Gårdsinteriör från Stenhusgården, Storgatan 56 i Linköping. På gården drev vid tiden smeden Carl Johan Hall sin verksamhet. Här skoddes hästar och lagades vagnar, den nya tiden representeras av att även cyklar reparerades.
Från 299 kr
Redaktör August Billstén med lång karriär som tidnings- och nyhetsman. Bland annat en tid som korrespondent från London för Norrköpings Tidningar. Även medarbetare i Östgöta Correspondenten. Från 1898 drev han eget boktryckeri i Linköping.
Storgatan 39 från sydost. Gården inköptes 1887 av köpmannen Axel Karlsson, som här drev en bred handel dock främst inriktad mot ekipering. Kort före bilden hade han låtit förändrat byggnadens fasad kraftigt, bland annat sattes skyltfönster i gatuplanet.
Makarna Axel och Eleonora Cecilia Håkansson, sannolikt i trädgården till hemmet Lilla Bergvik i Berg, Vreta kloster. Axel bar titeln skomakarmästare och drev enligt uppgift skoaffär på orten. Bakom kameran stod Axels systerson Holger Roos.
Storgatan 1 i Söderköping. Det byggnadsminnesförklarade huset anses vara uppfört vid 1500-talets sista del men sannolikt är källaren äldre. Det folkliga namnet -Wallbergska huset- är kopplat till skomakare Axel Wallberg (1882-1953), som från 1910 drev sin rörelse i fastigheten.
Svagt kollorerad vy mot Nygatan 42 i Linköping. Vid tiden drev Svenska Smöraffären butik i gatuplanet. Huset bortom är det så kallade Borgarhemmet. Uppfört 1912-13 med Linköpings fabriks och hantverksförening som byggherre.
Ida Andersdotter med katt i knäet och hund intill sig hemma hos fotograf Emil Durlings bostad Strömmen i Sankt Anna socken. Hon var fru till förre detta skeppare Anders Österman som drev handelsbod vid deras hem i Strömsdal.
Pilens backe i Linköping. Gränden är uppkallad efter kopparslagare Per Daniel Pihl (1782-1865), som drev sin verkstad i den gård som lidret löper igenom (Storgatan 64). Miljön flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1953-54.
Georg Eidners Speceri & Kortvaruaffär i Bestorp. Uppförd 1916 blev Georg Eidner den andra handlaren i Fridensborg. Han inflyttade från Kättilstad 1923 och drev rörelsen i Bestorp i ett 20-tal år.
Jungfru Lovisas hotell på Ågatan 39 i Linköping. Bakom namnet stod Lovisa Dahlgren som från andra hälften av 1800-talet drev sin hotellverksamhet med gott renommé. Gatuhuset plockades ned 1953 för att 1955 åter stå rest i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Porträtt av gaverifabrikör Adolf Stånggren, Linköping. Han drev sin verksamhet från stadens Sankt Lars kvarter nr 40, 41, 42 och 51, inom nuvarande kvarteret Braxen. Från 1851 var han gift med Constance, född Holmberg.
Porträtt av Johan Jacob Ros. Medlem av Borgenskapets äldste i Norrköping. Även klädesfabrikör i staden. En tid drev han sin rörelse i Bergslagsgården. Gift med Johanna Lovisa Swartling (1819-1905).
Parti av Linköping 1930. Ågatan österut i höjd med gatans skärning med Repslagregatan. Bortom trähusbebyggelsen i kvarteret Bokbindaren reser sig Emanuelskyrkan. I hörnfastigheten till höger drev vid tiden Wilhelm Weiders sitt konditori.
Tre män står samlade runt en alm. De befinner sig på Mykinge försöksgård i Skärstad. Här drev Svenska Tändsticks AB (STAB) stora odlingsförsök med hybridasp för att få fram bra och snabbväxande tändsticksvirke.
Tre män står samlade vid en alm. De befinner sig på Mykinge försöksgård i Skärstad. Här drev Svenska Tändsticks AB (STAB) stora odlingsförsök med hybridasp för att få fram bra och snabbväxande tändsticksvirke.
Skånska Cements lok 7 längs Skolgatan .Mellan 1 juli 1900 och september 1914 drev AB Stranden en hästspårväg mellan Limhamns station och kallbadhuset vid Sibbarp. Trafiken gick endast sommartid.
Text som medföljde bilden: "1955. No. Selma och Elin Sahlberg. Elin ensam med blomma på sin 70-årsdag. Selma 2 1/2 år äldre privat". Uppgifter från Munkedals HBF: "Elin drev ett hembageri".
Enligt senare noteringar: "Interiör från slaktare Larssons slakteri på Stale. Larsson var smålänning och drev slakteri och butik under många år. Pojken är sonen i huset, Rudolf, senare anställd på Munkedals bruk. Kortet taget den 5 augusti 1922." (BJ)
På Norrgård drev Fröbergska stiftelsen ett hem för "vanartiga pojkar" som genom skolgång och yrkesutbildning skulle inordnas i samhället. Ett jordbruk hörde till anläggningen och här ses några av pojkarna under höbärgningen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.