Porträtt av Ludvig Juberg. Född i Linköping kom han under ett flertal år att arrendera Odensgöl i Björsäter. År 1880 bröt han upp från lantlivet för att istället bli skjutsentreprenör och driva Linköpings Skjutsstation & Hyrkuskverk. Verksamheten drevs i förstone från Borgmästaregatan 3, senare mer välbekant från Ågatan 61. En kortare period 1892-93 var han ägare till gården Ljungby i Ekeby församling. Åter i Linköping titulerades han patron. Gift första gången från 1866 med Amalia Wilhelmina Lilja och en andra gång från 1892 med Maria Lovisa Aurora Wilhelmina Lagerfelt.
Från 299 kr
Kronolänsman Frithiof Egelin förde ett kringflyttande liv. Några nedslag: Inflyttad från Östra Skrukeby som sergeant till Östra Tollstad 1873 och samma år gift med Nanny Maria Aurora Rydin. Från 1879 titulerad landskanslist i Linköping och från 1880 med samma yrke i Kärna. År 1882 finner vi honom som kronolänsman i Brunneby och från 1883 detsamma i Fornåsa. Innan decenniet var till ända flyttade Egelin med familj till Stockholm. Där emellertid frånskild och åter inflyttad till Linköping 1901. Död i Linköping 1916. Här porträtterad omkring 1865.
Porträtt av före detta majoren Carl Fredrik Malmborg. Född i Vreta kloster 1815 som son till Johan Fredrik Malmborg, adlad Malmborg 1816, och dennes maka Aurora Henrietta Blomstedt. Som vuxen kom han att göra en militär karriär vid Värmlands regemente. Tillika gymnastiklärare i S:t Petersburg 18461847 och vid läroverket i Karlstad 1851. Ägare till Ylingstad i Furingstad och senare Ånväga i Skeda. En olyckshändelse ändade hans liv den 12 november 1893. Han och hustrun Mina Ekenstam hade företagit en promenad för att bese lasarettsbygget i Linköping. Nyfikenhet hade fått den åldrige mannen att anträda en ställningstrappa men föll olyckligt och ådrog sig så svåra skador att han en kort stund senare insomnade.
Porträtt av överjägmästare Carl Johan Gyllencreutz. Född i Borgå i nuvarande Finland kom han i förstone att göra en militär karriär. Från 1824 emellertid tillförordnad överjägmästare i Skaraborgs län. Från 1832 ordinarie i samma län och från 1850 samma tjänst i Östergötlands län. Före flytten till Östergötland hade han gift sig med Ulrica Henrietta König. I det nya länet kom paret att bosatta sig i överjägarebostället Skackebo i Nykil socken. Makan avled dock redan 1854, men redan året därpå var han omgift med förra hustruns syster, Aurora Wilhelmina König.
Vy mot Allardska gården eller som oftast kallad Portlösa i Linköping. Tiden är omkring 1890. Gårdens första benämningen har sin grund i affärsmannen Edvard Gustafsson, som genom sitt äktenskap med modehandlerskan Hilda Aurora Allard antog hennes efternamn. Makarna blev ägare till fastigheten år 1900. Benämningen Portlösa har huset fått efter den ursprungliga avsaknaden av entréer mot Hospitalstorget. Gården ägdes tidigare av stadens då mest ansedda och anlitade byggmästare, Jonas Jonsson. Denne lät 1857 uppföra huset och gav den ett tydligt prov på den så kallade Jonsson-empiren.
På bilden ses förberedelser inför en segling där mindre sällskap eller ensamma personer bär ner det material och utrustning som behövs. Till vänster i förgrunden ses en man som är på väg ut ur bilden, bärandes på en mast. Han bär uniform med sjömanskrage och mössa. Strax bakom honom, till höger i bilden, ses en man komma gåendes med en trave livvästar i famnen. I mitten av bakgrunden ses ett sällskap komma bärande på ytterligare en mast. Till vänster i bakgrunden ses Bastion Aurora och till höger husgaveln på Callerholmska schweitzervillan.
Mamsell Aurore Bundsen, Norra Ving.
Teckningslärarinnan Aurore Holmberg (1860-1945) Nyköping
Porträtt på Aurore Tisell född von Otter.
"(Ebe) Ebella 150 kvm Senare Beatrice Aurore"
Fröken Aurore Holmberg (1860-1945) omkring 1870
En av Aurore Holmbergs älskade katter
Inramat foto, Aurore Holmberg (1860-1945), Nyköping
Teckningslärarinnan Aurore Holmberg född 1860 i Nyköping
I museets särskilt sorterade porträttsamling över äldre tiders östgötar återfinns detta för 1860-talet typiska ateljéporträtt. Kvinnans namn var enligt påskriften Hilma Gradman, född Bäck, och dessa uppgifter ger liv åt en kvinna vars liv som här gärna beskrivs men med en ringa anknytning till Östergötland. I sanning endast ett fåtal år som boende i systerns hushåll i Malma säteri i Västra Ryd församling. Hilma var född i Stockholm 1825 som dotter till krigsrådet Johan Ludvig Bäck och hustrun Aurora Sahlin. Således in i ett välstånd som hon i någon mån bibehöll genom äktenskapet med häradshövdingen Theodor Gradman. Parets liv tillsammans tilldrog sig i Åmål där maken hade tjänst till sin död 1865. Som änka fann Hilma sin lösning genom att ansluta sig till en systers hushåll, Ida Bäck som gift in sig i släkten Fleetwood med ekonomiska resurser. Det var även som del i det fleetwoodska hushållet Hilma var bosatt i Östergötland som ovan beskrivits. Efter familjens nedslag i Östergötland följde Hilma med deras flytt till Noble herrgård i Kronoberg. Sin ålders höst tillbringade hom emellertid i Stockholm där hon dog 1896.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.