Alunda
Från 299 kr
Ekeby 7:1
Ekeby 100:1
Ekeby 18:1
Tanum 734:1
föremål, kvinnoporträtt
fotografi
Skee
Carlstens fästning
Ett riktigt gammalt vittnesmål av Storgatan i Linköping. Vy från gatans krön vid Järntorget med blicken vänd österut. Till vänster en skymt av stadens läroverk, sedermera stadshus, som sedan 1860-talets mitt utgjort ett självklart inslag i gatubilden. Huset mitt över gatan, Risellschöldska gården, revs redan omkring år 1880 och bär omvänd kännedom genom att sällan blivit avbildat. Lagmanskan Vendla Risellschöld hade som änka köpt gården 1835 och besatt den till sin död 1851. Därefter utbröt en långvarig arvstvist som hade grund i att hon i förstone testamenterat gården till staden som bostad för dess landskamrer, men ändrat till förmån för stadens borgmästare. Först efter närmare tio år kunde högsta domstolen avkunna dom till landskamrerarnas fördel. Gården benämns därefter Landskamreraregården och sedan 1880-talets första år står där gårdens efterföljande gatuhus i italiensk renässansstil. Odaterad bild som kan beläggas till 1870-talet.
Parti av Snickargatan i Linköping omkring förra sekelskiftet. Bilden visar vy norrut från gatans anslutning med Ågatan. I blickfånget utbreder sig den så kallade Wernerska trädgården. Det nöjesetablissemang som från 1800-talets mitt växte fram i trädgården hade från senare hälften av århundradet en självklar plats i stadens nöjesliv. Namnet var hämtat från provincialläkaren Henrik Werner, som införskaffat tomten som sommarnöje vid sidan av sin stadsvåning invid Stora torget. Den som utvecklade området från en framvuxen nöjesträdgård med tvivelaktiga inslag till en offentlig nöjesplats med restauranger, teater- och cirkusbyggnad samt musik- och danspaviljonger var entreprenören Anders Peter Andersson alias Bonn på Druvan, som år 1864 kommit i besittning av tomten. Nöjesinrättningen kom att blomstra till ägarens bortgång 1886. Utan eldsjäl sjönk ambitionerna för nöjelpalatset. I än mindre grad efter det nya seklets inträde med tidens aktualiteter såsom brännvinsförbud vid scenunderhållning, den nya stadsteatern och biografernas erbjudande av det nya mediet film.
Bilden visar en utställning av industriprodukter med tydligt militärt inslag. I bildens centrum står en soldatdocka med en uppstoppad häst som är fullt utrustat med betsel, sadel och väskor. Vid bildens vänster sida står ytterligare en hästdocka med hästvagn och foderpåse. Ovanpå finns ett skyllt med påskrift "Textilose" som tyder på det utställningen handlar om olika pappersprodukter. I förgrunden ser man rullar med pappersgarn och ett stort pappersrulle. På rullen står en anordning som demonstrerar papprets hållfasthet med en 20 kg vikt. Dessutom finns en hög med säckar och rullade mattor. Det är typiska produkter som framställdes med pappersgarn som ersättning för vegetabiliska fiber. Under första världskriget fick papperstextilindustrien en stor uppsving då Tyskland var annars helt beroende av import av textilfiber.
Alunda 522:1
Runsten
Runsten 222:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.