Trindyxa från Skedemosseutgrävningarna, 16 maj 1962. Trindyxa, är en grönstensyxa med oval eller trind profil. Endast eggen är slipad, resten av yxan oftast fint bultad. Trindyxan tillhör äldre stenålder, men förekommer också i stort antal under den äldre delen av yngre stenålder. Särskilt vanlig i Mellansverige och södra Norrland. Förekommer även ofta i östra Småland, på Gotland, i Bohuslän och Skåne. Är mera sällsynt i östra Danmark och i Finland, dock rätt så vanlig på gropkeramiska boplatser på Åland. Lösfynd kan sällan dateras till någon särskild period. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Från 299 kr
Porträtt av Lina (Carolina) Sandell gift Berg (1832 - 1903), författare och poet , som "anställdes på 1860-talet av Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen som tidskriftsredaktör. Hon har blivit känd för sina sånger, original och översättningar, som snabbt fick stor spridning genom sångböcker som "Pilgrimsharpan", "Pilgrims-sånger", Oscar Ahnfelts ""Andeliga sånger"" och "Sionstoner". Sandell-Bergs Samlade sånger utgavs i tre delar 188292. Förtröstan och tacksamhet är ofta temat i hennes av Jesusfromhet präglade texter. Tretton av hennes originalpsalmer ingår i 1986 års psalmbok, t.ex. "Blott en dag" och "Tryggare kan ingen vara"
Gården kan vara "Storåkers" i Hå. Mannen till vänster på bron är son i gården, Anders Ryjtermark. Han reste över till Amerika i unga år. Mannen till höger är troligen en bror till Anders, Jonas och hans familj som blev kvar på gården. En syster till bröderna, Marta, blev gift med Nils Andersson och flyttade till "Kvarnåkers" i Hällbo. De fick några barn tillsammans innan Marta dog i barnsäng när hon fick dottern Elsa, född 1912. När Elsa var 16-17 år fick hon åka till Amerika och stanna hos morbror Anders och moster Lydia eftersom dom var barnlösa. Hon blev sedan kvar i Amerika. Även hon dog i barnsäng, 1937.
Gruppbild. Bostadshus i bakgrunden. Stående från vänster till höger: Emilia Johansson, Per Johan Johansson, Maria Katarina Johansson, sedan tre kvinnor som enligt utsago ska komma från en granngård som låg mitt emot huset där Per Johan bodde i Tälle. Detta hus skall ha rivits när bron över järnvägen byggdes. Två stående barn: Ingeborg och Hedvig Johansson. Sittande: Hedvig Johansson (?), Karl Johanssons syster med flickan Brita i knäet, Olof Johansson, okänd man från granngården, Gustaf Johansson. Bilden kan ev. vara tagen 19/6 1912, det förefaller som om flickorna och Emilia bär samm kläder som på bilderna från denna dag.
Grupp tio personer. Män längst bak: Nils Andersson (Karl Johanssons svåger), Karl Johansson. Sittande damer: Hedvig Johansson (Karls syster), Maria Katarina Larsdotter (Karls mor). Sittande man: Per Johan Johansson (Karls far), sista damen: Emilia Johansson (Karls hustru). Barn från vänster till höger: Eva (?) dotter till Hedvig, eller Brita Johansson dotter till Karl (?), liten okänd flicka, Ingeborg Johansson, sist möjligen Valborg Johansson dotter till Karl, född 1916. (Hon ser ut att vara ca 4 år, alltså kan bilden vara tagen ca 1920, året innan Per Johan dog. Han ser också äldre ut på denna bild än på de bilder som är tagna 1912). Bilden är tagen vid Tälle.
Södra Vings socken. Älvkvarn-sten vid Nordkvarn, Hökerum. skålgropar, älvkvarnar, knackade och slipade skålformiga fördjupningar iberghällar och stenar. De är i regel 3-10 cm i diameter och upp till 5Â cm djupa och kanförekomma ensamma eller i grupper om hundratals på samma hällyta. Skålgropar har global spridning. De är vanliga i Mellansverige. Landets äldsta skålgropar finns på stenålderns megalitgravar. Flertalet tillhör sannolikt bronsåldern, då de bl.a. finns på hällristningar, men de uppträder också på järnålderns gravfält och boplatser. Uppteckningar visar att skålgropar använts långt in i historisk tid. De har sannolikt figurerat i lokal offerkult, men kan också utgöra symboler för kvinnokönet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=308857
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggnings femte ugn. Det mesta av ugnen är borttransporterat 2004, men man kan fortfarande se roterugnen. Denna ugn var den största av Lövstas fem ugnar och den togs i drift 1965. Ugnens kapacitet var 15 ton i timmen.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 13 rum 1315 laddmaskinens serviceutrymme nedersta planet.Testrigg med 4 stycken avhägningskrokar för komponenter: bränsleelement, styrdon och proppar. Dessutom finns en position för laddmaskinsgrip. Här kan man studera gripfunktionen. Från detta plan finns strålskyddsdörr till bränslebrunnar som inte syns på bilden. Installationer: P209. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 7 rum 0745 utrymme för huvudvärmeväxlare ( HVVX). Bild genom öppning i den biologiska skärmen där vi ser reaktortanklock, laddrör (grova rören), provstavskanalrör (de klena rören), instrumentledningar samt två av de 52 stycken reaktortankbultarna. För att lossa en tankbult krävs en dragningskraft av 50 ton innan bult kan vridas. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Dokumentation av Läkerol. Manövertavla till NID5, gjutmaskin. Här kan operatören göra vissa manövrar. Maskinen startas och stängs av. I sidmatningens funktioner, lådräknare, gjutslagsräknare m.m. På den övre delen av panelen sitter en översiktsskiss över maskinen. Det som ser ut som svarta prickar är röda lampor som tänds när något är fel. Maskinen stannar och röd lampa indikerar var felet uppstått. Detta underlättar för operatören vid felsökning. Vid sidan av manöverpanelen syns utmatningen. Här sker automatisk stapling av lådor med nygjutna produkter. När tre staplar staplats på pallen skjuts pallen automatiskt ut och truckföraren lyfter av pallen för att därefter placera pallen i ett torkskåp.
Skötrodden 1949, den sista i sitt slag. Båten längst fram styrs av Haldo Norberg. Båten nr 2 styrs av Einar Göransson, Betty Göransson i mitten och i fören sitter Gunnar Ekberg. Båten nr 3 stående Lars Erik Norberg. Båten nr 4 styrs av Albin Wedin. Båten nr 5 styrs av Ola Lundgren med Ingemar Wedin i ett barn som passagerare. Båtarna befinner sig i höjd med den s.k. piksten och i samtliga båtar kommer man att vrida om bränslekranen från bensin- till fotogendrift. Man kan se den delade tanken i Haldo Norbergs båt.
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Om kyrkan haft kalkmålningar är ovist (En brand i prästgården 1835 förstörde alla handlingar). Från slutet av 1700 talet är bland annat altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Från slutet av 1700 talet är bland annat altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891
Sandslåns timmerbuntningsverk tillverkat av Hernösands Verkstads och Varfs Aktiebolag, vagnen skjuter just ihop bunten med sina trenne svärd, 8 st. Dylika verk, drivna elektriskt finnas vid Sandslån å vardera minimalt 40 maximalt 70 hästkrafter. Därjämte finnas 2 st drivan av råoljemoter, å respektive 25 och 30 hästkrafter. En färdig normal bunt innehåller 80 à 150 sågstockar eller 200 à 300 papptimmer, beroende på virkets grovlek. Ett bogseringslass färdiga buntar kan innehålla ända till 200 buntar och mera. Bunten omspännes medels 15 meter långa 3/8 kättingar, låsta med spak. I bogseringslassen sammanhålles buntarna sinsemellan av 12 m/m i diameter, 12 meter långa, 72-trådiga stållinor.
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Om kyrkan haft kalkmålningar är ovist (En brand i prästgården 1835 förstörde alla handlingar). Från slutet av 1700 talet är bland annat altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891.
En av Marias däcksbalkar som syns på bilden sitter på sin plats och var mycket kraftig. Under däcksnivån är skrovet bra bevarat. På bilden syns olika däcksnivåer. Skrovet börjar sakta svänga inåt mot kölen vilket gör att det förmodligen är undre batteridäck som balkarna burit upp. I bakgrunden skymtar spanten, som i sin tur svänger inåt mot övre däck. Detta gör att däcksbalken, som syns i bild, med största sannolikhet är den bredaste och då kan ge svar på hur brett och stort skeppet varit.
'Vy blockrik mark i förgrunden med bebyggelse i fonden. På avstånd syns stenmurar och åkerfält. Stengärdesgård. :: Text till fotot: ''Fyndplatsen för renhornet markerat med X vid Östra Gerum. Till vänster i bakgrunden syns Östra Gerums kyrka. De talrika blocken ger områdets karaktär av moränmark och den plana ytan låter förmoda att Gerums issjön kan ha tappats genom dalen.'' Bilden tagen från nordöst.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6997:1-3, med foton som finns i Arkivhandling med nummer 879 på Göteborgs Naturhistoriska museum. :: :: Se även fotonr. 4265 och 4476.'
Resterna efter en äldre byggnad bevarad under en kurtinmur hörande till Bastion Carolus, en del av Jönköpings slott i centrala Jönköping. I den äldre byggnaden dokumenterades en tegelmurad ugn samt ett golvlager och syllträ. Huset, som kan ha varit uppemot 20 meter långt, förefaller vara identiskt med den byggnad med pyramidtak och en bred, centralt placerad skorsten som finns avbildad på Hans Flemings första perspektivritning över slottsbygget, framställd 1605 (SFP Jönköping nr 001). Byggnaden ger intryck av att ha haft någon sorts verkstads- eller ekonomifunktion och bör ha uppförts efter år 1567. Ugnskonstruktionen var murad av återanvänt tegel och man hade nyttjat grå lera till sammanfogning istället för kalkbruk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.