Persontåg vid Ulricehamn station. Ånglok, Borås – Ulricehamns Järnväg, BUJ lok 1, tillverkades 1917 av Nohab. 1940 förstatligades loket och blev märkt som Statens Järnvägar, SJ K7 1548. Det skrotades 1963
Från 299 kr
Ånglok vid Borås bangård. Borås – Ulricehamns Järnväg, BUJ lok 1, tillverkat 1917 av Nohab. 1940 förstatligades loket och blev märkt som Statens Järnvägar, SJ K7 1548. Det skrotades 1963
Decauvillejärnvägen under Världsutställningen i Paris 1889, passagerartåg bestående av öppna sommarvagnar samt ånglok vid den tillfälliga stationen (tältet till vänster i bild). Till höger syns Pavillon de l’Algérie.
Östra Södermanlands museijärnväg. Närmast i bild; ånglok Nättraby-Alnaryd-Elmeboda Järnväg, NAEJ 4 "K M Nelson" med godsvagn Anneberg - Ormaryds Järnväg, AOJ G 3. Till vänster i bild syns Östra Södermanlands Järnväg, ÖSIJ 5 "Hamra" med personvagnar. Klotväxel.
Östra Södermanlands museijärnväg. Från vänster; ånglok Nättraby-Alnaryd-Elmeboda Järnväg, NAEJ 4 "K M Nelson" och Östra Södermanlands Järnväg, ÖSIJ 5 "Hamra" med personvagnar. I bakgrunden syns Mariefreds kyrka.
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syns ånglok HNJ lok 28, den urspårade tendern och resgodsvagn HNJ F3 761. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Tårurspårning vid Bredaryd. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011. Här syns ånglok HNJ 28.
Tårurspårning vid Bredaryd. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011. Här syns ånglok HNJ 28 och den urspårade tendern.
Filminspelning med SJ Driftvärn. SJ E10 1743. E10 är litterat på ett svenskt trecylindrigt ånglok. Loken tillverkades av ASJ i Falun under perioden 1947-1948. SJ Driftvärn bildades 1946 och hade till uppgift att skydda viktiga anläggningar vid beredskap och krig. Driftvärnen lades ner 2005.
Baltiska utställningen 1914. Fronten på två ånglok. SJ F 1200 till höger. Loket var senare med i en stor olycka i Getå. Efter det renoverades det. Loket såldes till Danmark (DSB) när eldriften tog över i Sverige men köptes så småningom tillbaka för att ställas ut på museum. Loket finns idag på Järnvägsmuseet i Gävle.
Hofors station. På spåret syns Gävle-Dala Järnvägs ånglok, GDJ B 10 "Thore Petré" och GDJ C 24, "Sölve". Personal, från vänster: Stins Lagerström C R, född 1832, avliden 1901. Söderlund, stationsmästare i Valbo 1913. Wallér, Lund, Ahlbom, lokförare. Lokförare Björklund,. J W Lindgren, trafikchef vid Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg från 1920. Skog, lokförman. Östlund lokförare. J Jonsson. Lokförare Gustaf Åström. Banvakt Sjöblom.
Olycka vid Nakerijokk 24 september 1900. Ett av byggnadsloken,"Dufvan", har spårat ur i rasat ned längs banvallen. Hjälptåget dras av ett tanklok från före detta Sverige & Norge Järnväg, S&N. Skadat ånglok är SJ P 315, ”Dufvan”. Loket tillverkades av Nohab 1883 under ursprungligt littera SJ Pb 315. Det märktes om 1886 till littera SJ P 315. Loket skrotades 1911.
Smalspåriga ånglok utanför Ronneby lokstall. Från vänster SJ S3t 4053, före detta Halmstad Bolmens Järnväg, HBJ lok 7, SJ W4t 4006, före detta Västra Blekinge Järnväg, VBlJ lok 19, SJ Gt 4049 samt SJ S7t 4034, före detta Karlshamn Vislanda Bolmens Järnväg, KVBJ lok 20.
Tre ånglok utanför Växjö-Tingsryds Järnvägs lokstall i Växjö. Från vänster, VTJ lok 62 "Helge" tillverkat 1900, slopat och skrotat 1953. VTJ lok 60 "Wexiö, tillverkat 1896, slopat 1954, skrotat 1956 och VTJ lok 61 "Inge", tillverkat 1896, slopat och skrotat 1949.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 20, tillverkat av Nohab 1904 för spårvidd 891mm. 1937 köptes det från Nordmark - Klarälvens Jäsnväg, NKlJ med littera NKlJ lok 18. 1950 såldes loket till Statens Järnvägar, SJ och blev märkt som SJ G3p 3152. Det skrotades 1952.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". Loket köptes 1950 av Statens Järnvägar, SJ och blev märkt som SJ N4p 3160. Sedan 1963 bevaras det som museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 16, tillverkat av Nohab 1917 för spårvidd 891mm. 1950 övergick loket till Statens Järnvägar SJ och fick littera SJ N6p 3163. I början av 1960-talet såldes loket av SJ till Hå Vallviks Järnväg. Det såldes 1969 till Roslagsbanans museiföreninge.
Göteborg. Säröbanans station i Göteborg, bangårdssidan, till vänster Slottsskogen. Tåg med ånglok nr 6 lånades från ÖCJ, Östra Centraljärnvägen. Loket var ett tenderlok med axelföljden 1C-2, det vill säga 1 löpaxel följd av 3 drivande axlar samt en tvåaxlig tender. Vid GSJ fick loket nummer 6. Det här loket återlämnades till ÖCJ efter år 1904.
Sandträsk station på linjen Boden - Gällivare. Station anlagd 1896. En- och enhalvvånings stationshus i trä, moderniserat 1944. Mekanisk växelförregling. Bland personalen syns: 1.Stinsen i Sandträsk 2.Grosshandlare B. Sundtröm, Luleå 3.Pastiljon Brännström 4.Konsul Broms 5.Kamrer Liasmöe, Luleå 6.Postmästare Swensen, Boden 7.Ingenjör Broms. Övriga okända. Ånglok ab 35, tillverkat 1863.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.