Avskrift av tidningskopia: "Kvarterets centrala läge gör det naturligtvis särskilt värdefullt för bostadslägenheter, men ett villkor är att de stora kostnaderna för grundförstärkningar icke kommer att medföra hyror som vanligt folk inte har råd att betala. Kvarteret Garvaren har sitt namn efter ett garveri, som för inte så värst många år sedan var beläget i kvarterets östra del...Vi har ju fått en alldeles utomordentligt trevlig lägenhet i Garvaren, utsikten mot ån är alldeles förtjusande. Fast det är ju inte riktigt samma sak som klarälven i alla fall!"
Från 299 kr
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gustavsbron eller Gustavs bro. Bron fått sitt namn efter det bakhåll som planerades mot Gustav III när han höll Gefle riksdag 1792. Stadsbyggmästaren Pousette lät 1772 bygga bron, som ledde landsvägstrafiken från Valbo till Gävle, på den plats där Gavelbron, som 1770 spolades bort av vårfloden, legat. Gustavsbron är en välvd stenbro med räcken av järn. Den pyramid av svensk marmor som pryder bron har överst ett namnchiffer för Gustav III krönt av en krona och där ovan inskriptionen "Gustafs Bro uppå Gefle stads och Valbo sockn kostnad sammanhwälfd DXIX Aug MDCCLXXII".
Brevkort, "Rydö. Disponentbostaden." Rydö Bruks AB grundlades 1897 för tillverkning av sulfitmassa och papper. I Rydöbruk fanns dock en industri ända sedan 1720-talet och bruksherrgården flyttades hit år 1828 från närbelägna Gustavsbergs gård. Herrgården har således varit corps-de-logi för såväl järnbrukspatroner som för de senare massabruksdirektörerna. Möjligen hade man nyligen moderniserat de stora verandorna i två våningar när bilden togs. En stor och frodig gårdsrundel med flaggstång ligger framför byggnaden. Byggnaden finns kvar och återfick sitt utseende från 1900-talets början vid en restaurering i början av 1990-talet. (Se även F9149, F9150)
Brevkort, "Brännö d....vid Torup på Halmstad-Nässjö järnväg". Sannolikt Brännö säteri. Motivet visar en stor ljust målad manbyggnad med en flygel till höger och en mindre byggnad till vänster i liv med staketet. En man och kvinna står under de höga lövträden och en man ses vid trappan till verandan. Brännö säteri grundades av Carl Ludwig von Blumental på 1720-talet. Han var från Tyskland och hade arbetat vid Jönköpings regemente inom Karl II:s armé och hade vid sitt avsked 1721 majors rang då han inköpte ett stort antal hemman i Torup.
Brevkort stämplat 11 april 1903, "Susegården" samt notering "1 1/2 mil n. om Halmstad ngt s. om Fröllinge." Susegården ligger i Kvibille och Fröllinge slott i Getinge. Susegården ägdes i början av 1600-talet av två bröder Susse, från vilken den fått sitt namn. 1639 köptes den av Holger Rosenkrantz som var ägare till Glimmingehus i Skåne. Här ses mangårdsbyggnaden med flyglar ligga vid en damm. Byggnaderna har alla valmade mansardtak, där nedre takfallet på huvudbyggnden fått fyra smala takkupor. Entrén är försedd med en bred veranda med balkong ovanpå. Bild 2 visar kortets hälsning till fröken Sally Nyman i Heberg.
Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Albert, gårdskarl på Viktor Samuelsons fabrik "Strumpan", i Mölndals Kvarnby. Okänt årtal. Statyn Albert, av konstnären Lars Spaak, som står på Mölndals Torg, har fått sitt namn från denne Albert. Lars Gahrn, historiker och antikvarie på Mölndals stadsmuseum berättar: ”Politikern Sven Olsson, som var väldigt involverad i byggnationen av torget på 1980-talet, fick se statyn och utbrast att mjölnaren såg ut som Albert – en gårdskarl vid strumpfabriken på Kvarnbygatan 12 (nuvarande Mölndals stadsmuseum). Konstnären tyckte det var roligt och ristade in namnet Albert i statyn. Så den ”riktige” Albert var aldrig mjölnare. En av de sista mjölnarna i Mölndal hette dock Albert – ”Albert i kvarna”.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats.; Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken
Skötrodden 1949, den sista i sitt slag. Båten längst fram styrs av Haldo Norberg. Båten nr 2 styrs av Einar Göransson, Betty Göransson i mitten och i fören sitter Gunnar Ekberg. Båten nr 3 stående Lars Erik Norberg. Båten nr 4 styrs av Albin Wedin. Båten nr 5 styrs av Ola Lundgren med Ingemar Wedin i ett barn som passagerare. Båtarna befinner sig i höjd med den s.k. piksten och i samtliga båtar kommer man att vrida om bränslekranen från bensin- till fotogendrift. Man kan se den delade tanken i Haldo Norbergs båt.
Lärarinnan Berta Engström (fotografens mor) i Sällstorp sitter med fyra skolbarn i sitt eget finrum vid ett bord med duk på. "Det regnade så det kom inte så många elever." Flickan till vänster närmast kameran heter Hulda, Toesa Holmåkra, pojken vid väggen heter Herman Johansson, Horses och pojken till höger är Ragnar Johansson, Swes Holmåkra. Eleverna har var sin skrivtavla och mot krukväxten i mitten lutas smala häften. Vid dem står tre små korkförsedda apoteksflaskor med innehåll. Rummet har olika tapeter på ömse sidor om fönstret och på bonaden står det: "Med glädtigt sinne i fredligt tjäll, vi lyckan önska till livets kväll." Trasmattor pryder golvet.
Klasegården (Clasagården) vid Häcklahagsvägen, Onsala. Gården fick sitt namn på 1600-talet efter Nils Classon som bodde där i slutet av seklet (Viken 1:3). Vid 1700-talets mitt ägde skepparen Björn Andersson stället och han tog sig namnet Clase, efter gården, och blev stamfader för släkten Clase som fortfarande finns i Onsala. Det var vid den tiden de förnämsta skepparna i socknen började skapa sådana släktnamn utifrån gården man bebodde för att markera sin särställning ytterligare. Därav kom uttrycket Onsalas "skepparadel". Mangårdsbyggnaden är från 1750 och
Ånnaboda 29 januari 1968 En kvinna och en man som har skidor på fötterna samt stavar i händerna står på toppen av en backe i Ånnaboda tillsammans med sitt lilla barn som sitter mellan dem i en pulka. Mannen sitter på huk vid det lilla barnet. Han är klädd i svart rock, mörk keps, svarta byxor, svarta pjäxor samt bär glasögon. Kvinnan är klädd i ljus mössa, mörk jacka, mörka byxor, ljusa sockor och svarta pjäxor. Det lilla barnet är klätt i ljus mössa och svart jacka med vita pälskanter. Alla tre står med ryggarna mot kameran.
Ålderdomshotellet i Fjugesta 15 januari 1968 En äldre dam sitter inne på sitt rum på ålderdomshemmet. Hon sitter vid ett bord som har en vitrandig duk på sig. På detta ligger en socka som tillhör en stickning som hon håller på med då och då. En skål, en korg och ett garnnystan finns även på bordet. Hennes käpp hänger på en träställning. En byrå står vid väggen i bakgrunden. Där står bl.a. porträtt. En klocka sam två tavlor hänger på väggen. En porträtt föreställer Jesus.
Möhippa för Mimmi Bengtsson (inför sitt giftemål med Arnold Andersson, Dammkärr) hemma hos Göthe och Barbro Bengtsson, Risås backe år 1953. Från vänster: 1. Gurli Bengtsson, Vommedal (syster till bruden). 2. Jenny Bengtsson Larsson (syster till bruden). 3. (med hatt) Gunborg Bengtsson (Arnolds syster). 4. Linnéa Andersson Pettersson (Arnolds syster). 5. "Bruden" Mimmi Bengtsson, Dammkärr. 6. (skymd) Annie Bengtsson (syster till bruden). 7. (delvis skymd) Fröjda Bengtsson (svägerska till bruden). 8. Väninna till bruden. 9. Margit Bengtsson, Heljered Sörgård (svägerska till bruden). 10. (längst fram) Birgitta Bengtsson Lindkvist, Heljered (dotter till nr 9).
Fabrikör Ernst Lundbergs villa vid Öresjö. Fabrikörerna i Borås byggde sina sommarvillor längs Öresjös stränder. Populära lägen var Skogsryd, Frufällan och Sparsör. Närheten till Herrljungabanans hållplatser gjorde resan till sommarnöjet bekvämt. Många villor finns kvar än idag, nu omgjorda för åretruntbruk. Villorna byggdes stora och i, för sin tid, moderna stilar. Schweizerstilen var mycket omtyckt med sina sirliga trädekorer, men också den mer robusta nationalromantiska stilen var på modet. Erns Lundberg ägde Lundbergs färgeri i nuvarande (2008)Stadsparken. Han föredrog den nationalromantiska stilen när han på tidigt 1900-tal byggde sitt sommarhus i Sparsör.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.