Krokek 28:1
Från 299 kr
Mönsterås 30:1
Bredsätra 90
Vy från Brunn 1871. Bilden tagen från platsen där nuvarande slaktare Petterssons fastighet står. Det mångkantiga huset är spruthuset, stående mitt på torget till mitten av 1950-talet. Det ägs nu av Einar Lundbergs sterbhus. Den vita byggnaden byggdes 1850 av handlanden Hedenström som affärslokal, nu (1985) ägd av Gunder Hedblom och används som bostadshus, tidigare fanns där en läkarmottagning. Högra byggnaden är Norrgårds. Vägen till Rångsta går mellan Norrgårds och staketet. Det instängda området med potatisland är tomten där fotograf Erixons fastighet stod, nu riven med väg över tomten. Huset till vänster finns ingen uppgift om.
Familjen Ranch med släkt och vänner utanför bostaden kallad Wilhelmsberg, belägen vid Strandlyckorna. Fotografens föräldrar firar guldbröllop, 50 år som gifta, och sitter i främsta raden till vänster. Wilhelm Ranch har med en liten flicka i knät. På skorstenen sitter en skylt med texten W. Ranch 1880, vilket är då han etablerade sig som stenhuggare på platsen där han uppförde en verkstad. Gravstenar blev den främsta produkten. Sedan han byggt på verkstaden med bostäder, kontor och ett s k observatorium bosatte sig Wilhelm och Theresia där år 1900. (Se även MR1_68)
Prov på bygdefotografen A C Hultgrens förmåga att ingjuta förtroende i de som lät sig fotograferas. Vi kan exempelvis nog ana att var ett tag sedan hemmansägare August Peter Alexandersson lät sig slå sig ned i gröngräset, åtminstone finklädd. För hustrun Karolina Hansdotter var den gränsen nådd och det bars fram en stol. Dem emellan ser vi makarnas dotter Selma och svärsonen Enok Samuelsson med barnen Dagmar och Melker. Platsen är trädgården till det äldre parets gård Viggesbo och fototillfället kan utifrån barnens uppskattade ålder bestämmas till 1903 eller nära inpå.
Gustavsfors i början av 1900-talet. Gustavsfors anlades vid Musjöåns inlopp i Uvån på 1740-talet. Enligt privilegiet utfärdat år 1746, skulle hammarbruket bestå av två hamrar med två härdar i vardera. En ny masugn uppfördes i mitten av 1860-talet. År 1871 blev även ett bessermanverk uppfört på platsen. Gustavsfors var under några år den mest betydande industriorten inom Uvåns område, men låg för avlägset för att kunna utveckla sig till en verklig centralpunkt för byggdens järnindustri. Bessermanblåsningarna upphörde sedan denna hantering förlagts till Hagfors. Tackjärnstillverkningen och lancashirefärskningen fortsatte till år 1908. Med detta årtal är koncentrationen inom Uvåbygdens järnbruksrörelse slutförd.
En grupp om närmare tjugo män samlade ovanpå och intill en koniskt uppbyggd vedstapel, sannolikt en kolmila. Männen är uppställda för fotografering och bär mörka kostymer, arbetskläder, hattar och kepsar typiska för sekelskiftet 1900. Några sitter högst upp på milan medan andra står längs sidorna och vid marken. I förgrunden syns fyra metallhinkar, möjligen avsedda för vatten i samband med kolningen. I bakgrunden framträder en större byggnad samt en kyrkspira, vilket antyder att platsen kan ha legat i anslutning till en bruksmiljö eller by. Bilden förefaller dokumentera ett arbetslag i samband med träkolstillverkning på landsbygden.
Vykort, "Flygfoto av Marbäcks herrgård", Snöstorp. Mangårdsbyggnad omgiven av trädgård med odlingsland och ekonomibyggnader. Mangårdsbyggnaden ligger vid Fylleån och uppfördes 1827 av de nya ägarna, som startat och byggt ett nytt pappersbruk på platsen. Huset blev brukets disponentsbostad och ingår tillsammans med sin ekonomibyggnad från 1927 i en kulturhistoriskt värdefull bruksmiljö, med bl a lanthandel och järnvägsstation. Här låg en gård redan 1645, när Halland blev svenst, och 1682 lät hovrättsrådet Jonas Gyllencrantz på Skedala säteri bygga en papperskvarn i Marbäck där råvaran var textillump.
1937 hade Falkenbergs rådhusrättsin sista ordinarie session. På ordförande platsen t.f borgmästare CASSEL Ivan , till vänster t.f. förste rådman HERRLIN Hilding, t.h andre rådman TOMANDER Oskar (närmast borgmästaren) och extra rådmannen LUNDIN I.W.A. Stående åklagaren t.f stadsfiskal JOHANSSON Yngve. Det sammanträde Falkenbergs rådhusrätt höll i går med början kl. 10 f.m. var den sista av de regelbundet återkommande ordinarie sessioner rådhusrätten i staden hållit sedan mer än 600 år. Falkenberg kommer fr.o.m. årsskiftet att förläggas under landsrätt och därmed är stadens egen urgamla domstol ett minne blott. Utdrag ur Falkenbergs Tidning 1937-12-28
En vy från Linköping som kan kräva sin förklaring även för den som är väl förtrogen med staden. Utsikt från fastigheten S:t Larsgatan 31 med kameran riktad rakt österut. Således visar området närmast betraktaren den bakgård i kvarteret Doppingen som till vänster begränsas av varuhuset Tempo (nuv. H&M) utmed Nygatan. I blickfånget pågick i stunden någon festlighet vi inte närmare kan redogöra för. Men väl kylslaget för en karuselltur kan konstateras. På platsen för marknaden kom något längre fram i tiden att resas varuhuset Domus (nuv. Gränden). Notera gärna Ebenezerkyrkan bortom karusellen, förvånansvärt sällan avbildad. Vintern 1963.
Nygatan 35 i Linköping har varit en plats med skilda funktioner genom åren. Fram till att Marcus Wallenberg tillträdde stiftets biskopstjänst, var huset familjens bostad och benämns därför som Wallenbergska gården. Ett av barnen som föddes i huset var för övrigt Oscar André, grundaren av det Wallenbergska imperiet. I en senare tid var Östgöta-Tidningens officin inrymd i byggnaden och efter en period med herrekipering minns många adressen som platsen för Eskilstuna-Sliperiet. Sedan slutet av 1980-talet står huset i friluftsmuseet Gamla Linköping i funktion som apotek. Här dokumenterat 1973.
Släkten Slatte har givit namn till gårdskomplexet Slattefors i Landeryd söder om Linköping. Epoken varade inklusive ingiften till mitten av 1700-talet men från den tiden minner inget på platsen. Nuvarande huvudbyggnad uppfördes omkring år 1820 genom dåvarande ägare landshövding Carl von Nieroths försorg. Hans tid på Slattefors blev dock inte långvarig, redan år 1825 förvärvades gården av greve Nils Bielke till Sturefors. Från 1950-talet var behovet av huvudgården på Slattefors inte självklar och byggnaden sattes i ett 30-årigt förfall, men i början av 1980-talet tillträdde lyckligtvis nya ägare som såg egna värden i huset och som inledde en genomgripande restaurering. Här en dokumentation från 1982 då den yttre renoveringen precis slutförts.
Interiör från Runstens kyrka, Öland. Kyrkan har ett rektangulärt långhus. Koret med utbyggd sakristia ligger i öster. Runstens kyrka är uppförd i nyklassicistisk stil. Kyrkans yttre har inte ändrats sedan den uppfördes åren 1835-36 och invigdes 1841. Tidigare fanns på platsen en klövsadelskyrka. Av denna återstår endast grundmurarna som befinner sig under den nya kyrkans gräsmatta, strax söder om nuvarande kyrka. Taktäckningen på långhuset är taktegel, tornet är beklätt med kopparplåt. Kyrkan har sadeltak, vilket är valmat över sakristian. Tornet pryds av en åttakantig lanternin. Fönsterbågarna är stora och rundbågade och bryter igenom de vitputsade murarna. Ingångar finns genom tornportal och mittportal på sydsidan. 1962 togs en portal upp vid sakristian. (wikipedia)
Vad som identifierats som gossen Bror Sandersson i 10-årsåldern. Möjligtvis porträtterad av sin äldre och fotointresserade bror Gideon. Inte heller är platsen med säkerhet bestämd, vilket kan sakna betydelse, men familjens hem vid Djurgårdsgatan 19 är ett rimligt antagande. Gossens far drev den framgångsrika firman Alfr. Sanderssons Linjeringsmaskinfabrik och från år 1904 var företaget förlagt till den nämnda adressen. I förstone bodde familjen i gårdens ännu bevarade lusthus, men under 1909 skulle det gulputsade och likaså bevarade huset utmed gatan stå färdigt. Bror kom vidare att ta över företaget i kompanjonskap med sina bröder. Foto omkring 1905.
Runstens kyrka, Öland. Kyrkan har ett rektangulärt långhus. Koret med utbyggd sakristia ligger i öster. Runstens kyrka är uppförd i nyklassicistisk stil. Kyrkans yttre har inte ändrats sedan den uppfördes åren 1835-36 och invigdes 1841. Tidigare fanns på platsen en klövsadelskyrka. Av denna återstår endast grundmurarna som befinner sig under den nya kyrkans gräsmatta, strax söder om nuvarande kyrka. Taktäckningen på långhuset är taktegel, tornet är beklätt med kopparplåt. Kyrkan har sadeltak, vilket är valmat över sakristian. Tornet pryds av en åttakantig lanternin. Fönsterbågarna är stora och rundbågade och bryter igenom de vitputsade murarna. Ingångar finns genom tornportal och mittportal på sydsidan. 1962 togs en portal upp vid sakristian. (wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.