Tanneforsfallet har skänkt sin kraft och understött företagsamhet sedan medeltiden. Med tiden växte kvarnbyn till ansenlig storlek och som mest utnyttjades inte färre än tolv enskilda fall. Här en vy som utifrån faktiska tillstånd kan dateras till 1930-talet. Anm: Fotografiet har tillskrivits Didrik von Essen (1856-1922). Motivet visar dock förändringar som tillkom efter dennes död.
Från 299 kr
Sedan det i Kneippen runt förra sekelskiftet tillkom kuranläggning med tillhörande hotell och restaurang, framväxte parallellt Borgs villastad i området. Den äldre bebyggelsen revs vartefter men ännu år 1907 stod denna ryggåsstuga kvar i väntan på att tomtmarken skulle köpas upp för exploatering.
I Styra har begravningsplatsen legat öde sedan församlingens kyrka revs sommaren 1861. Upprinnelsen var att den tidigare annexförsamling till Varv sammanslogs med densamma till en kyrkosocken med gemensam kyrka och kyrkobok. Kyrkoruinen i Styra övertäcktes med jord men gravvårdarna fick stå kvar. Här en vy från väster 1929.
Den forne knekten Sven Peter Skog har landat en knapp kilosgädda ur kvarndammen i Attarp. Att han nogsamt väger den med sitt besman kan tyda på att fångsten är till salu. När han inte fiskar brukar han tillsammans med makan Hanna det sedan länge avvecklade knektbostället Lilla Kvarntorpet strax här intill. Bild från omkring 1920.
Av den tidigare bebyggelsen i Mjärdevi återstår endast fotografier. Byns mark har sedan 1980-talet utnyttjats för bostadsproduktion och inte minst Linköpings område för innovativa teknik. Här en av byns mangårdar, Mjärdevi krongård, som bär namn efter sin tid som militärt boställe.
Utsikt från Linköpings domkyrka mot öster. Året är 1930 och stadens rådande karaktärsbyggnader är sedan länge eller nyligen uppförda. Men ännu har några kvarter kvar sina hus som inte kommer att kunna möta tidens krav. Bland andra kvarteret Baggen i kyrknockens riktning och kvarteret Apoteket bortom domkyrkoparkens grönska.
Vy mot Berga slott söder om Linköping låter som en orimlig tanke för de flesta med trakten bevandrad. Bilden visar dock gården före utbyggnaden av mangården till den slottsliknande anläggning vi känner sedan år 1896. Inga andra i bilden synliga hus kvarstår, men väl nya i mängd. Vy från norr, sannolikt kort före nämnda utbyggnad.
Inbäddad i grönska ståtar sedan 1880-talets senare del tingshuset vid Barnhemsgatan. Skälet för tillkomsten var att tre häradsrätter i Linköpings omnejd sammanförts till en gemensam domsaga. För byggnadens ritningarna stod Janne Lundin, sin tids främste arkitekt i Linköping. Bilden har lämnat oss odaterad men omkring 1950 kan vara en uppskattning så god som någon.
Ögonblick från Viby omkring 1905, där ett imponerande lass hämtas hem till någon av byns lantbruk. Till vänster ligger Källgården med ortens handelsbod, som vid tiden upplysningsvis drevs av bildens fotograf, Carl Sundström. Till höger församlingens kyrka som stått på platsen sedan 1100-talet.
Familjen Hedrén med sällskap i trädgården till Viby skolhus, som även inrymde kantorsbostad. Året är omkring 1905 och Karl August Hedrén har varit socknens organist och skollärare sedan 1891. Vi ser honom skäggprydd till vänster i bild. På bänken sitter hustrun Elin Elfrida med parets yngsta barn vid sin sida och bakom bänken står deras två äldsta. Övriga personers identiteter har inte kunnat klarläggas.
Parti av Motala vid 1900-talets första tid. I bakgrunden den ståtliga Storbron eller även Strömbron över Motala ström. Bron uppfördes i nio spann under åren 1786-87. Sedan 1936 bär den ett överkragat betongdäck som varit nödvändigt men försvagat brons tidigare mer smäckra uttryck.
Nuvarande huvudbyggnad till Klackeborg stod klar åren omkring 1800, troligtvis på initiativ av revisionssekreterare Ludvig Boije. Anläggningens bägge flyglar tillkom omkring 50 år därefter. Godset söker sitt ursprung som säteri i 1600-talets ingång genom riksråd Jöns Kurck och har sedan dess ärvts och gått i handel till en mängd släkten. Vid tiden för bilden stod Henning Petersson som ägare tillsammans med tidigare ägares sterbhus.
Johan Albin Stein på tröskeln till Österhagen i Bankekind. År 1920 hade han både gift sig och blivit ägare till det lilla hemmanet. Hustrun hette Maria Lovisa Gustafsson och hade med sig tre barn in i äktenskapet. Nu är året 1950 och Johan Albin har varit änkling sedan 1939.
Enligt uppgift skepparen Anders Österman i samspråk med någon av hans äldre bröder, möjligen Nils Gustaf född 1840. Vid tiden för bilden hade Anders sedan en tid slutat med sjömansyrket för att istället driva handelsbod i Strömsdal tillsammans med sin hustru Ida.
Från att läkaren Urban Hjärne år 1677 upptäckte hälsobringande vatten i Medevi har platsen inte varit sig lik. I och för sig ganska oförändrad sedan brunnsrörelsens glansperiod under 17- och 1800-talen, men utan Hjärnes fynd och lansering hade området rimligtvis varit tämligen öde. Här huvudstråket genom anläggningen kantat av byggnader. Närmast till höger Apoteksbyggningen följd av Brunnskyrkan.
Makarna Johan Magnus Jonsson och Lovisa Kristina Johansdotter på ålderns höst. De har lång tid arrenderat ett hemman i Råå, ett brukande som nu äldste sonen tagit över. Sedan 1914 bor de istället i egen lott i Skarparp, där bilden rimligtvis tagits.
Hovby gård i Västra Eneby med dess ålderdomliga huvudbyggnad i utpräglad karolinsk stil. Fotoåret är 1904 och mangårdsbyggnaden står ännu på sin ursprungliga plats, på sin solida grund den då stått i omkring 250 år, möjligtvis sedan år 1644 då gården erhöll säterivärdighet. Byggnaden skänktes till ortens hembygdsförening 1927, nedmonterades och flyttades till Hembygdsgården i Kisa.
Det gamla båtsmanstorpet Költorpet i vinterskrud 1908. Vid tiden för bilden var torpet sedan en tid avvecklat som militärt boställe. Siste båtsmannen flyttade ut med sin familj i november månad 1904. Nu, efter båtsmannen, bor här jordbruksarbetaren Adolf Verner Skärlund med makan Helga Vilhelmina Andersson och deras son.
Lindarna utmed Norra promenadens äldsta del bildade en reslig sal redan omkring förra sekelskiftet. Omkring 40 år hade passerat sedan de planterades i slutet av 1850-talet. Vid tiden för brevkortet hade promenaden även förlängts både i västlig och östlig riktning för att nå imponerande 3,5 kilometer.
Den pampiga Bergsbron var ny när det kolorerade brevkortet sändes våren 1905. Bron hade haft sina föregångare allt sedan 1600-talet, men åtminstone ett par upplagor hade inte stått emot strömmens strida vårflöden. Den nya bron gjöts därför i motståndskraftig betong och gavs breda valv för friare flöde.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.