Företaget startades 1930 av Bröd. Gunnar och Per Elandsson. Verktyg för träindustrin blev från början specialiteten och man fick snabbt en marknad för sina produkter. 1936 förlades firman från Trekanten till Nybro, och verkstaden vid Hornsgatan 18 byttes såsmåningom ut mot en modern fabriksanläggning vid Herkulesgatan. Där sysselsattes i tidsenliga och rymliga lokaler ett tiotal man. Flera av de anställda hade börjat som lärlingar och således gått i skola i företaget. Senare tillkom som ägare Gunnar Ekenhagen. Senare kom Nybro Cementgjuteri att sträcka sig över det område som tidigare hade tagits i anspråk av AB Nybro Stålindustri. (Källa: Gerhard Köppen, Paradisgatan 15, Nybro)
Från 299 kr
bilder, fotografi
fotografi
Nya Teatern i Linköping, året efter invigningen 1903. Allt hade börjat med ett möte i april 1901. Några personer ur stadens honoratiores hade samlats på Stora hotellet för att diskutera behovet av en ny teaterbyggnad i staden. Den gamla teatern skulle rivas inom kort och det saknades lösning för det fortsatta teaterlivet. Ett bolag bildades, Teaterbolaget, med landshövding Robert De la Gardie som ordförande. Efter att medel börjat samlas dristade sig bolaget att kontraktera den välrenommerade arkitekten Axel Anderberg, som tiotalet år tidigare ritat Kungliga Operan i Stockholm. Som ansvarig byggmästare utsågs den till Linköping nyligen inflyttad och inte lika prövade Sigurd Schillberg.
Personal och skrofulösa barn (sjuka i körteltuberkulos) på gräsmattan utanför den första paviljongen, från 1904, till det som utvecklades till Kustsanatoriet Apelviken. Initiativtagare var stadsläkare Johan Severin Almer i Varberg som 1902 med framgång hade börjat behandla sjuka barn med denna typ av tuberkulos.
Museiparken i Linköping i en tid av förändring. Ytan har börjat röjas för etableringen av bygget som ska uppföra stadens nya konserthus. Vy mot öster från en position utmed Konsistoriegatan nära korsningen av Östgötagatan. I bildens vänsterkant ses en skymt av Östergötlands museum och i fonden husraden längs Gråbrödragatan. December 1984.
Från höger kv Olympen/Kihlmanska huset, Esplanaden, kv Försöket/Rahmska huset, kv Hälsan och från vänster del av Vängåvans park, i bakgrunden kv Nyttan/Hirschska huset. Fotgängare på storgatan. Text till bild "SUNDSVALL. PARTI VID STORGATAN." Mina vänner. Jag är nu i Sundsvall på Storlogemötet. De odrägligt långa diskussionerna hafva redan börjat."
De två kvinnorna längst t v räkar rumpu, räfsar ut höet från kanterna. De två intill skjuter ihop höet till en famn. Kvinnorna t h har burit fram höet till en öppen plats i änget och börjat lägga ett braide. Det är festligt arbete och man är finklädda.
Karlssons har börjat förnya ladugårdsbeståndet, man håller på att bygga en nya lada t v. Den gamla ladugården med halmtak står kvar. Den innehåller två fähus med hoimdar plus ytterligare kanske en hoimd intill portlidret. Vad ladugårdsflygeln med faltak innehåller är oklart, men åtminstone ett fähus med hoimd kan man urskilja.
Hallsarve och Smiss grannlag har givit sig ut en liten bit på isen för att dra not. Man har börjat hugga hål i isen. Det verkar vara stilla och rätt fint väder, troligen milt för det ser ut att vara vatten på isen. Längst t h står Hallsarve Hans Karlsson.
Stenbyggnader uppfördes på detta vis. Kalkstenen staplades utan bruk emellan, s k kallmursteknik. Sedan slår man på bruk på ut- och insidan, här har man börjat med det på loftet. Man ser hur räilaget, bjälklaget, är infogat, liksom karmarna. Ladan skall få agtak, det syns på helarna, de stora pluggar som är inborrade i rad på hammarbandet.
Den lilla bulladugården kan nog vara byggd av Jakob Pettersson omkring 1860. Halmtaket har här börjat ersättas med spån. T v är det ett fähus med en hoimd t h med lucka, därefter lada, medan det är osäkert vad den högra tillbyggda buldelen varit nyttjad till. Längst t v skymtar bulladugården på Husarve mitt över vägen.
Det tycks börjat skymma när skärgårdsskildraren Per Gräslund nådde Lottastugan på sitt uppdrag att dokumentera de gamla ryggåsstugorna på Björkskär i Gryt. Han hade att göra den här sommardagen 1949. Ännu står inte färre en sju kvarvarande stugor på sina stensocklar.
Porträtt av trädgårdsdirektör Christian Kroné. Bördig från Tyskland inflyttade han till Linköping från Mogata 1859. Samma år hade Linköpings trädgårdsförening börjat anläggas och Kroné kom att tjänstgöra som anläggningens första trädgårsdmästare, titulerad trädgårdsdirektör. Han innehade tjänsten till 1893. Privat var han från 1854 gift med Fredrika Amalia Hammarström, bördig från Tryserum. Paret fick två barn, söner med så skillda födelseår som 1855 och 1869.
Det äldre turisthotellet i Borghamn är starkt förknippat med tillkomsten av järnvägen mellan Vadstena och Ödeshög, som innebar ett uppsving för turism på Omberg. Byggnaden hade tidigare varit del av Kronoarbetskårens behov men blivit överflödig när Karlsborgs fästning färdigställts och straffkommendering vid ortens stenbrott börjat avvecklas. Här ser vi hotellet framställt på ett brevkort från omkring förra sekelskiftet.
Bostadshuset invid Djurgårdsgatan 41 i Linköping är ett typiskt exempel på de undermåliga bostadshus som i hast uppfördes utanför stadsreglerat område från det sena 1800-talet. I Linköping växte den typen av förstäder fram i exempelvis stadsdelarna Gottfridsberg och Stolplyckan. Djurgårdsgatan 41 ingick i den sistnämnda stadsdelen som vid tiden för bilden börjat saneras för att vidare helt omdanas.
Minsvepningen i Trelleborg har börjat och på måndagsförmiddagen tog amiral Samuelsson emot den i Trelleborg stationerade flottiljen. V.b.v. Amiral Samuelsson i samtal med stadsfullmäktiges ordförande i Trelleborg Bror Schyllert under mottagningshögtidligheterna. (Beställt av Sjöö) Atelier Johnson 25 april 1955 Kontinentgatan 9 tel 663 Trelleborg.
Startfältet i damernas skidtävling i Saltsjöbaden 1910. Damernas tävling, Djurgården IFK Djursholm. Tvillingsystrarna Tora och Sigrid Wiking (f. 1893) från Djursholm deltog. Sigrid har nr 126 och står i främre ledet, Tora har en likadan tröja och står i bakre raden. Systrarna hade redan vintern 1909 som pionjärer börjat använda byxor vid skidåkning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.