Braås, 1936.
Från 299 kr
Någon gång under 1600-talet fick Asa säterirättigheter. Överstelöjtnant Gustaf Leijonhufvud köpte Asa 1794 och gården ägdes sedan av släkten i nästan 100 år. Det var Gustaf Leijonhufvud som uppförde nuvarande huvudbyggnaden i nyklassicistisk stil. 1895 köptes Asa säteri av en tysk företagare från Ruhrområdet, som främst var intresserad av gårdens stora skogsbestånd. 1913 kom säteriet i den tyske industrimagnaten Hugo Stinnes ägo. Stinnes dog 1924 och änkan blev ny ägare. 1945 konfiskerades Asa av svenska statens s k flyktkapitalbyrå som inrättats vid krigsslutet för att beslagta tyskt kapital i Sverige. Asa säteri övergick vid konfiskationen i Domänverkets ägo som nu började använda det som demonstrations- och skogsvårdsskola med en omfattande utbildningsverksamhet. Idag är Asa centrum för Sydsveriges skogsforskning med en stor forskningspark. Arealen är 3.500 hektar. Här finns ett kurs- och konferenscentrum och i huvudbyggnaden bedrivs restaurangrörelse.
Kyrkan i Aneboda ligger intill sjön Stråken i samhället Aneboda. Tidigare kyrkobyggnad var ett kapell som uppfördes 1346. Kapellet byggdes till 1696 och 1714. Vid bygget av nuvarande kyrka revs kapellet och såldes till Vislanda missionsförsamling. Nuvarande träkyrka i nygotisk stil uppfördes 1899 efter ritningar av arkitekt Fredrik Lilljekvist.
Villa Gransholm, uppförd 1902 som bostad åt disponenten för Gransholms pappersbruk och hans familj.
Diö, 1947.
Liatorp är en tätort i Älmhults kommun i Kronobergs län. Liatorp är belägen vid Södra stambanan som nådde samhället 1862 från Malmö.
Odensjö, 1947.
Hinneryd är kyrkby i Hinneryds socken i Markaryds kommun i Kronobergs län, belägen nordväst om Strömsnäsbruk. Kyrkan i Hinneryd uppfördes 1883-1885 efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist och togs i bruk 1886. Kyrkan byggdes utanpå en tvåskeppig medeltidskyrka i romansk stil som började rivas 1884.
Markaryd var fram till Roskildefreden 1658 en viktig gränsort för Sverige. 1638 anlades Sveriges andra poststation på orten för att knyta an Stockholm med posttrafiken från Danmark och resten av Europa. Efter att Skåne erövrades av Sverige minskade ortens betydelse. Under slutet av 1800-talet anlades en järnväg från Åstorp till Jönköping och en från Hässleholm till Halmstad, vilka möttes i Markaryd som då blev en järnvägsknut. I Markaryd växte en industri fram baserad på verkstads- och skogsproduktsföretag, och under 1960-talet förlades Rikspappersskolan (numera KCM, kunskapscentrum Markaryd) hit för utbildning inom massa- och pappersindustri.
Vy över Askenäs säteri. Gården ägdes då fotot togs av auditören m.m. Nils Aschan (1871-1966), son till överstelöjtnant Nilson Aschan samt bror till regeringsrådet Willand Aschan och sonsons son till industrimannen Johan Lorentz Aschan. Han avlade hovrättsexamen 1896, var rådman och notarius publicus i Örebro 1901-1929, samtidigt polischef 1908-1917 samt auditör och vice krigsdomare 1907-1930. Han var styrelseordförande i Sveriges auditörer 1915 och i Sveriges krigsdomare och auditörer 1919-1930. Nils Aschan var författare till flera böcker, vilka hade släkt- eller hembygdskaraktär.
Möckelnsnäs, sjön Möckeln, 1947.
Vy över en del av Rottne med Söraby kyrka i bakgrunden.
Böksholm, 1936.
Bergkvara säteri, 1936.
Braås, Sjösås gamla kyrka, 1944.
Lönashult med Västra Torsås kyrka
Torpsbruk är en gammal bruksort med masugn, men den malm man hade, hade inte tillräcklig kvalitet. I stället startade man i slutet av 1800-talet en mekanisk verkstad som bland annat tillverkade lokomobiler. Verkstaden köptes efterhand upp av Stal-Laval men lades ned och verkstadsdelen köptes upp av Torsten Ullman AB som flyttade all sin produktion från trakten efter det att Finnveden AB köpt upp dem.
Gårdsby, 1936.
Vittaryd kyrka, 1968.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.