Nationalmuseum 1 31 maj 1966 En man och en kvinna står inne på länsmuseet och diskuterar. Mannen är klädd i svart kostym, svart fluga och vit skjorta. Kvinnan är klädd i en svart dräkt med knappar på. Tavlor hänger på väggen i bakgrunden.
Från 299 kr
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I köket utför två av familjens äldre barn hemarbete åt Jönköpings Tändsticksfabrik i form av tillverkning av tändsticksaskar. I taket hänger nätramar där de nyklistrade askarna ligger på tork. I fonden sysslar modern med torkning av disken. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I bostadens rum ligger morfar, tidigare tändsticksarbetare, sjuk i utdragssoffan och hostar. På golvet sitter familjens yngsta dotter och leker med kottedjur. Hon känner sig övergiven och gråter. På matbordet ligger bland annat en medlemsbok för Svenska Grof- och Fabriksarbetareförbundet. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I bostaden pågår bland annat hemarbete åt Jönköpings Tändsticksfabrik i form av tillverkning av tändsticksaskar. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Född i Krististianstad 1896, död i Gävle 1952. Länsintendent från 1933 och den förste chefen för Gävle museum (nuv. Länsmuseet Gävleborg) från 1940 fram till sin död. Startade sin verksamhetsbana som intendent 1923 vid Göteborgs konsthall. Utbildad konsthistoriker, disputerade i Göteborg 1932. Humbla skrev under sitt liv en stor mängd artiklar och böcker, främst inom konsthistoria men även inom andra historiska områden. Fotografi av målat porträtt från 1949. Konstnär: Evald Dahlskog.
Willhelm Lindeberg född 1861 död: 1941 blev Gävles första stadsbibliotekarie 1907-1931. Innan dess verksam som grosshandlare. Lindeberg hade ett stort intresse för Gävles personhistoria och samlade på visitkort. En samling som idag finns i länsmuseets ägo. Han författade också böcker med bilder på viktiga Gävle personer, ett exempel är "Gävle Ett bildgaleri" från 1924. Enligt uppgift blev Agda Sjöberg sedermera fru Lindeberg.
Wilhelm Lindeberg född 1861 död: 1941. Gävles första stadsbibliotekarie 1907-1931. Innan dess verksam som grosshandlare. Lindeberg hade ett stort intresse för Gävles personhistoria och samlade på visitkort. En samling som idag finns i länsmuseets ägo. Han författade också böcker med bilder på viktiga Gävle personer, ett exempel är "Gävle Ett bildgaleri" från 1924. Enligt uppgift blev Agda Sjöberg sedermera fru Lindeberg.
Hemma hos hovkonditor Sven Holmgren. Porträtten på väggen till höger föreställer Frans och Gerda Holmgren. Kopior av dessa finns nu i länsmuseets kafé. Då Frans Holmgren avled 1946 och våningen övertogs av sonen Sven kan bilderna ha tagits som dokumentation av Frans och Gerda Holmgrens hem. Gerda Holmgren flyttade som änka tvärs över gården i samma fastighet. Foto 1946-03-18.
Länsmuseet i Linköping 1948 och ännu en tid skulle skyltningen annonsera byggnadens två museer, stiftelserna Östergötlands museum och Linköpings stads museum för skön konst. Det var ett omaka par samlingsförvaltare. Det förstnämnda bildat 1884 och med en önskan om kulturhistorisk bredd, där en förlöpare till museet kan sökas i Östergötlands fornminnesförening initierat redan 1864. Det senast nämnda tillkommet efter att läkaren Charles Emil Hagdahl år 1897 testamenterat sin digra konstsamling till Linköping stad. De bägge museerna skulle enligt stiftelseurkunderna hållas åtskilda men omständigheter kom att föra samlingarna samman i bildens och den 1939 invigda museibyggnaden. Först vid 1983 års ingång nådde det långdragna arbetet att sammanslå de bägge stiftelserna fullbordan. Vy från Gråbrödragatan.
Husqvarna Borstfabrik var en svensk borstfabrik i Huskvarna, Husqvarna Borstfabrik grundades 1896 och tillverkade borstar och penslar av skilda slag. Från 1950-talet tillverkades även bruksföremål av plast, där man använde sig av formgivare som Carl-Arne Breger, Bernadotte & Bjørn Industridesign, Gino Colombine och Jan Krahner. Borstfabriken hade 1944 ungefär 400 anställda. Samma år flyttade man från lokaler vid Backgatan, mitt för Södergårdsskolan, till en större anläggning vid Grännavägen. Kungstandborsten var namnet på en av huvudprodukterna. År 2004 överlämnades till Länsmuseet i Jönköping 274 tandborstar av olika slag.
Länets konst 10 oktober 1967 Tre vita lådor varav en står staplad ovanpå de två andra. Lådorna innehåller varsin man som håller i ett konstverk. Mannen högst upp håller i en tavla och är klädd i en ljus, långärmad tröja och ett par ljusa byxor. Mannen snett ner till vänster håller i en skulptur och är klädd i en ljusrutig skjorta, svart slips, ljusa byxor, svarta strumpor och svarta skor. Mannen till höger i en tavla och är klädd i vit skjorta, ljusa byxor samt bär glasögon. Tavlor hänger på väggarna i bakgrunden. Franska salen Länsmuseet.
Lärare vid skolorna i Tidaholm i slutet av 1890-talet. 1. Överlärare August Kjellén 2. Elvira (Viva) Otterström 3. Anna Otterström född 1869, gift med lärare Carling, vars dotter Ella bosatt i Vara 19901129 som gåva lämnat fotot till Länsmuseet i Skara. 4. Edla Otterström född 1835, dotter till arrendator Warlund på Villa Giacomina i Sunnerberg, samt mor till Elvira och Anna Otterström. (Mormor till Ella Carling, Vara). 5. Stina Kjellén 6. Maria Hellstrand, barnflicka hos Kjelléns och inflyttad från Vara. 7. ? Kjellén, dotter till Överlärare Kjellén 8. Alma Höglind 9. Karl Höglind.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.