Skrivet på baksidan: Familjen Johannes Jansson på Björund, Gy s:n i Värmland Sittande fr. höger: "nämndemanemor" Sofia. Samuel (död vid gruvolycka i USA) Johan (emigr. t. Amerika) Stående fr. höger: Nämndeman Joh. Jansson. Nils (tog sig namnet Berglund, ägare av Jådenegården). Adolf (hemmanig. i Halland, Tveta) Äldsta sonen saknar: David (agifä). Tre döttrar saknas: Maria (apotekare, Utask.) Amanda (g.m. J. Persson, Karnås, Kila) Hanna (USA)
Från 299 kr
Verkstadsklubben vid Arboga Mekaniska Verkstad 1919-1934 I bildens nederkant står skrivet "Arboga Mek Verkstadsklubb 1919 - 1934" Gruppfotografi 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Arboga Mekaniska Verkstad 1895. Området sett från södra sidan av Arbogaån. I bildens nederkant står skrivet " 106. Arboga. A-B Arboga Mekaniska Verkstad. 1895." 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Fyra kostymklädda män är samlade runt manuset till "Giv oss fred". "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Detta är möjligen framsidan på programmet till "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet". Giv oss fred är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Giv oss fred, även kallat Arbogaspelet. Rune Lindströms skiss på dekor. Giv oss fred är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Roland Jansson spelar munk i "Giv oss fred". Även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Sven Gustav Petri spelar narren/gycklaren i Giv oss fred. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Rollfiguren Lasse Sommar i Giv oss fred. Ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Även kallat "Arbogaspelet". Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Barbro Andersson gestaltar Malena Rödkåpa i skådespelet Giv oss fred. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Giv oss fred, även kallat Arbogaspelet. Publik. Föreställningen spelas på museets innegård. Giv oss fred är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Handskriven text på bildens baksida: "Uddevalla Artur Nilsson". Skrift som förvarades i anslutning till bildmaterialet: "Utställning Artur Nilsson 26 maj - 28 oktober 1984 Göteborgskonstnären och fotografen ARTUR NILSSON visar över sommaren fotografier tagna i Göteborg mellan 1920 till fram till idag samt västkustbilder och kamratporträtt. Samtidigt visas ett tjugotal akvareller också dessa med motiv från Bohuslän. Artur Nilsson föddes år 1900 i ett trähus på Mariebergsgatan. Gatan ligger i Majorna på Gråberget. Det var på Gråberget han lekte som barn, favoritplatsen låg högst uppe på berget vid den gamla inseglingsfyren med utsikt över vattnet. På Gråberget, nu bebyggt med höghus, promenerade han med sin far och studerade blommor och fåglarnas bobyggen. Som barn badade han vid Klippan vid Kustens varv. Älvens vatten var så rent att där fanns badhus för män respektive kvinnor. Fadern var plåt- kopparslagare och morfadern stuveriförman i hamnen. Många göteborgsfamiljer promenerade i hamnen på söndagarna och så gjorde även Artur Nilsson med sin far. Litteraturen kom Artur Nilsson i kontakt med genom 25- öresböcker som fadern köpte. Den svenska, numera klassiska litteraturen, gavs ut i denna serie samt även utländska författare som Victor Hugo och Zola. Vid 14 års ålder började Artur Nilsson måla akvarell. Motiven var närliggande, framför allt hus i Majorna. Han skrevs in som elev på slöjdföreningens skola då han var 17 år. Vid samma skola, sedemera omdöpt till Konstindustriskolan, arbetade han som lärare i 18 år från 1947. Efter skolgången arbetade han som reklamtecknare på SKF som litograf på Oscar Isacsons tryckeri. Under semestrarna kunde han åka med Marstrandasbåten och stanna till på öarna några dagar, måla och fotografera, sedan fara vidare. Göteborg och Bohuslän har varit och är de områden från vilka Artur Nilsson hämtar sina motiv. Fotograferat har Artur Nilsson gjort sedan han vid 17 års ålder skaffade sin första kamera. I utställningen visas fotos från gamla Majorna, från Fiskehamnen, kajerna i Göteborgs hamn och kamratporträtt."
Bib Adelsköld 11 år fotograferad av pappa Claes Adelsköld hemma på Villagatan 2, Stockholm 1893. När bilden tas är Bib på väg till ett barnkalas hos Anna Löwenhielm (dotter till Rådman Löwenhielm på Floragatan 6). På Bildens underkant står skrivet "Bib Adelsköld 11 år. Fin ny hatt, vattenborstat hår, ärfvd klädning, förlängd med underkjol. Stackars barn!!!" Hon har själv kommenterat bilden "Det enda vackra var mitt guldfärgade, lockiga hår (borstades spikrakt). Urvuxen klädning förlängd med en underkjol, ny hatt, alldeles för vattenkammat hår. Arma barn, så illa klädd jag alltid var. Foto pappa tog 1893".
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. Bilden visar en sida i Codex Argentus (Silverbibeln) skriven på det numera utdöda språket gotiska från början av 500-talet. Ursprungligen hade Silverbibeln minst 336 blad men av dessa är 188 stycken kända. 187 av sidorna förvaras på Carolina Rediviva i Uppsala och det 188:e bladet återfanns 1970 och förvaras i domkyrkan i den tyska staden Speyer. (På bilden står skrivet Uffilebibeln, Upsala, Svedberg och Nordlund.)
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Motiv föreställande självporträtt i "mörkt" rum av John Hertzberg.Belysningen utgjordes av en mörkrumslykta med två glödlampor på resp 40 och 25 watt bakom svartfilter Bl. 1:4,5# exp, -tid 30 sek. Observera det elektriska värmeelementet och gipsfiguren. På bilden står skrivet Infrarödkänslig plåt. Ljushållare 2 st glödlampor (40 och 25 watt) bakom svart filter 1:4,5. (För mer text se bilden) För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. Kap. 145. Olika arbetsuppgifter för infrarödfotografin. s.1074.
Skrivet på baksidan: Jakten ANNA MARIA ELISABETH byggdes i Troense 1804 och mätte då 27,5 commerseläster. Inköptes 1839 från Flensburg av gårdbrukare Hans Hansen i Risemark på Aerö och hans släckting C. W. Boye. På 1840 -talet förlängdes jakten, riggades om till galeas och fick en dräktighet av 35 cml. 1859 överläts hon till Hansens söner Henrik och Lorents Hansen i Marstal. 1875 byttes namnet till ALBERTINA. 1914 såldes hon till Mariager. Fartygstavla i Marstals sjöfartsmuseum av H.A.N. , visade skutan som jakt och som galeas.
Skrivet på vidhängande papper: På grund av förbuden mot landsköp och bondeseglation måste lantbefolkningen länge mestadels bedriva sin sjöfart med små farkoster i köpfärder för avsättning av "sin egen avel" och inköp av förnödenheter till eget hushåll. När dessa förbud under 1800-talet upphävdes och efterträtts av närings- och seglationsfrihet, vidtog snabb utveckling och differentiering. Kustseglationen fick karaktär av "maritim gårdfarihandel" och övergick också till ren fraktfart bl.a. med styckegods för kustorternas köpmän. Här ligger sådana kustseglare och lastar styckegods i stora hamnkanalen framför länsresidenset i Göteborg 1933. Fotograferat av: O. Thulin
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. Skriven text: "10/8 My Dier! Jo i sanning det har ... mig mycke att fått öfvervara hos dig den 24/7 Jag var där nog i alla fall. Hoppas på bättre tider. Kära hälsningar från D E. Jag skall snart skrifva. Jag har rätt mycke att göra om dagen." Anmärkning: Vätten kan ses som en tolkning av den grekiske fruktbarhetsguden Priapos.
Kontakt-kille som skriver brev, 4 mars 1966 I förgrunden syns det en man som är klädd i en ljus randig skjorta med en mörk virkad slips och mörka byxor samt har en kortklippt frisyr. På mannens vänstra ben sitter det en pojke. Han är klädd i en långärmad skjorta och mörka byxor. På mannens högra ben sitter en pojke klädd i långärmad tröja, byxor samt hängslen. I bakgrunden skymtar en bokhylla med ett bord samt lådor inunder. På bokhyllans [...] står det en skrivmaskin, en ask med tändare, en askfat, ett anteckningsblock, pappershäften, ett kuvert [...]. På skrivmaskin står det skrivet 'Halda'.
Vykort från Olof Gyldén till sonen Yves skrivet på franska. Text: "Mon cher petit Yves Papa te souhait un bon noel et un bonne nouvelle annee. Malheureusement papa nest a pas cadeau à tenvoyage dici. Mais je vais tapporter quelque chose jolie quand je reviendrair lannée prochaine. Ton papa Olof (Övers.) "Min käre lilla Yves Pappa önskar dig en god jul och ett gott nytt år. Tyvärr har pappa ingen gåva att skicka dig härifrån. Men jag ska ge dig något fint när jag kommer tillbaka nästa år. Din pappa Olof"
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.