Grupporträtt av 20 av de totalt 29 förslagsställare som belönades av Trafikaktiebolaget GrängesbergOxelösunds Järnvägar för förslag lagda under 1966. Övre raden: A Pettersson, B Karlsson, B-O Ernelli, G Algelin, L Parnesten, S Skärstam, L Sörbom, I Johansson, G Ramstedt, P-A Andersson, S Larsson och S Karlsson. Under raden: P O Johansson, J L Ebegård, F Larsson, O Åström, E Holmström, H Karlsson, I Jerkgård och B Svensson.
Från 299 kr
Kaffetorpet vid Solliden på Öland, 1930-talet. Solliden anlades av drottning Victoria som hade fått inspiration av flera besök i den svenske läkaren Axel Munthes italienska villa San Michele på Capri. Victoria hade hela sitt liv besvär med sin hälsa men trodde att Ölands milda klimat skulle lindra hennes besvär. Hon gav i uppdrag åt arkitekten Torben Grut att komma med ett förslag och den 25 september 1903 anlades grundstenen. Solliden kan sägas motsvaras av den danska kungafamiljens sommarresidens Marselisborg slott.
Från reportaget om lokalbrevbäringen i Motala, den 29-10/10 1958. Reportage om den omläggning av brevbäringen som skett under riktlinjer, som dragits upp av 1953 års brevbäringsutredning. Postdirektionen i Linköping har bearbetat undersökningsmaterialet beträffande brevbäringen i Motala och gjort upp förslag till tjänstgöringslistor och göromålsuppgifter. (Se vidare tidningen PS nr 8/1958). Avbuntningen och buntutkörningen spelar en viktig roll för att underlätta och påskynda postutdelningen. (Se även neg. 1753b och reproneg 661e).
Reportage om den omläggning av brevbäringen som skett under riktlinjer, som dragits upp av 1953 års brevbäringsutredning. Postdirektionen i Linköping har bearbetat undersökningsmaterialet beträffande brevbäringen i Motala och gjort upp förslag till tjänstgöringslistor och göromålsuppgifter. (Se vidare tidningen PS nr 8/1958). På postdirektionen i Linköping. Kontrollör Per Rask, t.v., och överkontrollör Arne Häggbom diskuterar här en detalj angående brevbäringen. Foto 29/10. (Se även neg. 1703b).
Kyrkan i Drev är ett resultat av att Drev och Hornaryds socknar gemensamt uppförde en kyrka åren 1866-67. Förslag om gemensam kyrka för de båda församlingar väcktes redan 1831 av biskop Esaias Tegnér. Hornaryds kyrka revs medan Drevs medeltida kyrka bevarades för eftervärlden. Ritningar till Drev-Hornaryds kyrka utarbetades av arkitekt Theodor Anckarsvärd, Växjö. Allhelgonadagen den 1 november 1868 invigdes kyrkan av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Nuvarande kyrkan i Lidhult invigdes 1880 och uppfördes enligt Johan Adolf Hawermans ritningar. Kyrkan som är byggd i sten i historiserande blandstil består av ett rektangulärt långhus med kor och en bakomliggande halvrund sakristia. Vid renoveringen 1929-30, som utfördes efter förslag av arkitekt Paul Boberg, förändrades koret radikalt. Den förut vida koret som tidigare varit rikt utsmyckat med en altaruppställning samt en skärm som avgränsade mot den bakomliggande sakristian förminskades. Ett absid liknande kor byggdes. Altaruppställningen ersattes av ett medeltida triumfkrucifix.
Nuvarande kyrkan i Lidhult invigdes 1880 och uppfördes enligt Johan Adolf Hawermans ritningar. Kyrkan som är byggd i sten i historiserande blandstil består av ett rektangulärt långhus med kor och en bakomliggande halvrund sakristia. Vid renoveringen 1929-30 som utfördes efter förslag av arkitekt Paul Boberg förändrades koret radikalt. Den förut vida koret som tidigare varit rikt utsmyckat med en altaruppställning samt en skärm som avgränsade mot den bakomliggande sakristian förminskades. Ett absid liknande kor byggdes. Altaruppställningen ersattes av ett medeltida triumfkrucifix.
Grupporträtt av 20 av de totalt 29 förslagsställare som belönades av Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds Järnvägar för förslag lagda under 1966. Övre raden: A Pettersson, B Karlsson, B-O Ernelli, G Algelin, L Parnesten, S Skärstam, L Sörbom, I Johansson, G Ramstedt, P-A Andersson, S Larsson och S Karlsson. Under raden: P O Johansson, J L Ebegård, F Larsson, O Åström, E Holmström, H Karlsson, I Jerkgård och B Svensson.
Kulvert över södraTjålmejokk. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Brobygge vid Appojokk.
Viadukts bygge vid Tjålmejaure.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.