Säterbo 13:1
Från 299 kr
Häggenås 18:1
Byggnadsår senast 1833-1841. Byggherre sjömannen Johan Möller, skepparen J Kjellberg. Bopstadshusets norr del jämte flygeln mot norr brandförsäkrades 1833 av J Möller och södra delen jänte inkörsport 1841 av J Kjellberg. Till gården, som varit kringbyggd, har hört en byggnad i öster stall, fähus, lador och logar m m brandförsäkrat 1877 (nu riven). I söder ett bostadshus från 1963 på platsen för ett förutvarande uthus.
Vy mot Hallska gården på sin ursprungliga plats i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en övervåning. Kort efter fotografiet monterades huvudbyggnaden ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping och där rymma värdshusrörelse. Fasad från öster 1966.
Här ser vi ladugården från öster. Masse har tagit en bild från vägkanten. Även på denna sida ser ladugården ankommen ut. Den har säkert ursprungligen haft agtak, men ganska tidigt tycks man ha bytt till spån och då valmat övergången mot tröskhuset. Från vänster har den nog innehållit vagnbod med blind baksida, lammhus med hoindlucka, hönshus med hönslucka, kohus och stall med gödseldörr, ladportar och lada med vädringslucka.
Här ser man att gårdstomten ligger lågt, höstregnen har mättat marken så vattnet flyter ovanpå. Den gamla gårdsplatsen öster om vägen låg lite högre. Man ser att ladugården troligen hade två fähusdelar med en genomkörning emellan. Längst bort var det lada. Taket är täckt med halm och har vindskivor med vingliknande avslutningar. Boden är nog en vedbod, mot vars bakvägg det står en väldigt hop med stör till bandtunar.
Parti av Linköping 1901, Nygatan mot öster sedd från korsningen av Klostergatan. Till höger Mamsell Dufvas gård. Längre ned på gatan skymtar Saluhallen från 1888 och bortom denna ses en snedställd gavel som förklaras av Trädgårdstorgets då vinkelställda västra sida. I bildens vänstra del ses det så kallade Trasberget, där bagare Jacob Lind senare kom att uppföra sitt affärshus. Stenhuset i fonden uppfördes 1885 i italiensk nyrenässans och är den enda byggnaden på bilden som ännu är bevarad.
Stångån med Kinda kanal från Stångebro med kameran riktad söderut. Vattendraget delade i historisk tid Linköpings stad från dess omland i öster. Det förklarar bebyggelsemönstret som avspeglas i bilden från 1906. Ännu var Tannefors-sidan mot ån i det närmaste obebyggd med undantag av industrier och mer funktionella anläggningar. I bilden ses roddklubbens båthus och längre bort stadens bägge kallbadhus. Strandzonen till höger var däremot tidigt bebyggd. Närmast delar av fattigvårdens anläggning.
Parti av Storgatan i Linköping. Vy mot öster vid skärningen av Apotekaregatan. Närmast till vänster ses Axel Karlssons Manufakturhandel och nedanför skymtar apotek Vasen. Byggnaden är flyttad till friluftsmuseet Gamla Linköping och har fått ny funktion som värdshus. Till höger skymtar Granbomska gården följt av den Bielkeska, där Eduard Andersson vid tiden drev sin garn- och vävnadshandel. Byggnaden uppfördes av familjen Bielke i början av 1800-talet för att fungera som familjens så kallade vinterviste.
Stiftsekreterarebostället klingar rimligtvis obekant för de flesta Linköpingsbor. Stadsbor med långt minne kommer kanske ihåg huset som en präktig byggnad invid fängelset och i öster gränsande mot Domprostgården och korsningen Storgatan-Barnhemsgatan och Drottninggatebacken. Här skymtar endast husets västra gavel bortom lövverket. Mer igenkännligt torde det så kallade Lorichska huset vara vars tak syns i bildens bakgrund. Vad vi tydligt ser är stiftsekreterareboställets stallbyggnad, som låg tills det revs utmed Storgatan. Här rivningsåret 1967.
Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Kort efter fotografiet kommer huvudbyggnaden monteras ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping och där komma att inrymma värdshusrörelse. Fasad mot öster.
Exteriör av den s k Frechmannska villan i kv Tunnbindaren, i hörnet av Kvarngränd (närmast kameran) och Kyrkogårdsvägen. Bilden tagen mot öster. Huset byggdes med tre lägenheter ca 1928 av Christian August Frechmann. Fönstersättningen följer asymmetriskt husets planlösning på Arts'n Crafts-manér och nedre takfallet är svagt konkavt, modernt vid tiden, och bryts på långsidan av en hög frontespis som nästan når taknocken. På gaveln finns en altan och intill den grindpartiet in till tomten, som hitåt i bild hägnas av en putsad mur.
Bäckgatan mot öster, innan järnvägen 1920 fick sin rakare sträckning söderut. Första huset t v, var först hyreshus i början på 1900-talet och kallades Hedinska huset. Därefter hade en herr Silvander matservering där, som revs när järnvägen anlades där. Andra huset är Gerlachska stallarna och därefter bostadshuset från 1891 (revs 1977). Huset som skymtar t h är Missionskyrkan. I förgrunden ses trädgården till fastigheten Fästningsgatan 3 som togs ned på 1960-talet.
Schaleska gravkoret, som står sydost om Onsala kyrka och uppfördes på uppdrag av Mariana Schale 1776. Det uppläts till Onsala församling 1846. Gravkoret rymmer (rymde?) fjorton kistor med mumifierade kvarlevor av släkten Schale, med gård vid Gottskär. Gravkoret brukades som bårhus från 1940-talet fram till 1982, då bårhuset flyttades in i den nyuppförda byggnaden för kyrkogårdsexpedition. Interiört har det övre planet vitkalkade väggar och ett vitlimmat tak med en dekormålad taklist. Fönsternischen mot öster är bemålat med ett dekorativt mönster i ockrakulörer.
Standtunen har sitt ursprung i försvarsverk. Då var den övre delen av de stående trolarna längre och spetsade. Standtunarna användes sedan ofta runt delar av gårdstomterna och runt trädgårdar för att få lä, vinden bröts effektivt i standtunen. Standtunens stående trolar vilar mot en under denna stående bandtun. Det gick således åt mycket virke för att resa en standtun. Det var de enda tunar som de förr rätt frittgående grisarna inte kunde böka sönder. Här står en standtun mot de vidlyftiga åkrarna öster om Kauparve Nils Tomassons.
Tåg på väg ut från Skara station mot Stenstorp. Foto från 1906. Vid denna tid gick ett spår öster ut från Skara. Tåg från Göteborg mot Mariestad fick i Skara vända sina lok och köra en bit väster ut igen, och sedan norr ut förbi stadsdelen Västermalm och vidare sedan rakt norr ut på den nu s.k. "Syndens väg". År 1912 gav Kungl.Majestät tillstånd att ändra vägen till den nuvarande, och från och med 1 oktober samma år användes det nya spåret. Omläggningens längd var 3,6 km. I samband härmed utvidgades Skara bangård.
Vy från Gamla torget mot backen Kråkan i riktning mot öster. Till höger skymtar Forsebron. Till vänster ser man restaurang Corpus Pizza (Gamla torget 45B) och bakom detta pågår sanering av miljögifter från Soabs fabriker inför nybyggnation av bostäder på Kvarnbyterrassen. I samband med denna fotografering pågick en 80-talsutställning på Mölndals stadsmuseum, 17 maj 2014 – 4 oktober 2015, vilket syns på vimplarna till höger i backen. Längre upp ser man f.d strumpfabriken Strumpan (beigt, högt hög), där Mölndals stadsmuseum ligger, vars fasadvepa hänger på kortväggen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.