Likvisning i gamla begravningskapellet på Norra kyrkogården i Kalmar. Kapellet, invigt 1911, användes för jordbegravningar. Senare tillkom krematoriet för brandbegravningar. Under 1960-talet byggdes Korsets kapell, nu Heliga korsets kyrka, och alla begravningsmässor koncentrerades dit. Krematoriet blev endast en tjänstebyggnad. Numera är det ombyggt till konfessionslös begravningslokal där man kan hålla borgerliga begravningar samt begravningar av personer med annan tro än kristen. I samband med denna ombyggnad inrättades ett muslimskt kvarter på Norra kyrkogården. Gamla begravningskapellet är f n (2021) nyttjat som ekonomibyggnad men diskussioner om dess framtid pågår.
Från 299 kr
Hospitalskyrkan invid Hospitalstorgets södra sida. Vid tiden för bilden stadd i förfall eller möjligtvis under påbörjad rivning, varför bilden kan antas vara tagen kort före kyrkans demolering 1897. Tills dess hade upplysningsvis Östergötlands museum från 1886 disponerat kyrkobyggnaden för sina samlingar. Beslutet att riva kyrkan väckte debatt i Linköping. Bland förslagen fanns att förlägga stadens brandstation till området. Flertalet kvarstående byggnader från hospitalepoken fanns att tillgå och själva kyrkan nämndes kunna bli ett förnämligt redskapshus med plats för stall och "slangtorkningsinrättning i tornet". Av förslagen för återanvändning blev som bekant intet. En hållen tomtauktion vanns av byggmästaren Anders Ohlsson, som vidare lät uppföra det imposanta Hospitalstorget 2 på platsen.
Ett tidigt porträtt av en gammal man. Wilhelm Pereswetoff-Morath föddes i Linköping 1791 och dog i Vadstena 1862. Där emellan kom han att hinna med mer än många. I raden av tjänster och titlar kan nämnas landssekreterare, häradshövding, askulant, advokatfiskal och kammarherre. Detta och mer vid sidan av ledamot i ett flertal utskott och kommittéer. Från 1826 var han gift med Mathilda Wallberg, som med äktenskapet medförde godset Klosterorlunda i Hov socken. Wilhelm hade eget gods i Kallerstad säteri utanför Linköping. Han avled emellertid i makarnas hus i Vadstena.
Det fjärde vykortet från Carlos Rogberg till Yvonne Gyldén. Text: " så många exemplar som fru Gyldén behagar. Att de ej slått ut bättre beror på att de äro tagna med en liten Eastman Kodak med vanligt glas och [] kan ej mer begagnas av en amatör, som ej ens har tid att fotografera. Ombord i Frithiof var det trångt, men sämjan gaf gott utrymme. Ett bättre förhållande kunde ej önskas och Olofs glada lynne är en borgen för att det skall fortsätta. Dessutom resa de så övertygade om framgång om den (?)"
Det andra vykortet från Carlos Rogberg till Yvonne Gyldén. Text: "... snart ska jag förklara min dristighet. Allt sedan 15 år tillbaka bekannt med eder Olof, reste jag vid hans ankomst till B. Aires dit för att få se gamla vännen innan affärden till så farliga och sydliga farvatten (i detta fall kan man ju nästa säga isvatten). Gamla minnen uppradades (?) och hvad passerat under de förflutna åren omtalades äfven. Det är ju då intet under att också Ni fru Gyldén blev vårt samtalsämne och att jag efter att [] haft det nöjet att se edert fotografi förklarade att det var mig obegripligt att med en"
En kvinna och en pojke vid sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar , uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Föremålet till vänster är en samisk dosa i ben med ristad dekor föreställande band och en ren, oval form. Träbotten och ett lock som är förenat med dosan med ett flätat band av senor. Kan eventuellt ha använts för salt snarare än snus. Inköpt av Allan Jansson, Stockholm 1973. Föremålet till höger är en oval snusdosa av renhorn och läder med kupad botten och konkava sidor. Löst lock med tvinnad läderstropp. Zick-zack- och flätmönstrade bårder på lock och runt om, samt sydsamiskt flätmönster på lock och botten. Mönstren färgade med rödbrunt pulver från albark. Tillverkad av Sune Enoksson i Tärnaby 1974.
Interiör från sängkammaren bostad. Fotograf Gustaf Björkströms bostad i samma hus som fotoateljén, kv Apotekaren, Varberg, 1906-1914 samt 1920-1933. Fönstret vetter åt Östra Långgatan. Möblemang i stram senjugend. Fotot är taget på våren då det står påskliljor vasen. Rummet har en liten elektrifierad lampa som hänger från taket och en i mitten av sänggaveln. I hörnet står en spjälsäng. De fick sina två första barn här: sönerna Bo i december 1911 och Åke 1913. Möjligen kan även yngsta dottern Ulla (född 1918) ha använt sängen efter återflytten 1920.
Hagebyhöga kyrka är en kyrkobyggnad i Hagebyhöga socken i Vadstena kommun. Kyrkan, ursprungligen av romansk typ och byggd under 1120-talet, ombyggdes under medeltiden, bland annat genom valvslagning och större fönster. Man antar att kyrkan byggdes på beställning av en lokal storman, en teori som bland annat styrks av att en emporvåning finns i tornet. Den medeltida ombyggnaden, förmodligen tillkommen under 1420-talet och sannolikt under ledning av Sune murmästare, förmodas ha utförts av samma personer som vid denna tid även valvslog Vadstena klosterkyrka, något som kan ses i de båda kyrkornas likartade dekor.
Orkestern "Eight Swingers" spelar bakom en artist i steppskor som står på ett eget runt podium med texten "Noblesse". Artisten har sminkat sig stereotypt på ett sätt som på den tiden ansågs efterlikna en svart man. Detta förekom i varietéliknande underhållning. Eight Swingers bildades av Ynge Persson, som spelade saxofon, klarinett och fiol (även i Moon Band). Vid trummorna sitter Erik "Izze" Nilsson (som även hade Izzes orkester) och Erik Kvartse står vid kontrabasen. Övriga musiker kan vara: Gösta Kristoffersson, trombon; Gösta Bäckman, trumpet; Helge Kristensson, altsax; Arne Berglund, piano. Orkestern upplöstes 1939. Meddela oss gärna om du vet vilka musikerna på bilden är!
Nya Teaterhuset byggs upp 1997 - 1998. En bild på ladan som byggs om till ett teaterhus. Bilden är tagen utomhus och är en närbild på kortsidan. Ladan har en byggnadsställning runt sig. Fyra personer syns på bild, två av dem är på samma våning på byggnadsställningen, och en annan lite högre upp på ställningen som jobbar med huset.Man kan skymta en fjärde person på byggnadsställningen, men på långsidan av huset. En stege står mot byggnadsställningen. I bakgrunden ser man träd sticka upp och på marken ligger plankor som är upplagda på engångspallar i trä.
Ruth och Fritjof, boende på Stretereds vårdhem (han i alla fall), står framför en villa på Stretereds område. Osäkert vilket hus, men kan också vara på en utflykt. Fritjof var kompis med polisen. Ibland tog han sig in till Göteborgs stad, och vid tillfälle lånade han deras mössa och fick dirigera trafiken. De lät honom vara med och delta. Han promenerade ibland till Torrekulla och hälsade då på Nora och Carl Krantz (skomakaren på Stretered). Carl månade om sina elever i skomakeriet, och tyckte det var roligt att Fritjof kom på besök. Alla boenden på Stretereds barnhem kallades ”Streteredsbarna”, oavsett barn eller vuxna.
Bröllop. Brudpar och bröllopsgäster fotograferade utanför ett tegelhus. (8 bilder). Osäkra uppgifter om brudparet. Bruden kan vara Johanna Lovisa Carlsson, Fastarp 2, född på Speletorpet, torp under Fagared: Brudgummen Johan Victor Ljungdahl, född på Kärret i Ljungby. Bodde vid denna tid på Halvbondagärde. F d korpral vid Skånska Dragonregementet. När paret utflyttade till Kungsbacka 1908, hade han titeln poliskonstapel. Huset bakom troligen byggmästare Wallenius fastighet (Första tegelhuset i Tvååker) vid gamla mejeriet i Tvååker. Paret längst till höger är Johan Carlsson och hans fru Hulda Carlsson.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Byggnaderna i korsningen Torggatan-Östra Långgatan. I huset från 1876 längs Torggatan till vänster etablerade fotograf Gustaf Björkström sin fotoateljé år 1906 med bostad ovanpå. Ägare till fastigheten var sedan 1886 Charles Albert Leffler, så byggnaden kallades då Lefflerska huset. Här har fasadtextens typsnitt målats om sedan 1906, sannolikt i en renovering utförd av byggmästare Nilsson. Björkströms reklamskåp på gaveln är nedmonterat - man ser på nyansskillnaden i fasadfärgen var det suttit - vilket kan bero på att familjen lämnade bostaden 1914.
Åsklosters Kungsgård från söder. Verandan är numera avlägsnad. Byggnaden är från 1806–1807 uppförd efter typritningar gjorda av Carl Hårleman, överintendentämbetets chef. Under mitten av 1800-talet fick byggnaden flyglar. Tidigare fanns där ett trähus från 1600-talet som tillkom efter att Ås kloster, grundat av Cisterciensermunkar vid 1100-talets slut, las ner i samband med reformationen. Det kan ha varit ett av de största danska klostren. Kungsgården står "inne i klosterkyrkan" och övriga konstaterade klosterbyggnader låg hitom och till höger i bild (söder och öster om Kungsgården). Bakom huset i norr finns en begravningsplats.
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Om kyrkan haft kalkmålningar är ovist (En brand i prästgården 1835 förstörde alla handlingar). Från slutet av 1700 talet är bland annat altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891.
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Från slutet av 1700 talet är bland annat altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.