Familjen Johansson, St. Skattegården, Tiarp. Sven, bonde och kyrkvärd avled 1936. Hilda, 1875-ca 1970. Edla, gift Andersson, Krusagården Tiarp ca 1897-1930. Artur, 1899-ca1975. Efterträdde fadern som kyrkvärd. Valborg, 1903-1993, gift Blomgren L. Skattegården Tiarp. Allan, 1906-ca 1988, övertog föräldragården. Gunborg, född 1912 gift Svensson, Stenstorp sedan Falköping.
Från 299 kr
Dansband. Början till Falköpings orkesterförening. I bakre raden ses sångerskan Elisabet Sahlqvist längst till höger. Från vänster i främre raden ses Arvid Pompejus, Paul Sahlqvist, Emil Nyrén och Britta Brandt. Hemma hos Sahlqvist, på juletid Trädgårdsgatan 3 (på Mösseberg) sedan västra Trädgatan, nu Afzeligatan 3.
Dotorp, Pålhammarsgatan 13, omkring 1900. Ombyggt 1923-24 av Albin Åkerhage. Byggt omkring 1875. Personerna är bl.a. arbetaren Johan Johansson, f. 1828, hans hustru Kajsa Andersdotter, 1823 barnen Kristina, f. 1860 i Tivers hus vid Hästbacken (hon kallades sedermera för Sy-Kristin), Klas Johan, f. 1866, kolvakt, byggde sedan hus mittemot.
Kungsgatan, Växjö, mot nordväst, 1920. Man ser husen i kvarteret Unaman och Sunaman. Till vänster järnhandlare Sven Johan Johanssons fastighet, sedan Schanderska fastigheten (där operasångerskan Christina Nilsson disponerade några rum på tredje våningen under många år) och därefter den s.k. P.N. Perssons hörna, följd av Skånska bankens fastighet.
Lastångaren Erik Sparre på nedgång, lämnar Vänersborg och går ut på Vassbotten. Erik Sparre byggd av stål på klink 1897 i Torskog. Tidiga hemorter var Hjertum, Ström. 1943 namnändrad till Håfredström I med Håverud som hemort. 1959 blir hon Erik Sparre igen. Slutar sina aktiva dagar som pråm. Ligger sedan 1967 sjunken i Beneboviken, Ryr.
Grotta, belägen ca 50 m NÖ om gården, en knapp km Ö om Ruus och ca 75 m N om landsvägen. Långared. Grävningen i grottan gav inga fynd och inga tecken på att den varit bebodd. Grottans mått ca 2x2 meter. John Johansson, gårdens ägare, hade hört berättas att några drängar skulle ha tagit sin tillflykt under något krig för mycket länge sedan.
Vid IOGT-logen korsningen Vallgatan - Nygatan. Detta är den mindre ordenslokalen, som låg inne på gården. Denna byggnad är riven sedan länge. 1881 bildades den första IOGT-logen i Vänersborg, nr 40 Trygghet. 1882 bildades två loger till, Garizim och Hoppets stjärna 1884 byggde man ett eget hus vid korsningen Vallgatan - Nygatan.
A. F. Carlssons Skofabrik, Vänersborg. Klistring av inläggssula. Text från inventering " På bilden är det Ninell Söderlund som i klistringsmaskinen bestryker inläggssulor med klister. Dessa läggs sedan att i viss mån torka på det galler hon har framför sig innan de läggs på plats i skon".
Bäckefors bruk. Bruket från början i öster. Till höger utmed fallen ligger först en förrådsbyggnad sedan gamla brygghuset, ankarsmedjan och metallverkstaden. Det långa taket framför kullen tillhör ett kolskjul framför vilket Spiksmebynninga synes. På kullen mitt för ankarsmedjan ligga Herrgårdsbynninga och två arbetarbostäder varav gavelhuset till vänster är Engelska bynninga. Längre till vänster skymtar taken på ladugården och lador.
Julmust. Julmustens uppfinnare Harry Roberts (till vänster) vid sin mäktiga destillationsapparat i koppar i destillationsrummet på gamla fabriken vid Vasagatan. Julmustens vagga finns i Örebro sedan 1913, då Harry Roberts, grundare av essensfabriken Roberts på Örnsrogatan kom hem från Tyskland med ett hemling recept.
Västra frontens mittparti sedan vallgraven utgrävts. Hemliga värnets murverk konserverats och har med dess vindbrygga rekonstruerats. Vattnet är ännu inte insläppt i vallgraven. Foto: H.Å. 1934. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Trafikplats anlagd 1900. Stationshuset brann 1914 och stationen flyttades i samband därmed till dåvarande järnvägsrestaurangens lokaler. I nuvarande skick har stationen varit sedan 1922. En och en halv våning i trä. 1938 omändrades 2 kl väntsal till bostadslägenhet. VGJ ,Västergötland - Göteborgs Järnväg
Emil Klerhult, platsföreståndare vid stationen i Vrena, lämnar vagnslista och föraruppgift om antal axlar och tågvikt till lokförare Evert Ahlin på tåg 8045 sedan medarbetaren vid stationen, Uno Larsson, rapporterat att växlingen är klar. Trafikaktiebolaget Grängesberg - Oxelösunds Järnvägar, TGOJ Bt 307.
Ångloket på vändskiva i Finspång. Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 19. Loket är köpt från Stockholm - Roslagens Järnvägar, SRJ 1936 med littera, SRJ lok 16. Det är tillverkat i Falun 1906. Sedan 1950 köptes loket av Statens Järnvägar, SJ och blev märkt som SJ G2p 3151. Det skrotades 1955 i Vislanda.
Östervärns station, Malmö-Simrishamn, MSJ. Stationen uppförd 21/12 1892 och nedlagd 1/1 1992. Spåren började rivas 1995. Huset är rivet sedan länge. Man körde med ånglok in på 1960-talet. Sveriges enda väpnade tågrån inträffade på just denna järnväg 1907, på tåget mot Genarp, mellan Staffanstorp och Djurslöv. Två män sköt postiljonen men åkte fast. Postiljonen säga ha överlevt i 40 år med kulorna i huvudet.
BJ H3s 112. Loket tillverkades1927 av Nohab och hade högsta hastighet 100 km i timme. Såldes 1948 till Statens Järnvägar och fick littera SJ A8 1808. Det var i tjänst 1968. Såld 1973 till privat. Sedan såldes till Bergslagernas Järnvägssällskap som BJ H3s 112.
Första stationshuset flyttades 1867 till Sörby. Det ersattes då av ett större envånings stenhus i anledning av NV stambanan. Stationen omb. 1929, Stationen anlades 1862 och någon större ombyggnad av stationshuset har sedan dess ej företagits. Stationen har restaurang och nattväntsal SJ Dk 414
Stationen anlades 1884. Stationshuset (två våningar i putsat tegel) har sedan ombyggts i flera etapper. 1935 tillbyggdes väntsalen med lokaler för Pressbyråns servering och kiosk. 1942 renoverades huset i sin helhet, taket byggdes om och en flygel med lokaler för busstation, bagagerum mm uppfördes. Stationshusets exteriör moderniserades och fick en tidsenlig utformning
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". Loket köptes 1950 av Statens Järnvägar, SJ och blev märkt som SJ N4p 3160. Sedan 1963 bevaras det som museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.