Glass, Nygren i Sten..., Gustavsvik 13 juni 1967 En man i ljus kostym, vit skjorta och mörk slips berättar om tryckeriverksamheten för en grupp åhörare som står i bakgrunden. Han står invid en tryckpress. Bredvid honom står en man i ljus skjorta och mörka byxor. En kvinna ur åhörarskaran bär en svart dräkt med prickig blus och har en vit handväska på vänstra armen.
Från 299 kr
Avsänt 1904. Troligen är det marknadsdag (stormarknad i Hova?) Kreaturshandlare från Närke har med sig matsäcksväskor. Allan Thylén, som under ungdomstiden bodde i Grimstorp berättar: "Redan vid tretiden på morgonen vaknade vi av livet på landsvägen. Klockan fyra var vägen ett enda pärlband av foror. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Torget Mariefred den 29 augusti Bild 1 Chefen P 10/Fo 43 överste 1. Nils Stenqvist, Curt Olsson och sekundchefen P 1 överste Sven Björk. I bakgrunden Allan Sjöberg. Bild 2 Turistintendenten i Strängnäs kommun, Curt Olsson, berättar om Mariefreds byggnader och historia.
Bronsåldersgravhög. Publicerad i boken "Halland - Färdvägar och vandringsstigar", 1931, av Mårten Sjöbeck. Bildtext: "Fornminneslagen fredar fornminnet (bronsåldersgravhögen). Oavsiktligt skyddar den också ett stycke äldre kulturmark - ljunghed med enris och tall - som berättar huru detta åkerlandskap sett ut före 1800-talets jordbruksrevolution. - Landskap i Sydhalland, Ysby socken, öster om Laholm."
De fem nordiska postförvaltningarnas seminarium, för europeiska posttjänstemän inom ramen för CEPT, behandlade ämnet kassatjänst. Studiebesök på postkontoret Skärholmen 1 (som invigdes den 8 sept 1968). Foto 5 sept 1968. Allan Rosenqvist, närmast, berättar om arbetet i brevkassa för några av CEPT-deltagarna.
I samlingssalen på postkontoret Stockholm 12. Einar Stange, rekryterings- och utbildningschef för Stockholms Distrikt, berättar om hur mång-sidigt postarbetet är och att det rymmer i sig en mängd skiftande arbeten. De tre damerna är studieledare på heltid i Stockholm. Fr.v. Berit Bjelkestedt, Gun Adolfsson, distriktshandledaren Bengt Lindén, Stockholm Distrikt, och Ulla Bülow.
Bosgårdens barnträdgård 1938-1945. Två pojkar som blåser såpbubblor utomhus vid. Vid en intervju med förskolläraren Ingrid Hedlund berättar hon "han var så söt och hade långa ögonfransar och var ljus och vacker som en gud. Jag var med mamman, vi cyklade och lämnade bort honom på ett hem. Tragiskt, urtragiskt."
Rogestorps Bränntorvsfabrik 1917. "Tyska verket" helautomatisk torvupptagningsmaskin, användes 1917-1923. Hässleholms fabrik "kopierade" verket och byggde egna. Det så kallade Hässleholmsverket användes senare både på Rogestorps och Risholmens mossar. En "spion" (en konstruktör från Hässleholmsfabriken) arbetade en kortare tid vid Rogestorps Bränntorvfabrik och ritade av det "tyska verket" i smyg, berättar John Karlsson.
fotografi
fotografi, photograph
Bild 1:Arne Johansson berättar att en grupp polskor timanställdes hos hans far vid byggen. Byggmästare John Johansson lät anställa dem för att de skulle ha något att göra. De hämtades på morgonen i lägret av Stig Persons taxi. Grabben till vänster är Arne, då boende på Backebo i Heberg. Bild 2:Här hjälper polskorna till med att lägga takpinnar vid ett bygge i Abild. Polskorna var också med vid Lidköpings kommuns bygge av en sommarkoloni i Boberg.
Hemmansägaren fröken Stina Jonsson på Jon-Jons i Trödje, i juli 1939. Reportage för Norrlandsposten. Stina Jonsson skrev dagbok under större delen av sitt liv. I dagboken berättar hon om Norrlandspostens besök den 13 juli: "Post o. handelsdag. Rävsat diken vid smedjan. Helen Vestberg och Petrus på besök Åter ute på slåttern men det började regna. 3 medarb. fr. Norrlandsposten här. Packat för Edsöfärden. Mannagr. pudd. krusbärssylt." Slåttern hade börjat tre dagar tidigare, den 10 juli.
Med vykorts-producentens "Fågelstad järnvägsstation" menas här snarare utsikt från densamma, likväl som tryckets kvalitet berättar tidens måttliga krav. I blickfånget ser vi istället Eriksberg som tillbyggdes 1922 för att bland annat skapa en affärslokal på bottenplanet. Till höger därom ligger Järnvägshotellet som minner om tider då trafiken på järnvägen var livlig och orten var något av en järnvägsknut med möten av banor mellan SJ, FVÖJ och MÖJ.
Fru Anna Hjelm visade i februari 1950 stolt upp familjens nya lägenhet på Majeldsvägen 1 C. Hon berättar för tidningen Östgöten om sin stora glädje över att ha fått ett kylskåp i lägenheten. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Glass, Nygren i Sten..., Gustavsvik 13 juni 1967 En man i ljus kostym, vit skjorta och mörk slips berättar om tryckeriverksamheten för en grupp åhörare som står i bakgrunden. Han står invid en tryckpress. Framför honom står en man i ljus skjorta och mörka byxor som håller sina händer på tryckpressen. En kvinna ur åhörarskaran bär en svart dräkt med prickig blus och har en vit handväska på vänstra armen.
Glass, Nygren i Sten..., Gustavsvik 13 juni 1967 En man i ljus kostym, vit skjorta och mörk slips håller i en tryckmall för tidningar och berättar om tryckeriverksamheten för en grupp åhörare som står i bakgrunden. Han står invid en tryckpress. Bredvid honom står en man i ljus skjorta och mörka byxor. En kvinna ur åhörarskaran bär en svart dräkt med prickig blus och har en vit handväska på vänstra armen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.