Vy mot Linköpings elementarläroverk för flickor en disig vinterdag 1902. Byggnaden uppfördes 1883 och löste då lokalfrågan för flickors högre utbildning i staden, som sedan 1867 var beslutad och från 1868 en realitet men tills nu varit husvill. För skolans ritningar stod den välrenommerade stockholmsarkitekten Axel Kumlien, som vid sidan av tio lärosalar skapade plats för bibliotek och bostad för skolans föreståndare samt rum för städerska. Nedre våningen i den del av byggnaden närmast betraktaren upptogs av en gymnastiksal Den uppmärksamme kan skönja salens ribbstolar genom fönstren. Under 1940-talet gavs skolan nytt namn i Elsa Brändströms skola, själv elev på skolan vid tiden för bilden.
Från 299 kr
Under Östergötlands museums första tid var man hänvisad till provisoriska lösningar för sin verksamhet. De växande samlingarna och önskan om att visa dem var under museets första 75 år förknippat med stora svårigheter. En något udda lösning erbjöds från 1886 i den obrukade och nu sedan längre rivna Hospitalskyrkan invid Hospitalstorget. Här en unik interiör som kan antas vara tagen i samband med museets återöppnade i april 1895. Museet hade året före fått sig donerat delar av häradshövding Carl Dahlgrens digra konstsamling och hållit museet stängt en tid för omhängning. I de nya utställningarna gavs det som synes stort utrymme för donatorns konst.
Vinningsmallar täljda ur vindvuxet trä, 450 a-b för främre bordhalsarna, 451 a-b för aktre bordhalsarna. Sedan borden hyvlats till sättes de in i basränna för att mjukas upp med ånga. När de blivit väl genomkokta, sättas de med hjälp av träklämmor fast på mallen (se bilden). Där får de stå tills de svalnat och torkat (1-2 dagar). Då ha de också fått sin rätta form och kan fästas till kinningar och stävar. Jfr SU:1952. Mallarna köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7. 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
Kinningsmallar. Använda vid tillforming av kinningarna till skötbåt. Sedan borden hyvlats till sättes de in i basränna för att mjukas upp med ånga. När de blivit väl genomkokta, sättas de med hjälp av träklämmor fast på mallen (se bilden). Där får de stå tills de svalnat och torkat (1-2 dagar). Då ha de också fått sin rätta form och kan fästas till köl och stäv.och stävar. Jfr SU:1952:16. Mallarna köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7. 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
Ervalla järnvägsstation. Bakändan på bussen T 724. Detta är en skum buss med SKV-kaross. Den anges i bilregistret som en Volvo B 513 årsmodell 1946 men har chassinumret 140-180 och en FE-motor. Det kan tänkas röra sig om en s k Ramlös Boxer. Nora Bergslags Järnväg, NBJ, var ägare av bussen och hade ytterligare en med samma chassibeteckning, därtill en eller två som helt uppenbart ingick i de totalt 20 kända ramlösa boxerbussarna från Katrineholm. Karossen var alltså en självbärande träkonstruktion med fram- och bakvagn samt drivlina från Volvo.
Vy från Vartofta med Ålleberg skymtande i bakgrunden. Till vänster den ännu inte helt iordningställda nya skolbyggnaden. De andra husen som syns går under beteckningen "Sandtorp" och längst till höger kan man ana gaveln av den gamla småskolan, ett s.k. "Gjutehus". Mannen som skördar är Karl Svensson Nolgården. Vid denna sida av landsvägen (norra) fanns från infarten från Slöta räknat endast en liten röd stuga "Mariannelund", nu också då skolan. Skolan invigdes februari 1927. Lite längre fram på samma sida 50-talet meter från landsvägen fanns Karl Bergmans mejeri uppfört i början av 20-talet. Fotot är med all sannolikhet taget hösten 1926.
Livlig trafik i 1844-års slussar. På bilden ses fem lastångare. Till vänster på höljan ligger Uddeholms Skoghall III, byggd i Sjötorp 1915. Vid tidpunkten för detta fotografi drevs hon farm av en ångmaskin på 60 ind. hkr. Låg sommaren 1981 sjunken i Kotka, men var borta 21/1 1982. Närmast i bild till höger Daga med hemmahamn Karlstad, byggd som Delphina i Norrköping 1872. Blev upphuggen i Säffle 1951. Innanför Daga ligger en okänd båt. På väg ur slussen en okänd med ett namn som kan börja på D el. O, ca 6 bokstäver. Uppe i trappan möjligtvis Capella, med tanke på mönster i fören.
Urspåring på BKB, Blekinge Kustbana vid Karlshamn efter kollision med lastbil. Olyckan skedde vid det så kallade Såpbruket som låg en kort bit efter att banan mot Vislanda hade vikit av från Blekinge Kustbana. Vid en obevakad övergång hade tydligen bilen kört ut rakt framför tåget. SJ Gt 4046. Loket levererades samma år så det kan inte ha varit länge i tjänst när olyckan inträffade. Man ser på bilderna att loket inte har fått några allvarligare skador så det reparerades och sattes åter i trafik. Loket ställdes av omkring 1960 och skrotades först 1966 i Vislanda. Foto från SDS, Sydsvenska Dagbladet Snällposten.
Handskrivet brev från givaren: "Detta kort är från bygget av Lommelands kyrka, hon var färdig sensommaren 1932. Byggmästaren är d...? med den stora hjusa hatten som bakre raden andra till vänster. De två som sitter framme är de enda som lever kvar nu. Hälsningar Gördis Johansson 3132 Röd Lommeland 45 200 Strömstad". Utöver ovanstående brev fanns en beskrivning som visar namn och i vilken ordning var och en kan ses på bilden. Bakre raden fr.v: Hans Karsson, murarmästare D Walenius, Karl Nilsson, Hilding Johansson och Einar Walenius. Främre raden fr.v: Oskar Johansson, Uno Kaspesson och Arvid Andersson.
Kanslihusets sjösida, sommaren 1924 På en av Gustaf Adolf von Siegroths kanoner har följande personer placerats sig. Längst ned fru Maj Hökerberg och hon håller sin make, löjtnant Bertil Hökerberg i handen. Nästa två flickor är okända, men flickan till vänster kan vara dotter till regementschefen, överste Hedengren. Nummer två uppifrån är fänrik Stig Karlströmer, född i Lerbo år 1900, fänrik 1923, underlöjtnant 1925 och löjtnant 1928. Högst upp fänrik Nils Toll, född i Sthlm år 1901, fänrik 1923 och död i Strängnäs den 1 augusti 1925 genom ett pistolskott för egen hand.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Överföringsprincipen vid pigmenttryck. Den översta bilden visar hur de ljuspåverkade och därför garvade (vattenolsliga) delarna av pigmentskiktet ligger överst vid kopiering, medan lösligt gelatin återstår närmast pappersunderlaget. Om själva skiktet överförs till ett nytt papper (mellanbilden), kommer de lösliga delarna ytterst och kan avlägsnas med varmt vatten, varefter en pigmenthaltig gelatinrelief återstår (bilden längst ner). Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 688.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Mörkfältskondensor. Ett ljuskinppe infaller underifrån mot en bländare med ringformig öppning. I kondensorn reflekteras det två gånger mot speglande ytor. Föremålet belyses från alla sidor. Av bilden framgår, att intet direkt ljus utan endast sådant, som avböjs eller reflekterats från föremålet, kan tränga in i mikroskopobjektivet. Föremålet kommer alltså att te sig lysande mot en mörk botten. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 906.
S:t Eriks grotta. "Vid S:t Eriks grotta på Marstrand på nedersidan av fästningen ut mot havet ligger S:t Eriks park i en dalsänka men kan ej växa högt på grund av de hårda västanstormarna. Här nere i denna grotta frågade jag en gammal marstrandsbo en gång varigenom staden fått namnet Marstrand då svarade han mig att det var en skuta som hade förlist här utanför och höll på att sjunka men var i s.k. marvatten när den strandade på ön och därför fick namnet Marestrand som sedan blivit ändrat till Marstrand."
Enligt fotografens noteringar: "Hede Kyrka". Hede kyrka är byggd av trä och i korsform. Den invigdes första söndagen i advent 1887. Föregående kyrka uppfördes 1727. I gamla handlingar omnämnes en kyrka redan år 1391. Från gammal tid rymmer Hede kyrka en dopfunt av täljsten från 1100-talet. Det finns en madonnabild av ek från 1300-talet, altartavla med bild av Jesus på korset, målad av mästaren Jonas Ahlstedt från Uddevalla år 1775. Altaret och den vackra predikstolen från den gamla kyrkan plockades fram efter att i 45 år ha legat undanstuckna i en skräpbod och sattes in på nytt. Bland de gåvor som skänkts till kyrkan kan nämnas en mässingsljuskrona skänkt av lärarinnan Johanna Svensson.
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. Skriven text: "10/8 My Dier! Jo i sanning det har ... mig mycke att fått öfvervara hos dig den 24/7 Jag var där nog i alla fall. Hoppas på bättre tider. Kära hälsningar från D E. Jag skall snart skrifva. Jag har rätt mycke att göra om dagen." Anmärkning: Vätten kan ses som en tolkning av den grekiske fruktbarhetsguden Priapos.
Trindyxa från Skedemosseutgrävningarna, 16 maj 1962. Trindyxa, är en grönstensyxa med oval eller trind profil. Endast eggen är slipad, resten av yxan oftast fint bultad. Trindyxan tillhör äldre stenålder, men förekommer också i stort antal under den äldre delen av yngre stenålder. Särskilt vanlig i Mellansverige och södra Norrland. Förekommer även ofta i östra Småland, på Gotland, i Bohuslän och Skåne. Är mera sällsynt i östra Danmark och i Finland, dock rätt så vanlig på gropkeramiska boplatser på Åland. Lösfynd kan sällan dateras till någon särskild period. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda, som hon senare gifte sig med. Vid sidan står skrivet: "L G 2/12 1904. Jag hafver i dag afsändt en almanck för nästa år. Under korsband du kan låta mig veta om du har bekommit. Tack för bref i går. Jag har mycket att göra dagligen. Jag kommer snart med bref. Jag förblifver Din Egen E N. B Wän må väl."
Likvisning i gamla begravningskapellet på Norra kyrkogården i Kalmar. Kapellet, invigt 1911, användes för jordbegravningar. Senare tillkom krematoriet för brandbegravningar. Under 1960-talet byggdes Korsets kapell, nu Heliga korsets kyrka, och alla begravningsmässor koncentrerades dit. Krematoriet blev endast en tjänstebyggnad. Numera är det ombyggt till konfessionslös begravningslokal där man kan hålla borgerliga begravningar samt begravningar av personer med annan tro än kristen. I samband med denna ombyggnad inrättades ett muslimskt kvarter på Norra kyrkogården. Gamla begravningskapellet är f n (2021) nyttjat som ekonomibyggnad men diskussioner om dess framtid pågår.
Sven Palmes Grav. Sven Theodor Palme, född 4 december 1854 i Kalmar, död 9 augusti 1934 i Stockholm, var en Svensk politiker (liberal), riksdagsledamot och verkställande direktör i Lifförsäkrings AB Thule. Han var far till historikern Olof Palme som stupade i det finska inbördeskriget 1918, officeren Nils Palme och direktören Gunnar Palme, samt farfar till statsminister Olof Palme (1927-86). Han var gift med Hanna Palme, f. von Born. Blommorna och kransarna tyder på att bilden kan vara tagen 1934, i nära anslutning till begravningen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.