"Vykort, "Halmstads kyrka, interiör.", kallad Sankt Nikolai kyrka. Kyrkan har sannolikt sitt ursprung i 1300-talet efter att det befästa Halmstad hade anlagts närmare kusten än föregångaren, Övraby. Kyrkan blev färdig i slutet av 1400-talet och ligger idag mitt i staden vid Stora torg. Bilden visar interiören som den kom att se ut efter en omfattande restaurering 193-1941, då arkitekt Ivar Tengbom valde att förstärka den medeltida karaktären. Det röda teglet på arkadpelare och -bågar blottlades då och han ritade även den orgelfasad med blindpipor till den nya orgeln, som ses på bilden. Vid restaureringen påträffades rester av 1400-talsmålningar. Predikstolen till höger i bild, i snidad renässansdekor, skänktes på 1630-talet av en borgmästar Albrecht Pedersön Machum.

Från 299 kr

Väderkvarnar står oftast på gravfält för att gravfält är högt belägna och man får då mer vind. Kvarnen närmast fotografen är en stubbkvarn. Stubbkvarn (även kallad fot- eller stolpkvarn) är en äldre typ av väderkvarn, som utmärks av att hela kvarnhuset vrids kring en "stubbe" eller "stolpe". "Stubben" kan vara av trä eller sten. Kvarntypen är mycket vanlig på Öland, för vilken "ölandskvarnen" kommit att bli en symbol. På ön finns ännu över 300 sådana kvarnar bevarade. Merparten av dem är byggda under 1700-talet. Enstaka stubbkvarnar – men sammantaget ganska många – finns bevarade runt om i främst norra Europa. Stubbkvarnen var jämförelsevis enkel att konstruera, och byggdes ända in på 1900-talet, ofta som husbehovskvarnar. Kugghjulen, såväl det stora (kronhjulet) och det lilla (trellan eller lyktan) tillverkades helt eller nästan helt av trä.

Från 299 kr

Väderkvarnar står oftast på gravfält för att gravfält är högt belägna och man får då mer vind. Kvarnen närmast fotografen är en stubbkvarn. Stubbkvarn (även kallad fot- eller stolpkvarn) är en äldre typ av väderkvarn, som utmärks av att hela kvarnhuset vrids kring en "stubbe" eller "stolpe". "Stubben" kan vara av trä eller sten. Kvarntypen är mycket vanlig på Öland, för vilken "ölandskvarnen" kommit att bli en symbol. På ön finns ännu över 300 sådana kvarnar bevarade. Merparten av dem är byggda under 1700-talet. Enstaka stubbkvarnar – men sammantaget ganska många – finns bevarade runt om i främst norra Europa. Stubbkvarnen var jämförelsevis enkel att konstruera, och byggdes ända in på 1900-talet, ofta som husbehovskvarnar. Kugghjulen, såväl det stora (kronhjulet) och det lilla (trellan eller lyktan) tillverkades helt eller nästan helt av trä.

Från 299 kr

Väderkvarnar står oftast på gravfält för att gravfält är högt belägna och man då får mer vind. Kvarnen närmast fotografen är en stubbkvarn. Stubbkvarn (även kallad fot- eller stolpkvarn) är en äldre typ av väderkvarn, som utmärks av att hela kvarnhuset vrids kring en "stubbe" eller "stolpe". "Stubben" kan vara av trä eller sten. Kvarntypen är mycket vanlig på Öland, för vilken "ölandskvarnen" kommit att bli en symbol. På ön finns ännu över 300 sådana kvarnar bevarade. Merparten av dem är byggda under 1700-talet. Enstaka stubbkvarnar – men sammantaget ganska många – finns bevarade runt om i främst norra Europa. Stubbkvarnen var jämförelsevis enkel att konstruera, och byggdes ända in på 1900-talet, ofta som husbehovskvarnar. Kugghjulen, såväl det stora (kronhjulet) och det lilla (trellan eller lyktan) tillverkades helt eller nästan helt av trä.

Från 299 kr

Mangårdsbyggnaden till Norra Staregården i Onsala, senare kallad bara Staragården. Vid tidigt 1800-tal fanns både denna gård nordväst om kyrkan och Staregårdarna nära Gottskär utmärkta på kartan. Hemmanet fanns redan på 1600-talet under den danska tiden, men den ena sydliga gården upphörde vid slutet av 1700-talet och den andra ett sekel senare. Markerna köptes upp av ägarna till Norra Staregården. Hit kom skeppare Andreas Clase från Clasagården med fru vid 1760-talets mitt. De fick många söner som alla blev skeppare och de byggde upp en ansenlig förmögenhet som gjorde att Andreas kunde köpa in flera andra Onsalagårdar t ex Häcklehagen och Håkulla. Bostadshuset på bilden uppfördes på 1830-talet och revs, som sista kvarvarande byggnad på gården, vid slutet av 2020. Under några decennier på 1900-talets senare hälft bedrevs ridskola på gården.

Från 299 kr

En tvåvåningsbyggnad med torn och en mindre byggnad på var sida alldeles vid sjökanten. Bakom skogen syns taket av en långsträckt byggnad, med frontespis och takkupor, samt en fladdrande flagga. "Tornvillan Hornsjön" säger bildförteckningen. Men sannolikt är det byggnader vid Helsjön, även kallad Hällesjö, som tillhörde f d Helsjöns gyttjebad och kuranstalt invigd år 1888, numera folkhögskola. Stora Hornsjön ligger ca femhundra meter nordöst om platsen. Tornvillan var ursprungligen ett varmbadhus, vars ångpanna exploderade 1904 och endast tornet blev kvar från den det gamla huset vid återuppbyggnaden. Huset bakom skogsridån är då sannolikt huvudbyggnaden från 1930 med badinrättning i källaren, restaurang och på övervåningen gästrum. Den gamla restaurangen brann 1929. (Läs hänvisning under Information och Referenser Se även bild nr EA1262)

Från 299 kr

Krigsskolan, KS, i dagligt tal kallad Karlberg. Karlberg, som var världens äldsta existerande krigsskola, bildades 1792 under namnet Kungl. Krigsakademien på Karlberg för civil och militär utbildning av blivande officerare ur armén och flottan. Eleverna började vid 11-13 års ålder utbildning i fyra-fem årskurser. År 1862 fick skolan namnet Karlberg. Undervisning i civila ämnen upphörde under 1860-talet sedan utbildningen i samhället utvecklats. Kravet på civil och efter hand även militär förutbildning höjde elevernas ålder. Flottans elever flyttade 1867 till den då inrättade Sjökrigsskolan. Officersutbildningen vid Karlberg har därefter omfattat en-två årskurser. Den grundläggande utbildningen till arméofficer genomförs från 1983 vid regementen och vissa skolor. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=231505

Från 299 kr

1 st. färglagt foto Gåva av frkn. Anna Bachman, Svartmangat. 26 Sthlm. Tackad. Föreställer en Österåkers - kvinna, kallad "Brogtorpsmora". (Hennes mera officiella namn känner inte undertecknad, men hoppas kunna ta reda på det och skall då meddela detta) I E. U : s arkiv finnes en avskrift av uppgifter om Österåkers dräktskick, som ha lämnats av henne. Hon inköpte dräkter i socknen och gjorde sådana själv, vilka hon sålde vid sina regelbundna affärsresor till Stockholm, som upphörde först då hon vid ganska hög ålder blev överkörd av en cykel och som svit av denna olyckshändelse ådrog sig en hälta. Givarinnan av detta foto har själv köpt en dräkt av henne och som hon skänkt till museet. Hon har även besökt museet och blivit fotad. Detta foto finns i arkivet. Anna - Maja Nylén

Från 299 kr

Klockan är cirka 08.00 och det är någon av vårarna 1927-31. Loket nere till vänster är Statens Järnvägar, B 1387 som blev av med vakuumbromsapparaterna 1927 och det sitter åskviggar på loket vilket visar närmare 1930. Precis till höger om belysningsstolpen i förgrunden ser man aktern på persontåg Pt 1 till Trellborg. Med ett Sb-lok ska det rulla vidare. Nästa tåg till höger är troligen snälltåg, Snt 37 till Göteborg med B-lok. Sen har nyss nattsnälltåg 11 ankommit från Stockholm och ett Ke/h-lok växlar undan Malmövagnarna och sen skall B 1387 koppla till för färden mot Trelleborg. Till höger därom står ett B-lok med dagnälltåg 8 mot Stockholm. Loket har så kallad norrlandsplog. Norrlandsplog sitter på nästa B-lok också. Det skall dra snt 42 mot Göteborg. Längst till höger står ett Sa-lok med persontåg, 1734, till Eslöv. Vagnar till Kristianstad medföljer. Bland annat en restaurangvagn. TT

Från 299 kr

Mössebergs Folkets Park. År 1908 startade Verdandi gamla folkparken vid Mösseberg. Fr. o. m. 1911 övergick Folkets Park till eget företag. På möte med Folkets Husföreningen beslöts den 25 april 1928 om sammanslagning av de båda föreningarna. Men redan 23 aug. följ. år enades man om parkens förflyttning och 7 dec. samma år undertecknades köpekontraktet med Bernh. Gustafsson om förvärv av område på "Mossen" nära Ällagat. eller nuv. stadsäga 509. Där startade nya Folkets Park i aug. 1930 och därmed var Mössebergs Folkets Park saga all. Denna park låg på Öster Nolgårdens stadsäga 890 vanligen kallad Nolgårdens äng. Var belägen nedanför bergssluttningen ovanför en lägre åssträckning. Dansbanan i norra hörnet och serveringen i sydvästra delen.

Från 299 kr

Bilden visar S:t Larsgatan och Storgatan. Fotografen står på S:t Larsgatan och fotograferar ner mot Trädgårdstorget. Det torn med markis och balkonger man ser på höger sida, tillhör Östgötabankens kontor, på andra sidan Storgatan ligger Anna Pettersson, garnbyte och trikåaffär samt ett parfymeri. Till vänster i bild Trädgårdsföreningens frö- och blomsterhandel. Till höger i bild Tornbergska gården även kallad Götahuset. I slutet av 1940-talet breddades S:t Larsgatan och den lägre delen av huset togs bort. Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak.

Från 299 kr

Magasinstorget Torget lades ut efter ett beslut taget i mars 1776. Det skulle bli en handelsplats till stadens och kronobränneriets nytta. Först kallades det för Bränneritorget, sedan för Spannmålstorget för att så småningom få namnet Magasinstorget. Alla namnen är kopplade till Kronobränneriet som anlades i slutet av 1770-talet på den mark där bilden är tagen ifrån. Torget utvidgades 1859 och fick då sin slutgiltiga form och stensattes något år senare. Länge var Magasinstorget parkeringsplats för lastbilar. På 1980-talet blev torget en del av Hamngatan. Till vänster i bild skulpturen Strömmen av vit Ekebergsmarmor, gjord av Stig Blomberg, invigdes 1953. Stig Blomberg, som är född i Linköping, framställer gärna motiv med barn och ungdom. Utmärkande är en frodig humor och fantasifullhet i formen. Strömmen - av folkhumorn kallad Tempen - föreställer en voluminös liggande kvinnofigur. Formen är upplöst och skissartad. Ytan är i själva figuren släthuggen och finputsad, men i övrigt grovhuggen och storporig.

Från 299 kr

Konung Gustaf Vl Adolf är på Eriksgata. Här besöker han det första pensionärshemmet i kvarteret Stabbaren. Den gamle mannen är Oscar Teodor Carlsson, fotograf Reinhold Carlssons farfar (kallad "Bom-Kalle"). Pensionärshemmet räknas som ett av de modernaste i landet. Här finns tolv lägenheter om ett rum och kokvrå för 45 kronor i månaden och sex lägenheter om två rum med kokvrå för 60 kronor i månaden. El och vatten ingår i hyran. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.

Från 299 kr

Släkten samlad en sommarsöndag vid Åsmundshyttan nr. 9 "Erik-Anders" fäbodstuga. Det är Anna Hansson som bjudit sina syskon Lotten och Axel med familjer. På taket Joel Hansson f. 22 augusti 1903, d. 17 november 1975. Bakre raden från vänster Per Jönsson f. 2 december 1870, d. 8 juni 1935, Axel Jönsson f. 23 mars 1883, d. 7 september 1963, Bengt Jönsson f. 6 mars 1919, d. 25 juni 1973, Lydia Jönsson f. 21 februari 1891, d. 13 juni 1976, Anna Greta Westlund, Maria Jönsson f. 5 mars 1888, d. 20 januari 1980, Anna Lind f. 3 juni 1890. Främre raden från vänster Valle Jönsson f. 30 oktober 1913, Anselm Jönsson f. 18 augusti 1910, Olga Jönsson f. 24 januari 1891, d. 24 maj 1927, Anna Hansson f. 9 april 1876, d. 3 december 1949, Greta Jönsson f. 13 september 1919, Lotten Jönsson f. 6 januari 1881, d. 3 januari 1963, Per Hansson f. 5 januari 1864, d. 14 november 1929 och Brita Andersdotter.

Från 299 kr

Släkten samlad en sommarsöndag vid Åsmundshyttan nr. 9 "Erik-Anders" fäbodstuga. Det är Anna Hansson som bjudit sina syskon Lotten och Axel med familjer och sina systrar Maria och Olga. På taket Joel Hansson f. 22 augusti 1903, d. 17 november 1975. Bakre raden från vänster Per Jönsson f. 2 december 1870, d. 8 juni 1935, Axel Jönsson f. 23 mars 1883, d. 7 september 1963, Bengt Jönsson f. 6 mars 1919, d. 25 juni 1973, Lydia Jönsson f. 21 februari 1891, d. 13 juni 1976, Anna Greta Westlund, Maria Jönsson f. 5 mars 1888, d. 20 januari 1980, Anna Lind f. 3 juni 1890. Främre raden från vänster Valle Jönsson f. 30 oktober 1913, Anselm Jönsson f. 18 augusti 1910, Olga Jönsson f. 24 januari 1891, d. 24 maj 1927, Anna Hansson f. 9 april 1876, d. 3 december 1949, Greta Jönsson f. 13 september 1919, Lotten Jönsson f. 6 januari 1881, d. 3 januari 1963, Per Hansson f. 5 januari 1864, d. 14 november 1929 och Brita Andersdotter.

Från 299 kr

Arbetsstyrkan vid Varberg Mekaniska Verkstad omkring år 1900 samlad ute på gården. Med sig har männen olika verktyg som visar på deras profession; passare, tänger, klubbor, hammare, rubank med mera. Två män sitter dessutom på ett stort kugghjul. Här tillverkade man på beställning, främst redskap och maskiner som behövdes främst inom jordbruk och mejerinäringen men vissa produkter lagerhölls också. Förutom maskinavdelning fanns även snickeri- respektive plåtslageridel. Verkstaden startades på 1850-talet (då Ungewith & Co, spistillverkning) och drevs av olika personer fram till 1890-talet då Hugo Gerlach övertog företaget och brodern ingenjör Edmund Gerlach (död 1902) blev disponent. Verkstaden hade anlagts tämligen isolerat norr om den gamla trästaden, men vid det laget låg den mellan järnvägsstationen och den nya stenstaden, granne med de s k Tvillinghusen. Såsom ingenjörsdriven verksamhet fanns utöver gjuteri, maskinverkstad, smedja, magasin och koksbod även en ingenjörsbostad inom anläggningen. Enligt uppgift började arbetarna kl 6 och slutade 18.30. Maten fick de om vintern sitta och äta på ångpannan. (Se även bildnr VMA8141_1) Sittande fr v: Skoog, Johan Svensson Bua, ?, Masen, Algot Svensson, Börje Ågren, Kastberg, Hillerström, Holmström, "Döven" Bengtsson, Hammarling, ?. Stående fr v: "Ingeniören" ( E. Gerlach?), Lövkvist, Maskinist Nilsson, Severin Svensson, Carlsson (farbror till boktryckare Carlsson), Nils på Lassabacka Andersson, ?, Julius Svensson, Gustaf Andersson, ?, Plåtslagare Carlsson, Eliasson Träslöv, Kalle Nia Karlsson, Söderlund, Gjutare Karlsson Träslöv, Bengtsson bror till Elisabeth Svensson, Kontorist Bengtsson (i hatt).

Från 299 kr

Släkten samlad en sommarsöndag vid Åsmundshyttan nr. 9 "Erik-Anders" fäbodstuga. Det är Anna Hansson som bjudit sina syskon Lotten och Axel med familjer. På taket Joel Hansson f. 22 augusti 1903, d. 17 november 1975. Bakre raden från vänster Per Jönsson f. 2 december 1870, d. 8 juni 1935, Axel Jönsson f. 23 mars 1883, d. 7 september 1963, Bengt Jönsson f. 6 mars 1919, d. 25 juni 1973, Lydia Jönsson f. 21 februari 1891, d. 13 juni 1976, Anna Greta Westlund, Maria Jönsson f. 5 mars 1888, d. 20 januari 1980, Anna Lind f. 3 juni 1890. Främre raden från vänster Valle Jönsson f. 30 oktober 1913, Anselm Jönsson f. 18 augusti 1910, Olga Jönsson f. 24 januari 1891, d. 24 maj 1927, Anna Hansson f. 9 april 1876, d. 3 december 1949, Greta Jönsson f. 13 september 1919, Lotten Jönsson f. 6 januari 1881, d. 3 januari 1963, Per Hansson f. 5 januari 1864, d. 14 november 1929 och Brita Andersdotter.

Från 299 kr

Släkten samlad en sommarsöndag vid Åsmundshyttan nr. 9 "Erik-Anders" fäbodstuga. Det är Anna Hansson som bjudit sina syskon Lotten och Axel med familjer. På taket Joel Hansson f. 22 augusti 1903, d. 17 november 1975. Bakre raden från vänster Per Jönsson f. 2 december 1870, d. 8 juni 1935, Axel Jönsson f. 23 mars 1883, d. 7 september 1963, Bengt Jönsson f. 6 mars 1919, d. 25 juni 1973, Lydia Jönsson f. 21 februari 1891, d. 13 juni 1976, Anna Greta Westlund, Maria Jönsson f. 5 mars 1888, d. 20 januari 1980, Anna Lind f. 3 juni 1890. Främre raden från vänster Valle Jönsson f. 30 oktober 1913, Anselm Jönsson f. 18 augusti 1910, Olga Jönsson f. 24 januari 1891, d. 24 maj 1927, Anna Hansson f. 9 april 1876, d. 3 december 1949, Greta Jönsson f. 13 september 1919, Lotten Jönsson f. 6 januari 1881, d. 3 januari 1963, Per Hansson f. 5 januari 1864, d. 14 november 1929 och Brita Andersdotter.

Från 299 kr

Gustav II Adolf - 1611–1632

Från 299 kr

Detta ställe kan ha sitt ursprung i ett båtsmanstorp. På 1690-talet bodde på Stora och Lilla Bjärges förutom gårdsparternas folk även båtsmännen Lars Tulpan med hustru Lisbeth Hybbertzdotter och Oluf Smacka med hustru, de sista benämnda allmosehjon, vilket troligen betyder att de då var så gamla att de inte kunde försörja sig själva. Omkring 50 m norr om denna boplats finns ett vattenställe, som alltid håller vatten kallad Smacksaud. Namnet bör gå tillbaka på Oluf Smacka och tyda på att källan tillhörde hans boplats. Förste kände ägare till denna boplats var Lars Laurell född 1814, gift 1843 med båtsmansdottern Maria Elisabet Olofsdotter Brakarl, född 1817 på Näs. Hustrun, Laurellsmor kallad, var läskunnig och lärde barn att läsa innan skolundervisning hade kommit igång. Vilka deras barn var och vart de tog vägen är okänt. När Laurellsmor blivit änka flyttade pigan Olina Östman född 1857 kommen från Bjärges Östmans ställe dit och hon ärvde Laurellsmors ställe efter henne. Olina gifte sig 1893 med Alfred Öberg född 1864 på Näs. Manbyggnaden t v består av två byggnadskroppar i vinkel. Delen med gaveln hitåt är en enkelstuga i sten, till formen mycket lik ett båtsmantorp, se Bild 593. Alfred Öberg uppförde sedan ett bakbygge innehållande kök och två kammare samt en farstu med farstukvist. T h syns ladugården med vinkelbyggd ladugård i sten och trä under halmtak som Alfred också hade byggt. Stället innehade under Olina och Alfreds tid 7 hektar jord, stora byggnader för så lite mark. Enda barnet dottern Ada Karolina gifte sig 1917 till Hall, året efter sålde Öbergs stället till Alfred Mårtensson från Hallsarve Edvard Carlssons part. Vart Öbergs tog vägen är inte känt. Byggnaderna finns kvar idag, men den vinkelbyggda ladan och en bit av ladugården är rivna sedan länge. Stället ligger uppe på Ancyllusvallen, potatisåkern i förgrunden lutar upp mot manbyggnaden och bakom husen lutar marken åt andra hållet. Det här är magra grusiga jordar. Idag växer här snårig skog, ingen kan tro att det var åkrar här för mindre än 100 år sedan.

Från 299 kr