Runstens kyrka, Öland. Kyrkan har ett rektangulärt långhus. Koret med utbyggd sakristia ligger i öster. Runstens kyrka är uppförd i nyklassicistisk stil. Kyrkans yttre har inte ändrats sedan den uppfördes åren 1835-36 och invigdes 1841. Tidigare fanns på platsen en klövsadelskyrka. Av denna återstår endast grundmurarna som befinner sig under den nya kyrkans gräsmatta, strax söder om nuvarande kyrka. Taktäckningen på långhuset är taktegel, tornet är beklätt med kopparplåt. Kyrkan har sadeltak, vilket är valmat över sakristian. Tornet pryds av en åttakantig lanternin. Fönsterbågarna är stora och rundbågade och bryter igenom de vitputsade murarna. Ingångar finns genom tornportal och mittportal på sydsidan. 1962 togs en portal upp vid sakristian. (wikipedia)
Från 299 kr
Tre droskchaufförer i väntan på kunder i maj 1952. Tidigare hade de en parkbänk att sitta på , men den här våren fanns ingen bänk på platsen. Namn på herrarna från vänster: Axel Svensson, Ragnar Andersson och Erik Edberg. Den främre bilen var av märket Austin, välkänd från London. Bilarna står på Järnvägsstationen. Linköpings tågstation. Taxi. Paus, ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Hörnet Nygatan - St Larsgatan presenterades våren 1958 som en av Linköpings besvärligaste korsningar. Platsen kallas idag Trädgårdstorget. Om trädgårdstorget: Trädgårdstorget är ett större torg i Linköpings innerstad. Där korsas Sankt Larsgatan av Nygatan samtidigt som också Tanneforsgatan och Stora Badstugatan ansluter. Busshållplatserna vid Trädgårdstorget är vältrafikerade och kan användas vid byten mellan vissa stads- och landsbygdslinjer. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Ragnhild Boström vid Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johannes kapell är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Ragnhild Boström vid Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johannes kapell är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Interiör från Runstens kyrka, Öland. Kyrkan har ett rektangulärt långhus. Koret med utbyggd sakristia ligger i öster. Runstens kyrka är uppförd i nyklassicistisk stil. Kyrkans yttre har inte ändrats sedan den uppfördes åren 1835-36 och invigdes 1841. Tidigare fanns på platsen en klövsadelskyrka. Av denna återstår endast grundmurarna som befinner sig under den nya kyrkans gräsmatta, strax söder om nuvarande kyrka. Taktäckningen på långhuset är taktegel, tornet är beklätt med kopparplåt. Kyrkan har sadeltak, vilket är valmat över sakristian. Tornet pryds av en åttakantig lanternin. Fönsterbågarna är stora och rundbågade och bryter igenom de vitputsade murarna. Ingångar finns genom tornportal och mittportal på sydsidan. 1962 togs en portal upp vid sakristian. (wikipedia)
På Masses tid var Laubackar alldeles kala. Men just utanför hans stuga på andra sidan Backvägen nära kilen där andra vägen gick upp till Söderlunds stod den här vackra oxeln. Masse tyckte säkerligen om trädet och tog två bilder av det, se också Bild 1399. Det ser ut som oxeln blommar, i så fall är datumet fel. Rester av oxeln finns ännu kvar i det snår som nu har tagit över platsen. T h syns den stuga Masse köpte 1907 av vännen Hallsarve Hans Karlsson, men längre tillbaka låg nog den här marken under Kauparve. T v skymtar Bogs backe (Bogsens backe), där nedanför Smiss åkrar och änge och längst bort Lasusviken.
Här ser man Lars Anderssons små uthus. De är 10-12 år gamla på bilden om det stämmer att han bebyggde platsen ungefär år 1900. Bodarna i resvirke med halmtak är tämligen nya, medan den med faltak verkar äldre, både till formen och att man ser att bortre halvan är byggd i bulteknik. Hönan står också på resterna av något byggnadslikt. Det är svårt att veta vad de små uthusen har använts till. Lars kunde nog ha ett par grisar och uppenbarligen höns, fast det bara syns en enda höna. Redskapsbodar förstås. Vedbod med dass är det nog t h. Där bakom skymtar Mattsarve kvarn.
Ett sprucket glasnegativ, dessutom olyckligt exponerat och med påbörjad retusch. Likafullt har det värde i sitt frusna ögonblick av en svunnen tid. Byggnaderna till vänster i bild bildade vid tiden Brogrens bryggeri, senare mer känt som Centralbryggeriet. På motsatta sida av Stångån låg då som nu Stångs kvarns magasin, även om det redan vid tiden för bilden var länge sedan det maldes på platsen. Hitom kvarnbyggnaden skymtar Linköpings hamnkontor som tjänade trafiken både på Kinda- och Göta kanal. Vid kaj ser vi ångfartygen Ejdern och Nya Kinda.
1927 önskade Frälsningsarmen uppföra en ny lokal i Norrköping. På den valda platsen i kvarteret Kapellhorvan fanns en äldre källare överbyggd med ett magasin i trä från senare tid. Detta föranledde Östergötlands museum att företa en antikvarisk undersökning. Ammanuens Bengt Cnattingius beskriver källaren som uppförd av dels kluven dels oberarbetad granit som murats samman och putsats, täckt av ett tunnvalv likaledes av granit. Rummets dimmensioner var 4,25 x 6 m med öst-västlig huvudriktning. Då källaren inte som tidigare bedömts ha medeltida ursprung, tillstyrktes att den fick rivas. Bilden visar del av källaren mot väster.
Tinnebäckens flöde utmed området Sandbäcken i Linköping. Det var ingen slump att fotografen sökte sig till ett av bäckens större fall just våren 1924. Året bjöd på ett särdeles kraftigt vårflöde som i hela landet hamnade på vykort. Av lokalhistoriskt värde fick vi i detta fall även en god återgivning av den sällan avbildade huvudgården till fastigheten Sandbäcken. Den långa huslängan uppfördes ursprungligen omkring 1810 som bostad för bruksarbetare vid ett då nyanlagt tegelbruk på platsen. Huset kom över tid att om- och tillbyggas för att slutligen rivas 1958.
Före detta hemmansägare Jonas Peter Tollin och Emma Ljungström firar diamantbröllop tillsammans med sina sju döttrar med respektive och barn. Dagen är den 29 december 1923. Platsen är parets bostad Fridhem, ett undantag till Attarp, Svinhult sn. I nedre raden från vänster sitter det jubilerande parets dotter Cecilia med maken Oskar Phalén och sonen Thure. Till höger om Jonas Peter och Emma ses dottern Ottilia med sin make Alfred Andersson och sönerna Conny och Yngve. I övre raden från vänster står döttrarna Jenny och Hilma. Den sistnämnde intill hennes förmodade son. Vidare döttrarna Hulda och Viktoria med den sisnämndes dotter Naemi dem emellan. Längst till höger står dottern Anna.
Brevkort med odaterat motiv mot Frälsningsarméns möteslokal i Linköping. Byggnaden uppfördes i början av 1880-talet som teater- och cirkusbyggnad i den så kallade Wernerska trädgården, som under 1800-talets senare hälft utgjort platsen för ett av stadens största nöjesetablissemang. För ritningarna i italiensk renässansstil stod byggmästare Oskar Göransson. Tiden som varitéteater kom att bli kort. Efter att trädgårdens ägare och nöjesentreprenör, Anders Peter "Bonn på Druvan" Andersson gått bort 1886 gick luften ur rörelsen och teatern kom redan från dennes dödsår att hyras ut till Frälsningsarmén.
Dåvarande Nygatan 28 i Linköping. Stadsgårdens huvudbyggnad hade sin gavelfasad mot Sankt Larsgatan och det var således den som mötte de som gjorde sig ärende till Trädgårdstorget. Fasaden annonserade "Brita Johnsons Modeaffär". Hon hade flyttat till Linköping från Jönköping 1905 och efter en tid öppnat butik i fastigheten. Hennes främsta artiklar var damhattar. En annan affärsidkare i gården var Werner August Källström. Skylten vid hans ingång visar vägen till hans spannmålsaffär. Bilden är odaterad men uppskattas till tiden omkring 1915. Ungefär 20 år därefter skulle här resas Åhléns Tempo-varuhus, sedermera och för yngre Linköpingsbor mer känt som platsen för Hennes & Mauritz.
En tagning med brister. Värdet bottnar i att platsen kan lokaliseras och att de bägge flickorna namngivits. Central-Hotellet låg vid norra änden av Repslagaregatan, gränsande mot Järnvägsparken. Flickorna sitter i kanten av parken och vi ser hotellets baksida. Huset invid dem kom senare att byggas till och sammanbyggas med hotellfastigheten. Allt är idag sedan länge rivet. Flickornas närvaro förklaras av att de bodde i området, döttrar till överste Wilhelm Reuterswärd och Carolina af Robson. Kristina och Eva var deras namn, födda 1884 respektive 1885. En uppskattning av systrarnas åldrar vid tiden torde ge en datering omkring 1892-95.
Sjövalla i Vårdsnäs en sommarsdag 1902. Den till synes pastorala idyllen understryks av det faktum att stugan låg på den jord socknens kyrkoherde disponerade. Oaktat detta var nog slitet på de små tegarna detsamma. Vid tiden för bilden bodde här makarna Emil Ludvig Berglund och Emma Christina Persdotter. Hon var född här och länge hemmadotter som såg ut att ha hamnat på glasberget. 40 år fyllda hade hon mött sin blivande make och nu hade paret två döttrar. I hushållet logerade även före detta småskollärarinnan Kristina Charlotta Bong. Sannolikt är det några av de beskrivna personerna vi skymtar i bilden. Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.
Makarna August Fredholm och Helga Cavallin med barn samlade för fotografering. Platsen är makarnas gods Karlshov i Älvestad och tidpunkten sannolikt i samband med Fredholms dotter Ingrids bröllop i september 1896. Vi ser henne sittande på bänken till höger med fadern vid sin sida. De mindre barnen är ättlingar till den omgifte fadern och nämnda Helga Cavallin, som vi ser sitta i förgrunden. I knäet har hon makarnas sistfödde, Nils. Parets övriga barn ses från vänster i Einar, Signe (vid fadern), Jane (vid Ingrid) och Hildur längst till höger på bänken. De bägge stående personerna och kvinnan i mörkt på bänken har inte identifierats.
Ett år 1920 postgånget brevkort med vy mot en av flera tillfälliga militärförläggningar som uppstod i Linköping under 1910-talet. Skälet till att värnpliktiga fick förläggas inne staden var de segdragna turerna kring var de planerade anläggningarna för Första och Andra livgrenadjärregementena skulle placeras, vilket gav förseningar som följd. Det avbildade huset hade ursprungligen uppförts i början av 1880-talet som teater- och cirkusbyggnad i den så kallade Wernerska trädgården, som under 1800-talets senare hälft utgjort platsen för ett av stadens största nöjesetablissemang. Vid tiden för bilden var epoken av förströelser emellertid förbi och lokalen fanns tillgänglig för uthyrning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.