna är finklädda, för att det är ett högtidligt tillfälle: Emil Christiansson har kommit med en maskin till deras gård och det hela blir förevigat på foto! Sannolikt är det Emil, 33 år, som kör det tvåspända självavläggaren. Mannen som skymtar längst t h kan vara gårdsägaren Vilhelm Karlsson, 32 år, ingift på gården. En av kvinnorna bör vara Alma, 28 år, Vilhelms fru, en annan Vilhelms mor Margareta, 59 år, och någon av Almas systrar Amanda eller Olivia. Personen som binder skupar i förgrunden kan vara Almas bror Lars Emil. Det kan inte uteslutas att någon av personerna tillhör Emil Kristianssons familj. Om det är Smiss gamla manbyggning som skymtar, det höga trädet talar för det, skär man rågen på åkern uppe vid Käldvägen mittemot Nybygget.

Från 299 kr

Följande text är utdrag från till bilden bifogat brev. Kälke av trä som min morfar egenhändigt tillverkat c. år 1910 åt min mamma. Hon använde den ofta, när hon var liten. Sedan har jag och min bror åkt på den och nu senast mina fem barn. Morfar hette Albin Carlsson. Han var nästan hela sitt liv lokförare vid Falkenberg-Limmareds järnväg. Han ägde och bebodde ett stort trähus, som låg, där Nygatan och Södergatan korsar varandra. Kälken är gjord av eke och furu. Medarna är sågade vid ett sågverk någonstans uppåt banan. Den är försedd med förstärkningar av järn, som nog någon smed tillverkat åt honom. Det är min lillebror och jag, som sitter på den, och bilden är tagen den 22 januari 1933.

Från 299 kr

På 1600-talet var Botels en enda part, belägen öster om vägen och ägd av Jakob Andersson. Hans son Olof Jakobsson tog över på 1670-talet och dennes dotter Carin tog med sin man Per Christensson över på 1600-talets slut. Deras tre söner Jakob, Lars och Christen och troligen Carins bror Lars delade gården först i två delar 1716 och sedan i ytterligare två delar 1732. Christen Persson fick denna part. Han gifte sig 1714 med Margareta Larsdotter och de fick tre barn, varav sonen Hans Christensson tog över parten. Han gifte sig 1746 med Elsa Danielsdotter från Gumbalde och de fick 6 barn. Äldste sonen Christen Hansson blev näste ägare, gift 1775 med Catarina Mattsdotter, de fick två barn, varav sonen Hans Christensson blev husbonde i början av 1800-talet. Han gifte sig 1807 med Magdalena Catarina Larsdotter och de fick en son och tre döttrar. Sonen blev inte gift, utan gårdsparten togs över av dottern Anna Greta och mågen Nils Karlsson 1845. De fick tre söner, varav äldste sonen Hans Nilsson blev husbonde, gift med Margareta Larsdotter 1868. Det är troligen de som byggde upp gården på andra sidan vägen efter branden 1865 och det är deras manbyggnad som syns på bilden. Hans och Greta fick tre barn, där sonen Lars Hansson gift 1895 med Olivia Kristiansson tog över parten 1902. De fick barnen Harald och Elinda. Harald gifte sig 1925 med Ester Melander, de blev ägare 1929 och fick sönerna Enar och Erling. Erling Hansson tog över gården med sin fru Gunvor, de fick dottern Marie. Erling och Gunvor arrenderade ut gården till Dan Dotes på Gannor omkring 1993 och sålde den till honom 2008. Dan styckade av marken och sålde byggnaderna med tomt och änge till en familj från fastlandet. På bilden syns från vänster: Harald 6 år, farfar Hans Nilsson 57 år, systern Elinda 3 år, farmor Greta 57 år, pappa Lars 34 år och mamma Liven 31 år. Bakom dem ses den vackra manbyggnaden som troligen Hans och Greta byggde på 1860-talet. Den revs och en ny mycket stor vinkelbyggd manbyggnad med centralvärme uppfördes på gårdsplanens plats 1938. Det sägs att bygget möjliggjordes av ett arv. Hans hade en yngre bror Karl, som slog sig ner i Australien och blev mycket välbärgad där. Han dog 1939 och möjligen har han bidragit med medel till den nya manbyggnaden. Till vänster syns en bodlänga och den yngre ännu kvarstående flygeln innehållande brygghus och källare.

Från 299 kr

Det ursprungliga Kauparve delades mot slutet av 1600-talet i två parter mellan Per Larsson, som blev anfader till Petterssons part, och Bengt Hansson, som fick den andra parten. Han delade sedan sin part med sin bror Lars Hansson född 1657 gift 1692 med Butvi Andersdotter född 1674. Lars dog redan 1695 och Butvi gifte om sig 1696 med Jacob Olofsson från Botels. Deras son Anders Jacobsson född 1700 tog över gårdsparten, gift första gången 1723 med Catarina Jacobsdotter och andra gången med Butvi Jacobsdotter från Hablingbo. Parten togs över av dottern i första giftet Butvi Andersdotter född 1724 och gift med Jacob Eskilsson. Gårdsparten delades 1760 ännu en gång, nu mellan Butvi och hennes halvbror Anders Andersson, som fick denna part. Anders född 1741 gifte sig med Juditta Larsdotter och de fick 6 barn, varav äldste sonen Anders Andersson född 1767 blev näste ägare. Han byggde en ny manbyggnad i sten 1795 och fick 20 års skattebefrielse för detta. Anders gifte sig 1803 med Anna Maria Tomasdotter från Hemmor och av deras 4 barn ärvde sonen Lars Andersson född 1805 parten 1830. Han blev gift samma år med Anna Maria Karlsdotter född 1806 från Gannor. De fick också 4 barn, vilka alla gifte sig och kom till andra boplatser. Lars Andersson kom på obestånd omkring 1850 och sålde jorden i smålotter till olika personer. Manbyggnaden och en liten bit jord köptes 1883 av Lars Jakobsson född 1850 från Hallsarve och han uppförde nya ekonomibyggnader. Han blev dock tvungen att flytta ut efter skiftet och sålde boplatsen omkring 1904 till Hans Karlsson på Hallsarve, som rev byggnaderna. Lars Jakobsson flyttade till Amerika, men kom tillbaka 1907 och köpte Glansens Båtsmanstorp och byggde nytt hus där, se Bild 593-594. Huset på bilden skulle kunna vara den manbyggnad som Anders Andersson uppförde 1795, men moderniserad med bla stora fönster. Personerna på bilden skulle kunna vara Masses fru och ena dotter.

Från 299 kr

Förste kände ägaren till Hallbjäns var Peder Hallbiens 1614. 1648 var Nils Hallbjens ägare, och i jordeboken 1653 står det att Nils Eskilsson hade ärvt gården, kanske ett barnbarn till Peder. 1670 brukades gården av Rassmus Hallbjens och 1681 av Rassmus Eskilsson född 1622, troligen samme Rassmus och bror till Nils. Hallbjäns delades omkring 1690 mellan sonen Nils Rassmusson född 1662 och troligen mågen Peer Olofsson född 1766. Dessa dog unga, 1695 respektive 1698, och troligen brukades parterna därefter gemensamt några år av Nils bror Lars Rassmusson och hans fru Margareta Jacobsdotter. Därefter ärvde Eskil Rassmusson gården. 1719 var gården åter delad, då hade Eskil Rassmussson ena parten och Rassmus Larsson den andra, vilken han tycks ha köpt 1706. Släktskapen mellan dessa personer är oklar. Eskil Rassmusson var gift med Valburg Båtelsdotter och de hade 7 barn, varav en yngre son Oluff Eskilsson född 1706 ärvde gårdsparten. Han gifte sig 1829 med Margareta Larsdotter född 1708 från Gannor. Äldsta dottern Brita Oluffsdotter född 1730 gift 1752 med Lars Johansson från Folkedarve i Garde tog över parten omkring 1760. De fick 6 barn och omkring 1785 delades denna halva gårdsdel i två fjärdedelar mellan äldste sonen Oluff som byggde nytt och näst yngsta dottern Brita Larsdotter född 1765 som ärvde denna part. Brita gifte sig 1786 med Per Persson Laustedt född 1759. De byggde en ny manbyggnad i sten 1810 och fick 20 års skattefrihet för det. Brita och Per fick tre söner, varav äldste sonen Lars Persson född 1790 tog över parten, gift 1813 med kusinen Brita Stina Jacobsdotter född 1790 från Bönde. De fick 6 barn, varav äldste sonen Per Pettersson född 1815 övertog gårdsparten, men en mindre bit styckades av till den yngre brodern Jakob Hallgren född 1829. Per Pettersson gifte sig 1840 med Anna Maria Johansdotter född 1816 från Kauparve och de fick 6 barn, där äldsta barnet och ende sonen Lars Pettersson född 1840 blev husbonde 1868. Han gifte sig 1867 med Anna Greta Larsdotter född 1844 från Gumbalde och de fick 5 barn. Lars var en mycket betrodd man och var bla kommunalstämmans ordförande i 33 år och magasinsföreståndare i 39 år. Yngste sonen Alfred Pettersson född 1878 blev näste ägare, gift 1912 med Desideria Kristoffersson född 1874 från Havdhem och anlade en omfattande trädgård. De fick en son Sture 1913, men han tog inte över gårdsparten, utan föräldrarna sålde den 1932 till Helmer Larsson född 1904 från Frendarve i Garde och hans fru Tyra född Pettersson 1907 från Tälleby i Garde. Deras son Stig Larsson född 1930 ärvde parten 1962, gift 1950 med Gerd Karlsson född 1931, som var fosterdotter hos Melanders på Bjärges. De fick barnen Ing-Marie och Göte, varav Göte tog över gårdsparten 1992. Han sålde den sedan omkring 2000 och markerna styckades av. Tomten med manbyggnad och ladugård köptes av Mats Hanell. På bilden ser vi sannolikt Lars Pettersson 64 år och hans fru Anna Larsdotter 60 år.

Från 299 kr

Erik"Spänst" Svensson med sina elever. POJKEN PÅ VÄNSTRA STOLPEN ...han i mörka strumpor och väst, heter Erik Johansson. Det är i början av 1930-talet. Läraren Erik "Spänst" Svensson har samlat gossarna i klassen framför Möllevägsskolan. Inte visste unge Erik den gången, att han tjugo år senare skulle starta herrekiperingen Bröderna Johansson tillsammans med sin bror Ingemar. Och inte visste han vad det skulle bli av alla klasskamraterna heller. Nu är många av pojkarna borta men Erik Johansson minns namnet på dem allihop. Han har dessutom haft så bra koll på klasskamraterna genom åren att han vet vad nästan samtliga kom att syssla med. Så varsågod! Här delar Erik med sig av sin kännedom om hur livet artade sig för ynglingarna på Möllevägsskolans trapp. Stående i övre raden: "Snälle Johns" Konrad Nilsson ägnade sig åt att sälja potatis i femkilossäckar till hushållen, Åke Arvidsson blev handelsresande, Roland Lidebring blev lärare och rektor, Kurt "Kutteman" Bengtsson arbetade på kontoret på familjeföretaget, Rune Lidholm flyttade till Göteborg där han arbetade inom sjöfarten, Gunnar Strand blev trädgårdsmästare, Arvid Gustavsson (ingen uppgift), Per Göranson grundade Pelly, Aage Einarsson blev elektriker, Folke Andersson arbetade som förman på kommunen, Jerker Svensson var resande i vitvaror, Sven Wennström (ingen uppgift), Sven-Erik Svensson arbetade vid järnvägen och läraren Erik "Spänst" Svensson (far till Hallands Nyheters nyhetschef Per Ola Eriksson). Stående bakom vänster stolpe: Henry Johansson (ingen uppgift). Stående bakom höger stolpe: Lennart Lilja, sedermera kontorist på garveriet. Sittande på vänster stolpe: Gösta "Kibben" Johansson blev specerihandlare och Erik Johansson, som sagt, klädhandlare. Sittande på höger stolpe: Egon Dellnor (som under skolåren hette Jönsson) flyttade från stan ett tag och Eric har ingen uppgift om yrket och Sigge Falk, skoarbetare. Sittande i mellersta raden: Sven-Åke Andersson blev urmakare, Erik Magnusson var industriarbetare, Gustav Svensson dog tragiskt nog redan under skolåren, Daniel "Didde" Andrén blev järnhandlare, Tore Persson var järnvägare, Martin Nyman var son till hotelldirektören på Grand och flyttade till Amerika, där han jobbade som kock, efter skoltidens slut, Arne Stääv flyttade till Varberg och jobbade troligen på Monark och Bengt Nordström blev direktör på garveriet. Sittande i främre raden: Nils "Lillfimpen" Andersson fortsatte som kontorist på pappans företag, Olle Persson blev flygare och omkom när hans plan störtade under en flygning från Abessinien, Knut Erlandsson blev skoarbetare, Kurt Backman arbetade som handelsresande för Pelly, Ture Kallenberg flyttade till Varberg och arbetade nog på Monark, Rickard Karlsson blev skoarbetare men sadlade om till brödutkörare och Rune Svensson jobbade som bilmekaniker på bryggeriet. Från HN 2006-03-06

Från 299 kr

Familjegrupp sju personer i gröngräset. (Kaffedrickande). Bilden är tagen på Almö-Lindö i Mälaren mellan Västerås och Lindö, ca 1918 då familjen gjorde en utflykt dit. Ön hörde till Fullerö herrgård. Det var en betesmark för djur. Där fanns då bara en gård som drevs av en man som hette Karlsson. Hans son gifte sig så småningom med Ulla (givarens kusin, dotter till hans morbror Evert). Översta raden från vänster till höger: OSKAR ERIKSSON, född 29/9 1885. Gift med givarens moster Elna, syster till hans mor Edit. Givaren berättar "Elna och en annan syster som hette Astrid startade en söndagsskola i Fiskars under Fullerö. Deras far, min morfar var fiskare där. Oskar hade en speceriaffär i utkanten av Eskilstuna. 1926 då jag var 12 år cyklade jag från Norberg till Eskilstuna och fick vara hos honom på sommaren och fick då jobba i affären. Det var roligt. Jag vägde strösocker och mjöl och sånt i påsar. Och så fick jag åka ärenden till Hakonbolaget och hämta saker." HUGO ANDERSSON, givarens morbror, född 20/11 1889. Givaren berättar: "Han var lite äventyrlig av sig och gav sig ut på sjön på långfärd på lastfartyg. Så småningom kom han hem och när morbror Evert tog arrendet på Ridön så följde han och hans familj med. Hugo hjälpte till på gården och bodde i ett hus som kallades Oppegården. Han var pingstvän och en gång tog han med sig en statare som hette Kling till ett möte i Västerås. Det blåste på sjön så när de åkte hem fick de landa på en holme över natten. Därför kom de inte hem förrän frampå middagen på måndagen. Morbror Evert blev ilsken för det tog ju bort Klings arbete. Hugo gjorde väl inte så mycket men statarens arbetsdag betydde mycket. Det var hårda bud!" Algot Lindström (enligt kompletterande uppgifter från Marianne Kindgren, givarens släkting) Andra raden: GIVARENS BROR OLOF "Olle" troligen ca 6 år gammal. GIVARENS MOR EDIT ANDERSSON GIVARENS MOSTER RUT ANDERSSON född 29/4 1902. Hon blev lärarinna i Hälsingland i Gnarp och Grängsjö. Kom senare till Stockholm där hon bodde i Bromma. Hon var religiös men inte sträng utan köpte biljetter till revyer "och sånt" när givaren och andra kom på besök. Skrev senare ett testamente och delade sin egendom mellan sina syskonbarn "så att det skulle bli rättvist". Hon gifte sig aldrig, men en gång i Hälsingland lär hon ha varit förälskad. Det blev dock inget med det - kanske var hon för sträng mot sig själv. Längst fram: GIVARENS MORBROR EVERT ANDERSSON, född 2/2 1900.

Från 299 kr

Familjegrupp sju personer i gröngräset. (Kaffedrickande). Bilden är tagen på Almö-Lindö i Mälaren mellan Västerås och Lindö, ca 1918 då familjen gjorde en utflykt dit. Ön hörde till Fullerö herrgård. Det var en betesmark för djur. Där fanns då bara en gård som drevs av en man som hette Karlsson. Hans son gifte sig så småningom med Ulla (givarens kusin, dotter till hans morbror Evert). Översta raden från vänster till höger: OSKAR ERIKSSON, född 29/9 1885. Gift med givarens moster Elna, syster till hans mor Edit. Givaren berättar "Elna och en annan syster som hette Astrid startade en söndagsskola i Fiskars under Fullerö. Deras far, min morfar var fiskare där. Oskar hade en speceriaffär i utkanten av Eskilstuna. 1926 då jag var 12 år cyklade jag från Norberg till Eskilstuna och fick vara hos honom på sommaren och fick då jobba i affären. Det var roligt. Jag vägde strösocker och mjöl och sånt i påsar. Och så fick jag åka ärenden till Hakonbolaget och hämta saker." HUGO ANDERSSON, givarens morbror, född 20/11 1889. Givaren berättar: "Han var lite äventyrlig av sig och gav sig ut på sjön på långfärd på lastfartyg. Så småningom kom han hem och när morbror Evert tog arrendet på Ridön så följde han och hans familj med. Hugo hjälpte till på gården och bodde i ett hus som kallades Oppegården. Han var pingstvän och en gång tog han med sig en statare som hette Kling till ett möte i Västerås. Det blåste på sjön så när de åkte hem fick de landa på en holme över natten. Därför kom de inte hem förrän frampå middagen på måndagen. Morbror Evert blev ilsken för det tog ju bort Klings arbete. Hugo gjorde väl inte så mycket men statarens arbetsdag betydde mycket. Det var hårda bud!" Algot Lindström (enligt kompletterande uppgifter från Marianne Kindgren, givarens släkting) Andra raden: GIVARENS BROR OLOF "Olle" troligen ca 6 år gammal. GIVARENS MOR EDIT ANDERSSON GIVARENS MOSTER RUT ANDERSSON född 29/4 1902. Hon blev lärarinna i Hälsingland i Gnarp och Grängsjö. Kom senare till Stockholm där hon bodde i Bromma. Hon var religiös men inte sträng utan köpte biljetter till revyer "och sånt" när givaren och andra kom på besök. Skrev senare ett testamente och delade sin egendom mellan sina syskonbarn "så att det skulle bli rättvist". Hon gifte sig aldrig, men en gång i Hälsingland lär hon ha varit förälskad. Det blev dock inget med det - kanske var hon för sträng mot sig själv. Längst fram: GIVARENS MORBROR EVERT ANDERSSON, född 2/2 1900.

Från 299 kr

Personalen år 1898. I främre radens mitt David Nylander och Birger Strömqvist. Borås Mekaniska Verkstad. 1. Holmberg, Plåt 2. Oscar Andersson, " 3. Fallander, " 4. Carl Lundkvist, " 5. Samuel Andersson, " 6. Almgren, " 7. Johan Dahlström, Smed 8. Florén, " 9. Gunnarson, Plåt 10. Claes Johansson, " 11. Carl Carlsson, " 12. Carl Börjesson, körare 13. Carl Pettersson, plåt 14. Mårten Samuelsson, " 15. Adolf Andersson, " 16. 17. Eric Brandt, svarv 18. Rosdahl, " 19. 20. 21. Charles Hallberg, svarv 22. Karl Anderson, " 23. Oscar Ljungqvist, snickare 24. Natanel Anderson, fil 25. Johan Carlqvist, svarv 26. Bror Westerling, fil 27. Hansson, plåt 28. 29. Oscar Sjöberg, fil 30. Carlander, smed 31. Frithiof Lundqvist, hyvel 32. Albin Sventesson, snickare 33. Carl Westman, svarv 34. Axel Johansson, fräs 35. Fritz Johansson, fil 36. Johan Samuelsson, plåt 37. Verkmästare Olofson 38. Eric Berg, kärmnmak. 39. Oscar Bengtsson, svarv 40. Gjuteriförman Storberg 41. Carl Johansson, fil 42. August Larsson, " 43. Johan Lönnkvist, gjut.hantl. 44. C.N Anderson (Anderson & Ström) 45. Johan Larsson, fil 46. O.A Johansson, plåts. förman 47. Tobiason, svarv 48. Hjalmar Anderson, svarv 49. Frans Bergkvist, gängare 50. 51. J.F Stenholm, förrådsförv. 52. Dir. Nylander 53. Söderström, plåt 54. Hjalmar Hjelmström, gjut 55. Claes Johansson, "Fräsar-Claes" 56. Ing. Birger Strömqvist 57. Gustaf Hjelm, läropojk 58. Blomkvist, gjut 59. Lindblad, fil 60. Justus Bäck, bokhållare 61. Claes Jojanson, stick. 62. Ing. August Lager 63. Stark, svarv 64. L.J. Borg, fil 65. Ing. Edvard Bengtsson 66. Jens Hjort, gjut 67. E. Ohlsson, fil 68. 69. 70. Alexius Sjögren, svarv 71. Adolf Andersson, plåt 72. Alfred Ström, svarv 73. (Anderson & Ström) 74. 75. Axelsson, svarv 76. Isakson, hyvel 77. Anders Anderson 78. L.G Pettersson, gjutare 79. Emil Storberg, " 80. 81. Viktor Wennergren, svarv 82. Adolf Erikson, svarv 83. Bäck, gjut 84. Snick. förm. L.Hedberg 85. Joh. Gustavson, snickare 86. Ohlsson, plåt 87. Aug. Hagberg, fil 88. Alfred Holm, fräs 89. Lindqvist, gjut.hantl 90. Brant, skrotare 91. Carl Hedberg, snickarläring

Från 299 kr

På 1680-talet var Hemmor en odelad gård som ägdes av Anders Olofsson född 1615. Omkring 1690 klövs detta stamhemman i två parter mellan sönerna Hans och Olof Andersson. Hans fick denna part och Olof den part som flyttades ut vid skiftet, se Bild 886-888. Hans Andersson gifte sig 1687 med Maria Thomasdotter från Mickels i Vall och de fick 3 barn. Hans dog redan 1693 och gården togs över av Jacob Larsson, hans ev släktskap med Hans eller Maria är okänt. Jacob var gift två gånger och hade sammanlagt 5 barn. Men dessa tog inte över, utan gårdsparten gick tillbaka till Hans´och Marias släkt 1716 iom att deras yngsta dotter Gertru Hansdotter född 1693 tog över parten tillsammans med sin man Nils Persson från Fröjel. De brukade gårdsparten till 1725, då de flyttade till Puser i Fröjel och sålde parten till Nils´ bror Jacob Persson född 1684 från Mulde i Fröjel. Jacob var gift med Maria Larsdotter född 1690 från Bogs i Stånga där de bodde fram till 1726. Jacob och Maria fick 6 barn, varav sonen Zakris Jacobsson född 1716 blev näste ägare. Han gifte sig 1742 med Helena Jacobsdotter född 1715 från Bandlunde i Burs och de fick döttrarna Gertrud 1743 och Maria 1752. Jacob dog redan 1755 och Helena gifte om sig året därpå med Lars Mattsson från Sunnkörke och de brukade gårdsparten till 1777, då Lars förolyckades vid Gannor kvarn. Zakris och Helenas dotter Maria gifte sig 1774 med Thomas Larsson född 1749 från Folkedarve i Garde och de tog över parten några år efter det att Helena blivit änka andra gången. De fick 4 barn och den äldste sonen Lars Thomsson född 1775 blev näste ägare 1810. Han var gift två gånger. Första frun Brita Perdotter från Alvare på När dog nästan genast och Lars gifte om 1816 med den blott 19-åriga Maria Greta Jakobsdotter från Fie och de fick hela 8 barn. 1840 överlämnade Lars och Maria gårdsparten till dottern Anna Greta Larsdotter född 1821 gift 1849 med Olof Johannes Larsson född 1823 från Husarve. Av deras 4 barn tog ende sonen Lars Olofsson född 1850 över parten 1879. Han gifte sig 1876 med Greta Maria Carlsdotter född 1850 från Kauparve och de ägde gårdsparten till 1919 då sonen Gunnar Larsson född 1883 tog över. Han var gift första gången 1913 med Emma Nilsson från Kauparve och andra gången 1917 med Gerda Sigrid Lovisa Karlsson från Gannor, med vilken sistnämnda han fick 4 barn. Yngste sonen Evert Larsson född 1925 blev näste ägare, gift med Ingrid Danielsson född 1931 från Hallbjäns. Gården brukades till 1980, varefter den arrenderades ut. 1990 blev sonen Göran Larsson född 1959 ägare, sambo med Inger Pettersson född 1967 från Levide. De har barnen Henrik född 1993 och Linnea född 1994. Nyårsdagen 1904 besökte Masse Hemmor och tog den här bilden av husbondfolket Greta Maria Carlsdotter och Lars Olsson (Olofsson) båda 54 år. Den unga kvinnan är okänd. Den stora manbyggnaden med dubbla fönster är uppförd 1871 av Olof Larsson och Anna Greta Larsdotter. Troligen håller man på att lägga tät börding av spån under teglet.

Från 299 kr

1906 Levererad av D Goekoop J:r som Barbro till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm. Godstrafik på Strömsholms kanal. 1915 Ombygd till kombinerat last- och passagerarfartyg och omdöpt till Strömsholms kanal. Ny huvudmaskin, av fabrikat Bolinder, 40 hk, 29 kW, installeras. Ommätt. Nytt tonnage 75 brt, 52 nrt. 1924 Övertas av Stockholms Enskilda Bank, Stockholm efter att Stockholms Transport och Bogserings AB gått i konkurs. 1925-01 Såld till Stockholms Nya Transport- och Bogserings AB, Stockholm. 1926-10 Stockholms Nya Transport- och Bogserings AB byter namn till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm. 1927-08 Såld till AB Nyman & Schultz, Stockholm. 1927-11-15 Överförd till det nystartade Trafik AB Strömsholms Kanal, Stockholm och omdöpt till Strömsholm. Ny huvudmaskin, 80 hk, 59 kW, installeras. 1929-04 Trafik AB Strömsholms Kanal byter namn till AB Ströka, Stockholm 1929-04-24 AB Ströka går i likvidation. 1929-08 Såld till Trafik AB Strömsholms Kanal, Stockholm 1933-07 Såld till Simon Carlsson, Stockholm 1933-09 Såld till Rederi AB Nobel-Standard, Helsingfors, Finland för 10.000 kr och omdöpt till Standard II. Ombyggd till tankfartyg. 1948-11 Såld till AB Nobel-Standard Oy, Helsingfors. 1949-04 Såld till Viktor Koivisto och Hannes Tukkanen, Helsingfors och omdöpt till Esa. Nytt tonnage 70 brt, 22 nrt. 1950-07 Hannes Tukkanens andel såld till Margareta Helena Eriksson. 1951-09 Såld till Johan Alexander Johansson, Vestanfjärd. 1952-03 Såld till Hjalmari Einari Linnamäki, Vestanfjärd. 1954 Ny hemort, Salo. 1955-04 Såld till Gösta Isaksson och Kurt Sjöberg, Salo. 1956-12 Gösta Isakssons andel såld till Birger Johannes Wiklund, Kimito. 1957-04 Kurt Sjöbergs andel såld till Birger Johannes Wiklund, Kimito som nu är ensam ägare till fartyget. Omdöpt till Tina. 1961-03 Såld till Yrjö Eero Hotanen och Sulho Feliks Sakarias Leinonen, Kustavi. 1968-02 Omdöpt till Tiina. 1975-11 Sulho Feliks Sakarias Leinonen andel såld till Leo Johannes Hellsten. 1976-01 Yrjö Eero Hotanens andel såld till Leo Johannes Hellsten som nu är ensam ägare till fartyget. 1976-04 Såld till Kai Olin, Åbo. 1976-11 Såld till Konopajaliike Amper & Söderlund, Åbo. 1979-06 Såld till Bror Göran Mäklin, Saltvik. 1980-07 Såld till Antti Olavi Itälä, Sagu. 1981-12 Avförs ur Fiska skeppsregistret som ej länge handelsfartyg. Uppges vara såld till Åbo och ombyggd till slåttermaskin för vass. 1990 Övergiven i vassen vid Päisterpää, Sauvo-Sagu. (Skärgårdsbåtar.se)

Från 299 kr

1906 Levererad av D Goekoop J:r som Barbro till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm. Godstrafik på Strömsholms kanal. 1915 Ombygd till kombinerat last- och passagerarfartyg och omdöpt till Strömsholms kanal. Ny huvudmaskin, av fabrikat Bolinder, 40 hk, 29 kW, installeras. Ommätt. Nytt tonnage 75 brt, 52 nrt. 1924 Övertas av Stockholms Enskilda Bank, Stockholm efter att Stockholms Transport och Bogserings AB gått i konkurs. 1925-01 Såld till Stockholms Nya Transport- och Bogserings AB, Stockholm. 1926-10 Stockholms Nya Transport- och Bogserings AB byter namn till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm. 1927-08 Såld till AB Nyman & Schultz, Stockholm. 1927-11-15 Överförd till det nystartade Trafik AB Strömsholms Kanal, Stockholm och omdöpt till Strömsholm. Ny huvudmaskin, 80 hk, 59 kW, installeras. 1929-04 Trafik AB Strömsholms Kanal byter namn till AB Ströka, Stockholm 1929-04-24 AB Ströka går i likvidation. 1929-08 Såld till Trafik AB Strömsholms Kanal, Stockholm 1933-07 Såld till Simon Carlsson, Stockholm 1933-09 Såld till Rederi AB Nobel-Standard, Helsingfors, Finland för 10.000 kr och omdöpt till Standard II. Ombyggd till tankfartyg. 1948-11 Såld till AB Nobel-Standard Oy, Helsingfors. 1949-04 Såld till Viktor Koivisto och Hannes Tukkanen, Helsingfors och omdöpt till Esa. Nytt tonnage 70 brt, 22 nrt. 1950-07 Hannes Tukkanens andel såld till Margareta Helena Eriksson. 1951-09 Såld till Johan Alexander Johansson, Vestanfjärd. 1952-03 Såld till Hjalmari Einari Linnamäki, Vestanfjärd. 1954 Ny hemort, Salo. 1955-04 Såld till Gösta Isaksson och Kurt Sjöberg, Salo. 1956-12 Gösta Isakssons andel såld till Birger Johannes Wiklund, Kimito. 1957-04 Kurt Sjöbergs andel såld till Birger Johannes Wiklund, Kimito som nu är ensam ägare till fartyget. Omdöpt till Tina. 1961-03 Såld till Yrjö Eero Hotanen och Sulho Feliks Sakarias Leinonen, Kustavi. 1968-02 Omdöpt till Tiina. 1975-11 Sulho Feliks Sakarias Leinonen andel såld till Leo Johannes Hellsten. 1976-01 Yrjö Eero Hotanens andel såld till Leo Johannes Hellsten som nu är ensam ägare till fartyget. 1976-04 Såld till Kai Olin, Åbo. 1976-11 Såld till Konopajaliike Amper & Söderlund, Åbo. 1979-06 Såld till Bror Göran Mäklin, Saltvik. 1980-07 Såld till Antti Olavi Itälä, Sagu. 1981-12 Avförs ur Fiska skeppsregistret som ej länge handelsfartyg. Uppges vara såld till Åbo och ombyggd till slåttermaskin för vass. 1990 Övergiven i vassen vid Päisterpää, Sauvo-Sagu. (Skärgårdsbåtar.se)

Från 299 kr

1906 Levererad av D Goekoop J:r som Barbro till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm. Godstrafik på Strömsholms kanal. 1915 Ombygd till kombinerat last- och passagerarfartyg och omdöpt till Strömsholms kanal. Ny huvudmaskin, av fabrikat Bolinder, 40 hk, 29 kW, installeras. Ommätt. Nytt tonnage 75 brt, 52 nrt. 1924 Övertas av Stockholms Enskilda Bank, Stockholm efter att Stockholms Transport och Bogserings AB gått i konkurs. 1925-01 Såld till Stockholms Nya Transport- och Bogserings AB, Stockholm. 1926-10 Stockholms Nya Transport- och Bogserings AB byter namn till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm. 1927-08 Såld till AB Nyman & Schultz, Stockholm. 1927-11-15 Överförd till det nystartade Trafik AB Strömsholms Kanal, Stockholm och omdöpt till Strömsholm. Ny huvudmaskin, 80 hk, 59 kW, installeras. 1929-04 Trafik AB Strömsholms Kanal byter namn till AB Ströka, Stockholm 1929-04-24 AB Ströka går i likvidation. 1929-08 Såld till Trafik AB Strömsholms Kanal, Stockholm 1933-07 Såld till Simon Carlsson, Stockholm 1933-09 Såld till Rederi AB Nobel-Standard, Helsingfors, Finland för 10.000 kr och omdöpt till Standard II. Ombyggd till tankfartyg. 1948-11 Såld till AB Nobel-Standard Oy, Helsingfors. 1949-04 Såld till Viktor Koivisto och Hannes Tukkanen, Helsingfors och omdöpt till Esa. Nytt tonnage 70 brt, 22 nrt. 1950-07 Hannes Tukkanens andel såld till Margareta Helena Eriksson. 1951-09 Såld till Johan Alexander Johansson, Vestanfjärd. 1952-03 Såld till Hjalmari Einari Linnamäki, Vestanfjärd. 1954 Ny hemort, Salo. 1955-04 Såld till Gösta Isaksson och Kurt Sjöberg, Salo. 1956-12 Gösta Isakssons andel såld till Birger Johannes Wiklund, Kimito. 1957-04 Kurt Sjöbergs andel såld till Birger Johannes Wiklund, Kimito som nu är ensam ägare till fartyget. Omdöpt till Tina. 1961-03 Såld till Yrjö Eero Hotanen och Sulho Feliks Sakarias Leinonen, Kustavi. 1968-02 Omdöpt till Tiina. 1975-11 Sulho Feliks Sakarias Leinonen andel såld till Leo Johannes Hellsten. 1976-01 Yrjö Eero Hotanens andel såld till Leo Johannes Hellsten som nu är ensam ägare till fartyget. 1976-04 Såld till Kai Olin, Åbo. 1976-11 Såld till Konopajaliike Amper & Söderlund, Åbo. 1979-06 Såld till Bror Göran Mäklin, Saltvik. 1980-07 Såld till Antti Olavi Itälä, Sagu. 1981-12 Avförs ur Fiska skeppsregistret som ej länge handelsfartyg. Uppges vara såld till Åbo och ombyggd till slåttermaskin för vass. 1990 Övergiven i vassen vid Päisterpää, Sauvo-Sagu. Skärgårdsbåtar.se

Från 299 kr