Porträtt av Samuel Samuelsson. Före detta hemmansägare i Stekarp, Svinhult sn. Gift 1869 med Anna Matilda Samuelsdotter (1851-1908). Vid tiden för bilden hade parets son Johan Oskar sedan länge tagit över gården. Samuel bodde kvar på undantag till sin död 1937.
Från 299 kr
Skänninges enda hus byggt i korsvirkesteknik är i skrivande stund lyckligtvis ännu bevarat och pietetsfullt restaurerat. I anslutning till byggnaden drevs i äldre tid garveriverksamhet, varför gården historiskt benämns Normelliska garveriet. Atmosfären utmed Korpgatan har i övrigt närmast helt utraderats sedan bilden togs 1952.
Den gamla arresten till Hogstad tingshus, egentligen Göstrings härads tingshus, var vid tiden för bilden lyckliggtvis sedan länge tagen ur sitt fängslande bruk. I stället tycks den utbjudits som lagerlokal för handlare Olle Detterfelt, vars butik skymtar i vänster kant. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1948.
Landsantikvarien tillika museichefen Bengt Cnattingius kan äntligen börja fylla hyllorna i det snart färdigställda museet i Linköping. Man skrev 1938 och det hade varit en lång resa hit för Cnattingius, som sedan sin anställning 1924 upplevt mycket påvra miljöer för sig själv och museets samlingar.
Familjen Lange framför slussvaktarstugan i Nykvarn. Slussvaktmästaren Johan Alfred Lange ses sittande bakom häcken. Han tjänstgjorde på platsen från 1868 till sin död 1913. Kvinnan bredvid är hans maka Helena Christina Andersdotter och de har varit gifta sedan år 1860. Övriga personer på bilden har inte identifierats men är rimligtvis svärföräldrar och egna barn. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Linköping 1955 och en nu sedan länge försvunnen miljö. Gårdsinteriör från Storgatan 6. Den i vinkel ställda huskroppen -med gaveln mot betraktaren- låg utmed Hamngatan vid sidan av stadens fattighus som anas i bildens högerkant. Notera samtidigt Hamngatans ännu blygsamma bredd vid tiden.
Motiv från Nykvarn beläget någon kilometer uppströms Storån norr om Kisa. Fotoåret 1902 var kvarnen som legat under Torps Frälsegård nedlagd sedan en tid. Den sista noterade mjölnaren Carl Johan Carlsson hade avflyttade 1875. Till höger skymtar banvallen till Östra centralbanan mellan Linköping och Vimmerby.
Kungsgatan 37 i Linköping har vänt sina väl avvägda proportioner mot gatan sedan tillkomsten omkring 1865. Byggherre var apotekare Anders Wigander men huset folkliga namn som Möllerska villan är kopplat till den senare ägaren, tillika regementsläkaren Ludvig Möller. Här en vy från Kungsgatans möte med Platensgatan. Året är 1949.
Miljö från en sedan länge svunnen tid i Linköping. Vid tiden för bilden hette stadsgården Sankt Kors kvarter nr 58 som inkluderade de bägge gatuhusen på adresserna Sankt Korsgatan 2 och Läroverksgatan 10. Det sistnämda, bortre huset ägdes vid tiden av målarmästare Carl Alexander Löfgren och möjligtvis är det honom och en av firmans lärpojkar vi ser invid ingången.
Det är nu länge sedan barn lekte vid denna helt utraderade miljö i Linköping. När fotografen passerade 1929 ägdes husen av muraren Oskar Fredrik Skald och rimligtvis ser vi några av hans och hustrun Augustas barn i bilden. Idag bryter Brunnsgatan genom området mot sitt möte med Östgötagatan. Vy mot sydväst.
Järnbrofallet nedströms Hästskodammen i Motala ström, Norrköping. I bakgrunden syns Holmens bruks fabriksbyggnader på Kvarnholmen, som byggts om och sedan 1994 är Louis de Geer. På höger sida syns en del av kraftstationen Bergsbron-Havet. Bilden är tagen från Gamlebro. Vy mot söder.
Parti av Kungsgatan i Linköping 1949. Notera Opeln till höger med gengasaggregat. Trots att det då gått några år sedan krigsslutet hade bensinransonering återinförts 1948 och aggregaten åter kommit till pass. Bilen står för övrigt parkerad framför Möllerska villan och längre upp längs gatan ses Hotell Palace.
Porträtt av tobakshandlare Claes Sandberg. Född 1842 i Linköping som son till auktionsvaktmästare Per Gustaf Sandberg och Anna Helena Wigholm. Sandberg blev under åren 1883-1891 delägare i tobaksbutiken Tjäder & son på Hamngatan 2 i Stockholm där han hade haft anställning sedan 1861.
Behovet av Östgötagatans utläggning stod klart redan vid förra sekelskiftet, men det skulle dröja innan dagens utformning kunde realiseras fullt ut. Fotoåret 1928 blockerade ännu äldre bebyggelse för en önsvärd gatubredd. Just detta hus tillhörde kyrkan och var del i domkyrkokomministerns boställe. Själva huvudgårdens gavel skymtar till höger i bilden och står sedan gatuomläggningen nära korsningen Östgötagatan-Hunnebergsgatan.
Man talade i äldre tider om Landsförsamlingens kyrka, den vi sedan länge endast benämner som S:t Larskyrkan. S:t Lars församling bar fram till socknens inkorporering med Linköping 1911 självständiga befogenheter för den egna förvaltningen. Territoriellt omslöt församlingen staden Linköping och "Landsförsamlingens" historiska koppling till tätorten förklarar sockenkyrkans läge.
Mangårdsbyggnaden till Herrberga Västergård, eller Västersödergård som den även benämns, uppfördes i början av 1800-talet under den period gården var ett rusthåll. Vid tiden för bilden, 1952, var den militära epoken sedan länge förbi och det ståtliga bostadshuset hade moderniserats i samband med att ny ägare tillträtt 1946.
Nordvästra folkskolan var det smått krassa namn man gav stadarkitekt Karl Flodins ståtliga bidrag till skolväsendet i Norrköping, när staden utvidgades mot angivet håll från det sena 1800-talet. Sedan länge bär skolan det mer värdiga namnet Matteusskolan. Kolorerat brevkort postgånget 1904.
Porträtt av Ottilia Tilli Sofia Eleonora Cornelius, gift Rudling. Född 1870 i Uppsala som dotter till doktor Carl Alfred Cornelius och Johanna Maria von Engeström. Föräldrarna flyttade från Uppsala 1886 och bosatte sig sedan i Linköping. Gift med vice häradshövding Tage Germund Rudling 1893.
Sedan medeltiden har Kvillinge kyrka samlat församlingens medlemmar. Den kyrkobyggnad de mött har över tid haft helt skilda uttryck. Från 1100-talets lilla enskeppiga byggnad, över en mängd om- och tillbyggnader mot dagens salkyrka. Kyrkans torn tillkom så sent som 1927. Foto 1953.
Gårdsinteriör från Nygatan 31 i Linköping. Vid tiden ännu känd som Schenlingska gården, uppkallad efter slottsbokhållaren Petter Schenling. Dennes tid var nu sedan länge förbi. Istället var det urmakare Evert Lundberg som länge gav huset sin prägel. Byggnaden kom att rivas 1931. Vy från norr.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.