Foto av utflykt i det gröna (enligt text skriven i albumet).Text på baksidan: "Nyköping 28/7 1914. Hjärtliga hälsningar på namnsdagen och tack för senast. Vi skulle skrivit för längesedan men det blir aldrig af och så har vi varit ute varenda lördag och söndag. Vi har varit ända i Mariefred på lustresa med sångföreningen, och här på kortet är vi ute med snickarne ett stycke utanför Nyköping i skärgården, många hälsning Johan. Adresserat till Herr Olle Svensson, Östra ågatan 17, Uppsala".
Från 299 kr
Ett stycke Linköping genom ett fotografi som bär amatörens prägel. Kanske är det just därför bilden ger oss detta hastiga besök mitt i stadsbornas vardag. Storgatan utmed kvarteret Dykaren och i höjd med Sankt Larskyrkan. Fotografiet är varken daterat eller attribuerat. För den första oklarheten svarar vi 1890-tal. Inför den andra frågan finns ett fåtal rimliga fotografer att välja bland, vi utser Fritz Lovén (1844-1939).
Ett stycke in på förra seklet hade samhället Åby vuxit så mycket att det ansågs nödvändigt att anlägga en kyrkogård på orten. År 1918 anlades en sådan på det gamla hemmanet Ättetorps forna ägor. Tio år därefter uppfördes ett gravkapell på platsen. Under 1950-talet började man på allvar att planera för en större kyrkobyggnad. Resultatet blev Ättetorpskyrka som kunde invigas 1962. För ritningarna stod Kurt von Schmalensee.
"Sjön vid Borggårds bruk 1893-95" är den platsrelaterade information som följer motivet. Vattenspegelns relativa vidd tar oss till sjön Lilla Tron ett stycke väster om bruket. Med bilden följer även ett försök att namnge personerna. I gruppen vid skogsbrynet föreslås kandidat Axel Jonsson (överst) och sittande fröken Lovisa Lethenström vid fru Mimmi Trägårdh (säker). Kvinnan invid det förmodade bykhuset förblir okänd, medan gossarna i ekan identifieras som bröderna Folke och Sven Trägårdh. Defekterna vid bildens hörn förklaras av en av fotografen retuscherad vinjettering.
Centrala Linköping ett gått stycke in på 1900-talet. Fotoåret 1929 var den här typen av idylliska miljöer ännu möjliga att uppleva. Bilden visar gården till Nygatan 16 med kameran riktad mot norr. Liksom i andra svenska städer kom Linköpings centrala delar att radikalt förändras under främst 1950- och 60-talen. Efterkrigstidens högkonjunktur innebar ett starkt ökat bostadsbyggande och en förändring av den kommersiella strukturen från detaljhandel och småverkstäder till utrymmeskrävande varuhus. enna Gårdsinteriör från Nygatan 16 i Linköping. Vy från söder.
Stationen kom till 1908, då samtidigt den gamla "anhalten" Rostock lades ned. Anhalten var belägen ett stycke norrut och betjänade Rostocks Hälsobrunn. Ny stationsbyggnad uppfördes 1941 omedelbart norr om den gamla som revs då den nya togs i bruk. Den nya stationsbyggnaden revs 1974. År 2000 uppfördes en modell i skala 1:2 av 1908 års stationshus på platsen för detta. Husmodellen finns kvar 2008.
Kontientaltåget passerar kroppetjällshöjden vid Dals Rostock.Stationen kom till 1908, då samtidigt den gamla "anhalten" Rostock lades ned. Anhalten var belägen ett stycke norrut och betjänade Rostocks Hälsobrunn. Ny stationsbyggnad uppfördes 1941 omedelbart norr om den gamla som revs då den nya togs i bruk. Den nya stationsbyggnaden revs 1974. År 2000 uppfördes en modell i skala 1:2 av 1908 års stationshus på platsen för detta. Husmodellen finns kvar 2008.
Tåg passerar höjden vid Dals Rostock.Stationen kom till 1908, då samtidigt den gamla "anhalten" Rostock lades ned. Anhalten var belägen ett stycke norrut och betjänade Rostocks Hälsobrunn. Ny stationsbyggnad uppfördes 1941 omedelbart norr om den gamla som revs då den nya togs i bruk. Den nya stationsbyggnaden revs 1974. År 2000 uppfördes en modell i skala 1:2 av 1908 års stationshus på platsen för detta. Husmodellen finns kvar 2008.
Vy över Dals Rostock. Stationen kom till 1908, då samtidigt den gamla "anhalten" Rostock lades ned. Anhalten var belägen ett stycke norrut och betjänade Rostocks Hälsobrunn. Ny stationsbyggnad uppfördes 1941 omedelbart norr om den gamla som revs då den nya togs i bruk. Den nya stationsbyggnaden revs 1974. År 2000 uppfördes en modell i skala 1:2 av 1908 års stationshus på platsen för detta. Husmodellen finns kvar 2008.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58". Motiv föreställande." Den erforderliga exponeringstiden med förstoringsgraden, då en förstoringsapparat med diffust ljus används. De olika kurvorna avser papper med olika Schwarzschildkonstant" (För mer text se bilden). För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59 Kap 85 Förstoringsteknik stycke 7 Förstoringsgraden och exponeringstiden sid 647 och följande.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Färgtriangel (först begagnad av Maxwell). I Amerika användes ofta benämningen kromaticitetsdiagram." (För mer text se bilden). För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm 1958-59. Se Kap.128.Trikolorimetri stycke 3. Blandning av färger s. 961 och följande.
En rektangulär stenkrets (delar av), anläggning 2, som framkommit vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds socken. Storleken var 5 x 2 meter och den innehöll brända ben och spridda keramikskärvor, dessutom framkom ett bleck av brons och ett oidentifierat stycke järn. Den osteologiska analysen visade att benen kom från en individ som var mellan 35 och 64 år. Samma anläggning finns avbildad i sin helhet på foto JMF.00318-15.
En rektangulär stenkrets, anläggning 2, som framkommit vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds socken. Storleken var 5 x 2 meter och den innehöll brända ben och spridda keramikskärvor, dessutom framkom ett bleck av brons och ett oidentifierat stycke järn. Den osteologiska analysen visade att benen kom från en individ som var mellan 35 och 64 år. Samma anläggning finns avbildad foto JMF.00318-14.
Kyrkan i Vittaryd uppfördes någon gång under medeltiden och ersatte en stavkyrka vars rester har påträffats ett stycke österut. Kyrkan som är uppförd i sten består av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet kor. En timrad sakristia vid norra sidan tillkom troligen 1787. 1827 lät man mura igen dörren på södra sidan och rev vapenhuset. Nuvarande ingång togs upp vid västra sidan och ett nytt vapenhus uppfördes. Samma år revs det platta innertaket som byttes ut mot ett tunnvalv av trä.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.