Skrivet på baksidan: År 1670 gjorde fransmannen Arnould på uppdrag av Colbert en studieresa till varv i England och Holland. I sin rapport beskrev han med ord och teckningar, hur man i Holland vid skeppsbyggnaden började med bordläggningen och när skalet till underskrovet blivit färdigt högg man till spanten efter detta. I England liksom i Frankrike började man däremot med spanten och utförde i andra byggnadsetappen bordläggningen på det färdiga spantskelettet. Teckning av Arnould i Biblioteque Nationale, Paris.
Från 299 kr
Vykort skickat till Kristina Andersson född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. På kortet har Edvard skrivit: "9/8 1904. Tack kära vän för bref och vykort jag har erhållit. Jag hoppas du är begåfvad med hälsan. Jag beder om min ursekt men jag kommer snart med bref. Många kära hälsningar ifrån din wän E."
Vykort till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA från vänner i USA. I höger kant står skrivet: Stamford 24/4 1905. "Får den äran att gratulera på namnsdagen hoppas att ni får uppleva många glada sådana och att lyckans och glädjens rosor får alltid blomstra på edra stig [?] önskas af vännen Mathilda. Motivet på framsidan föreställer "Niagara Falls in winter."
Medlemmar av en familj från Gamla staden i Kalmar på 1860-talet. Se : Westrinska saml. Fotografiet skänkt 1921 av J. Deurell, med upplysning, att "det är tre bröder vid namn Deurell. Han Längst till vänster är min morfader. Alla äro födda i Kalmar, Gamlestaden och äro nu ej i livet." På kortets baksida står skrivet: 10 juni 1865. (Denna inskrift verkar ursprungligare än den på framsidan).
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. . Stockholmsmotiv. Till höger i bilden syns Grand Hotell.På bilden står skrivet: Betad i rodankoppar Färg: metylenblått. Ofix. H Bäckström jan. 1936. För mer info: se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap. 75-79 Toningsförfaranden för silverbilder (sid 585 och följande).
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. Trapphus. På bilden står skrivet: direkt guldtoning (för mer text se bilden). För mer info: Se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap 75-79 Toningsförfaranden för silverbilder (sid 585 och följande).
Blyertsskiss föreställande en lurvig hund. På teckningen står skrivet "Sickis", här avses sannolikt lapphunden vid namn Sickis som kommer till Nordiska museet för att avlivas då det är tänkt att hunden uppstoppad ska ingå i ett av scenerierna. Men Artur Hazelius, hans son Gunnar och kullorna som arbetar på museet blir så förtjusta i Sickis att de låter honom leva. Signerad av konstnären Carl Svante Hallbeck.
Skrivet på baksidan: Omstående fotografi återger en oljemålning på duk storlek 29 x50,5 cm. signerad ned till höger "Grimelund" och till vänster påskriven med färg "Gullholmen 21/7 75" Målningen är en frisk naturstudie av den norske målaren J.M. Grimelund född 1882, död 1917. Denne norske målare, som är representerad i Luxembourg-museet och i Nationalgalleriet i Oslo och Bergens Faste Billedgalleri, åtnjuter i sitt hemland gott anseende såsom konstnär. Göteborg den 26 augusti 1946. Axel L. Romdahl
Vykort taget vinkelrätt mot det gamla huset i bakgrunden fastigheten "Körsbäret 19", Högadalsgatan 2B (fastighetsbeteckningen och adressen finns ej längre), nuvarande Toltorpsdalen i Mölndal, kring sekelskiftet 1900. På baksidan står det skrivet: "437 kvm. avs.fr. 1/1000 m.. litt, £ a b Soltorp Nordgården samt len. Göta N:1 621 kvm. avs fr.43/43200 m.. litt £ a b Soltorp Nordgården samt len. Göta N:2 Handl. Johan Algot Berntson önskar kr. 3000:-" Relaterade motiv: 2006_0055 - 0056.
Skrivet på vidhängande papper: Hur en klinkbåt bygges: 1-sta stadiet: När kölen är sträckt och stävarna resta, börjar bordfyllningen. Första bordgången formas till, sätts på plats och klämmes fast med båtkolvar, så att man kan ta skarpa mått och märken för justering av onöjaktigheter. Därefter tar man loss borden, justerar dem och sätter in dem på nytt, tills de kan godkännas, då de spikas eller klinkas fast.
Skrivet på baksidan: Familjen Johannes Jansson på Björund, Gy s:n i Värmland Sittande fr. höger: "nämndemanemor" Sofia. Samuel (död vid gruvolycka i USA) Johan (emigr. t. Amerika) Stående fr. höger: Nämndeman Joh. Jansson. Nils (tog sig namnet Berglund, ägare av Jådenegården). Adolf (hemmanig. i Halland, Tveta) Äldsta sonen saknar: David (agifä). Tre döttrar saknas: Maria (apotekare, Utask.) Amanda (g.m. J. Persson, Karnås, Kila) Hanna (USA)
Verkstadsklubben vid Arboga Mekaniska Verkstad 1919-1934 I bildens nederkant står skrivet "Arboga Mek Verkstadsklubb 1919 - 1934" Gruppfotografi 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Arboga Mekaniska Verkstad 1895. Området sett från södra sidan av Arbogaån. I bildens nederkant står skrivet " 106. Arboga. A-B Arboga Mekaniska Verkstad. 1895." 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Fyra kostymklädda män är samlade runt manuset till "Giv oss fred". "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Detta är möjligen framsidan på programmet till "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet". Giv oss fred är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Giv oss fred, även kallat Arbogaspelet. Rune Lindströms skiss på dekor. Giv oss fred är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Roland Jansson spelar munk i "Giv oss fred". Även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Sven Gustav Petri spelar narren/gycklaren i Giv oss fred. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.