Gustaf Kindstrand hann endast driva sin speceriaffär utmed Storgatan i Linköping i två år. Här en bild i samband med öppnadet 1902. Redan sommaren 1904 avled han i sviterna av cancer. Butiken hade tidigare drivits av Claes Sjöberg där Kindstrand länge haft tjänsten som bokhållare. Vid sidan av matvaror saluförda han enligt skyltfönstrens annonsering även flock och fjädrar för stoppning såsom vin, vilket var möjligt även inom privat handel till motbokens slutliga införande 1919. Vi ser honom i dörröppningen i kretsen av medarbetare.
Från 299 kr
Sommaren 1904 gjorde fotograf Didrik von Essen sig ärende till Hjulsbro med omnejd. Om han lockats av en beställning eller besökte området av eget intresse är oklart men hur som ställde han för detta motiv upp sin kamera uppströms Hjulsbro sluss och frös en unik vy. Mycket i blickfånget är idag förändrat men till vänster om slusspassagen skymtar den gamla stenvalvsbron som ännu utgör ett landmärke. På höjden till vänster ses något av bebyggelsen vid Hjulsbro gård.
Systrarna Helga och Hilma Nilsson framför barndomshemmet Eketorp i Vist socken. De hade blivit moderslösa redan som barn. Yngsta systern bar knappast ens minnen av sin mor. Nu till den förmodade sommaren 1909 hade de även blivit faderslösa och torparkontraktet skulle gå till ny brukare. Förändringens tid var således kommen. För Hilmas del var framtiden utstakad. Hon var förlovad och till hösten kom hon att gifta sig med en fabriksarbetare och flytta till Skorpa trämassefabrik. Helga blev hushållerska i Kringstorp.
Skörden bärgas på Högåsa sommaren 1902. Bilden visar tydligt hur personalintensivt jordbruket ännu var före mekaniseringen under det nya seklets gång. Vad som inte syns är den förändring i arbetets organisation som gården likt många andra tillgodogjort sig under 1800-talets andra hälft. Högåsa ingick i säteriet Ljungs ägodomän och som en rationalisering av lantbruket hade man under nämnda period avvecklat gårdens torpare till fördel för statare, som utan egen jord att bruka nu var lantarbetare.
Vy mot Linköping sommaren 1864. Dominerande i bilden reser sig domkyrkan med sitt så kallade Hårlemanska torn som ersattes med nuvarande efter en omfattande ombyggnad från 1877. Framför kyrkan ses stadens läroverk, numera stadshus, som vid tiden var precis färdigställt. Övrig bebyggesle att nämna är slottet till vänster om kyrkan och det gamla gymnasiehuset till höger om läroverket. Den sistnämnda byggnaden fungerade från 1810 som logelokal för Linköpings frimurare.
Porträtt av Valdemar Starkenberg. Född i Vadstena 1866 flyttade han tidigt till Stockholm och kom där bland annat att arbeta som bokhållare. Sommaren 1896 inflyttade han till Skövde och bar då titeln telegrafkommisarie. Kort därpå ingick han giftemål med Thyra Nilsson, bördig från Västervik. I slutet av år 1900 flyttade paret till just Västervik, där Valdemar erbjudits en likartad anställning vid Telegrafstaten. Äktenskapet varade i ytterligare tio år, vilket förärade makarna fyra barn. Den 18 mars 1910 avled Valdermar i sviterna av cancer.
Söndagen den 9 maj 1915 vigdes Einar och Hilma Andersson i Sankt Anna kyrka. Vigselförättare var församlingens kyrkoherde Karl Johan Lind. Einar var vid tillfället fiskare och nyligen återflyttad till föräldrahemmet efter drängtjänst i Jonsberg. Hilma tjänade hos fruktodlaren tillika fotograf Emil Durling i Strömmen. Paret kom vidare att få egen bostad i Fiskartorpet under godset Engelholm. Äktenskapet gav inga egna barn men sommaren 1919 välkomnade de fostersonen Sven Arne Gustafsson. Flickan bakom brudparet har inte identifieras.
Sommaren 1914 gästades enligt uppgift Agnes Fredriksson av vänner och släktingar och valde att föreviga dagen med ett grupporträtt hos fotograf Emil Durling i hans trädgård vid Strömmen, Sankt Anna socken. Överst från vänster står Agnes Fredriksson själv följt av en oidentifierad kvinna vid namn Greta från Boda, troligtvis Östra Ryd socken. Därefter står Edit Andersson och Ruth Johansson. Sittandes från vänster är Anna Andersson, lillasyster till Edit och därefter Elsa Härn.
Tankmotorfartyget Algol av Trelleborg, vilken minsprängdes mellan Falsterbo fyrskepp och Falsterborev den 13.12 1939. Besättningen räddad. Efter ett par olyckstillbud med strandningar av vraket påbörjades under sommaren 1940 bärgningen. Skrovets två halvor bärgades efter många svårigheter samt infördes till Kockums varv där det åter sammanfogades samt återinträdde i tjänst i maj 1941. Under namnet Soya VII gick hon strax efter över i tyskt ägo. Efter kriget överlämnad till engelsmännen och erhöll först namnet Empire Tigaven och sedermera omdöpts till Peter M.
Konstnären Sigge Ljungkvist sommaren 1957. På bilden arbetar han med en av sina mer kända målningar, Byskvaller. Han gjorde sig känd med linköpingsmotiv och teckningar i Corren. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Flygfoto över Linköping, sydväst från slottet, år 1959. Rally hotell invigdes 1960 och var under uppförande. Sommaren 1954 vidgades korsningen Storgatan och Drottninggatan och en trafikdelare sattes upp. Bilden visar borggården och en del av slottsparken. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sporthallen i Linköping dagen innan invigningen den 6 oktober 1956. Arkitekt Hans Westman. I Corren kunde man läsa: "Östergötlands första stora arena för inomhusidrott" och att den kunde nyttjas för konserter, föredrag, utställningar och konserter, Parken färdigställdes sommaren 1958. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Den sk Holmströmska gården på Storgatan 36 revs sommaren 1950. Efter rivningen lades den här tomten ut som gatumark. Det förklarar varför ingen fastighet idag har adressen Storgatan 36. Gården hade donerats år 1830 till fattigvården i Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sommaren 1950 arbetar stenhuggare Gustav Carlsson med att bygga ny kalkstensmur vid griftegården i Linköping. Syftet var att bredda Malmslättsvägen. Gustav kallades för "Ögat" eftersom han var enögd. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Fyra flickor från LASS satte sommaren 1954 svenskt rekord för 4 x 100 meter frisim. Linköpings allmänna simsällskap. Från vänster i vattnet ses Marianne Rengensjö, Britt Swartling och Barbro Johansson. På bassängkanten ser man Gittan Ahlbin och Lass ordförande Carl Henri Feuk. Simning. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sommaren 1950 deltog 108 barn i sommarkolloverksamhet. Man utgick från parkeringen vid Linnéskolan och åkte till Loftahammar. Många barn fick stanna en månad, vissa fick stanna två. Kollo. Sven-Olof Löfgren, Lars Ingvar Larsson, Ulf Olsson och Sören Lindqvist i chaufförens bagagelåda ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sommaren 1953 kom ett gäng ungdomar från Linköpings vänort Roskilde på besök. På bilden fäster ledaren Folke Larsson en svensk flagga på eleverna. Efter andra världskriget ökade det nordiska samarbetet på olika nivåer. Linköping fick vänorter i de övriga Nordiska länderna.... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tågfärjan "Deutschland" Trafikerade färjerutten mellan Trelleborg och Sassnitz under svenskt ägande Byggd 1909 på Schiffswerft AG Vulcan, Stettin-Bredow i Polen. 113,80 meter lång, 2.882 brt, 16,5 knop, 160 meter spår. Överlämnades 1946 till Sovjetunionen, omdöptes till Aniva och gick i passagerartrafik på Ochotska sjön med Vladivostok som hemmahamn. Hon skrotades 1956. Sommaren 1945 sändes även större delarna av de tyska ockupationsstyrkorna i Norge hem till Tyskland med tågfärjorna Deutschland och Preussen från Trelleborg till Travemünde.
Major Claes Adelsköld, 1824-09-07 - 1907-10-01 Sommaren 1847 arbetade Claes som biträde till kaptenen i flottans mekaniska kår K. E Norström. I samband med detta arbete blev Claes mer och mer intresserad av järnväg. Claes var ansvarig för bland de första järnvägsutbyggnader i Sverige. Den aktuella järnvägsbanan var mellan Sjön Fryken och Klarälven i Värmland. Frykstads Järnväg. Byggstart för bansträckan var 1849-05-05 och spårvidden var 1099 mm.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.