Född 1838 på säteriet Ed i Sund socken inledde August Åstrand redan i unga år en militära karriär som kadett vid Karlbergs krigsskola 1853. Ännu ej fyllda 20 var han i tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping och kom där över tid att avancera till överstelöjtnants grad. Han kom att avsluta sitt militära liv som överste och därmed chef över Jönköpings regemente. Åstrands privata liv bjöd betydligare motgångar. Hans första äktenskap, ingånget 1863 med Gustava Charlotta Drakenberg, varade inte ens ett år. Efter att ha nedkommit med en dotter insjuknade hustrun i barnsängsfeber som avslutade hennes liv. Kort därefter dog även barnet. Möjligen i spåren av detta kom det att dröja tio år innan Åstrand fann ny livskamrat i Hedvig Margareta Mathilda Ahrén. Bröllopet stod i november månad 1874 och deras äktenskap kom att generera två barn, varav ett överlevde barnåren.

Från 299 kr

Emil Segersteen föddes i Kättilstad prästgård 1828. Vid sidan av fältpräst var fadern socknens kyrkoherde och tillsammans med hustrun hade de nu sex söner men där skulle det stanna. Emil Viktor kom i vuxen ålder att välja en militär yrkesbana. Han inledde den som kadett 1844 för att vidare knytas till Första livgrenadjärregemenet i Linköping. I oktober månad 1861 gifte han sig med sin kusin Sofia Augusta Norbeck och paret bosatte sig på Förråd säteri som Segersteen var delägare i. Äktenskapet blev emellertid kort. Redan i början av år 1864 avled makan i sviterna av vad tiden kallade gastrisk feber. Två söner hade hunnit nedkomma men den förstfödde hade dött redan före moderns bortgång. Med tiden kom Segersteen att inköpa Malma gård i Rystad, som från 1872 var hans boställe. När han avled 1912 var han dock sedan en tid bosatt i Linköping.

Från 299 kr

Under 1900-talets första år avstyckades ett antal tomter från gården Saxtorp i trakten av dagens Brokinds samhälle. Tomterna inköptes i första hand av välbärgade linköpingsbor som på lotterna lät uppföra sommarnöjen för sig och sina familj. Det nyväckta intresset av Brokind som rekreationsområde var den år 1902 invigda järnvägen, som med ens gjorde resan från och till Linköping enkel. Sannolikt först ut att köpa tomt var handlaren Ludvig Granbom. Denne drev butik för allehanda hushållsartiklar invid Storgatan i Linköping och hade genom rörelsen blivit hyggligt bemedlad. På tomten Saxtorp 1:2 lät han uppföra familjens sommarbostad som döptes till Granbo. Sommaren 1903 beställde handlaren denna dokumentation som visar familjen invid stugan. På verandan sitter handlare Granbom med hustrun Alda Carolina intill sig. Från gunga och hängmattor blickar parets barn i sönerna Erik och Ivar samt dottern Aina. I oklanderligt stärkt förkläde skymtar även makarnas piga på verandan, förmodligen Selma Viktoria Nilsson. Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.

Från 299 kr

En kaffestund med stil hos familjen Hoff i Örebro. Makarna och dottern Isabella bor på adressen Storgatan 9 och i samma gård har sadelmakare Carl Johan Hoff sin verkstad. Han är knuten till Livregementets husarer och har därmed sin utkomst tryggad får vi förmoda. Hustrun Amalia Albertina är bördig från Normlösa i Östergötland och hon har varit gift med sadelmakaren sedan 1880. Makarna har dock äktenskapliga problem. Vid tiden omkring bilden har de blivit varnade för vad man då sade, oenighet i äktenskapet, och 1912 går de skilda vägar efter beslut av domkapitlet. Ett av fler möjliga skäl till skilsmässan finner vi i Lindesberg 1911. I oktober månad döps där det föräldralösa flickebarnet Ebba Signhild Lovisa. Efter en kortare tid i fosterhem erkänner Carl Johan Hoff faderskapet och när han i december månad 1912 gifter om sig har han inlemmat barnet i sitt nya äktenskap. Men då har vi gått händelserna i förväg.

Från 299 kr

Porträtt av Cecilia Sallberg. Född i Gärdserum 1844 som dotter till löjtnant Gustaf Sallberg och Christina Catharina Lindgren. Efter en tid i Åtvid befordrades fadern till kaptens grad och familjen flyttade till kaptensbostället Nedre Götala i Styra församling. I september månad 1853 var fadern kommenderad till vakttjänstgöring vid Långholmens fängelse i Stockholm. Hans vikande hälsa blev sämre vilket fick hustrun att resa dit för att bistå maken men blev under vistelsen själv sjuk i kolera och avled. Hon begravdes på Långholmens begravningsplats. Maken överlevde tiden i Stockholm men insjuknade senare under ett besök hos sin mor i Linköping där han avled. Den föräldralösa syskonskaran skingrades. Cecilia och hennes yngre fick nytt hem hos deras farmor Carolina Fredrika. Hon var då sedan länge änka efter kyrkoherde Anders Sallberg och bodde i Gastorp, Bankekind. Efter farmoderns död 1867 flyttade en faster till Gastorp för att ta över hushållet. Cecilia bodde kvar till sin död i lungsot 1875.

Från 299 kr

Porträtt av Magnus Gustaf Strömbom. Född i Hovmantorp 1813 kom han vidare att tjänstgöra som bruksförvaltare vid Boxholms bruk. Gift 1852 med Ulrika Charlotta Palmqvist. Makarna kom att arrendera Somvik säteri i Malexander som vid tiden ägdes av Ulrika Charlottas mor, änkefru Carolina Palmqvist. Den 23 mars 1856 framfödde hustrun makarnas förstfödda barn. En dotter som fick samman namn som modern. Barnet kom även att bli parets sistfödda, ty modern överlevde inte förlossningen. Hon avled i sviterna den 27/3. Från 1859 kom Strömbom att arrendera säteriet Grönvik i Åsbo. Mellan 1865-1877 arrenderade han Götviks säteri i Ekeby socken. År 1877 köpte han tills slut ett eget säteri, Medhamra i Hagebyhöga socken. Där han blev kvar till sin bortgång 1885. Född 1813, död 1885.

Från 299 kr

Johannes och Charlotta Larsson från Killingsö i Jäla. Killingsö, en numera skogsbeklädd ö i Ripelångsmossens nordöstra del av Jäla socken, var från 1800-talets mitt och fram till 1920-talet platsen för en unik torp- och backstugebebyggelse, beläget som det var mitt i ett sankmarks- och mossområde. De sista boende där var: Johannes och Charlotta Larsson. (I folkmun: "Jonte och Lotta"). Johannes var född på Tången i Brismene den 4/1 1846 död 22/1 1929 och Charlotta på Lillegården också i Brismene den 25/4 1848 död 16/1 1929. Båda begravdes samtidigt på Jäla kyrkogård. Valter Börjesson, Trädgården i Slöta beskriver dem som: "Ett strävsamt par som med hjälp av en oxe och Jontes herkuliska styrka hjälpligt försörjde sig på det lilla torpet. Deras båda barn dog i unga år. Johannes föräldrar, Lars Eriksson, född 1810 och hustrun Maria född 1818, kom med familjen till Killingsö 1862. De bodde då i den backstuga vars rester är den i dag bäst bevarade delen av bebyggelsen på ön.

Från 299 kr

Carl Theodor Nilsson (Nelson) var född den 15/12 1868 i Madesjö socken (Gunnaremo?). Föräldar och barn flyttade den 2/11 1871 till Kristvalla (Slättingebygd) och därifrån till Kalmar den 12/4 1877. Carl Theodor utvandrade till USA 1888. Han besökte Sverige efter cirka 10 år men återvände till USA efter något år, där han var verksam inom byggnadsbranschen. Han gifte sig med en svenska omkring år 1900. Hustrun dog i slutet av 1910-talet och Carl Theodor den 10/3 1952, vilket framgår av brevet från sonen Hugo till hans kusin Elsa, som var född i Kalmar den 1/10 1899. Om de fyra sönerna saknas uppgifter, veterligen har de aldrig besökt det gamla landet. Kortet är antagligen taget omkring 1920. Tidningsurklippet ur the Daily Republican av den 5/6 1946 kom någon gång från familjen Nelson till någon av bröderna i Kalmar, vilka nu är döda. Foto Kane Lundgren

Från 299 kr

Porträtt av Signe Åberg. Född i Flistad 1867 som dotter till Carl Ludvig Åberg och hustrun Laurentia Charlotta Bergman. Fadern var upplysningsvis yngre bror till den välkända arkitekten och konstnären Henrik Åberg (1841-1922). Signes far fick dock ett kortare liv. Han avled i sviterna av maginflammation, nyss fyllda 30. Änkan och barnen flyttade därefter till släktingar i Ekkällan söder om Linköping men något senare till egen bostad i själva staden. Från 1880-talets mitt verkade Signe som lärare vid Linköpings så kallade småskolor. Som kvinnlig lärare förblev hon som tiden påbjöd ogift livet genom. Under år 1905 lämnade hon dock sin plats i moderns hushåll och flyttade till eget boende invid Drottninggatans östra ände. Tiden där blev emellertid kort. Hon avled redan i februari månad 1906.

Från 299 kr

Porträtt av Clara Neuwijk. Dotter till kyrkoherde Johan Neuwijk och hustrun Clara Gustava Pontin. Född i Tidersrum 1807 under faderns tjänst där som prästman. Familjen flyttade till Ulrika församling 1809 och vidare till Vena församling i Kalmar län. Som vuxen kom Clara att gifta sig med Claes Törnquist, vid tiden kyrkoherde i Vist församling. Från 1834 var familjen genom makens kyrkoherdetjänst bosatt i Järeda församling och på samma villkor från 1853 i Frödinge. År 1869 bröt makarna upp från Frödinge och flyttade till Vikingstad, där maken fötts 70 år dessförinnan. I Vikingstad tjänstgjorde han som kyrkoherde till en imponerande ålder av 87 år. Efter makens frånfälle flyttade Clara åter till Järeda. Hon avled där i januari månad 1893 av ålderdomssvaghet.

Från 299 kr

Emil Segersteen föddes i Kättilstad prästgård 1828. Vid sidan av fältpräst var fadern socknens kyrkoherde och tillsammans med hustrun hade de nu sex söner men där skulle det stanna. Emil Viktor kom i vuxen ålder att välja en militär yrkesbana. Han inledde den som kadett 1844 för att vidare knytas till Första livgrenadjärregemenet i Linköping. I oktober månad 1861 gifte han sig med sin kusin Sofia Augusta Norbeck och paret bosatte sig på Förråd säteri som Segersteen var delägare i. Äktenskapet blev emellertid kort. Redan i början av år 1864 avled makan i sviterna av vad tiden kallade gastrisk feber. Två söner hade hunnit nedkomma men den förstfödde hade dött redan före moderns bortgång. Med tiden kom Segersteen att inköpa Malma gård i Rystad, som från 1872 var hans boställe. När han avled 1912 var han dock sedan en tid bosatt i Linköping.

Från 299 kr

Carl Theodor Nilsson (Nelson) var född den 15/12 1868 i Madesjö socken (Gunnaremo?). Föräldar och barn flyttade den 2/11 1871 till Kristvalla (Slättingebygd) och därifrån till Kalmar den 12/4 1877. Carl Theodor utvandrade till USA 1888. Han besökte Sverige efter cirka 10 år men återvände till USA efter något år, där han var verksam inom byggnadsbranschen. Han gifte sig med en svenska omkring år 1900. Hustrun dog i slutet av 1910-talet och Carl Theodor den 10/3 1952, vilket framgår av brevet från sonen Hugo till hans kusin Elsa, som var född i Kalmar den 1/10 1899. Om de fyra sönerna saknas uppgifter, veterligen har de aldrig besökt det gamla landet. Kortet är antagligen taget omkring 1920. Tidningsurklippet ur the Daily Republican av den 5/6 1946 kom någon gång från familjen Nelson till någon av bröderna i Kalmar, vilka nu är döda. Foto Kane Lundgren

Från 299 kr

Socialdemokraterna har valvaka hemma hos Signe och Gustav Danielsson. Reinhold Carlsson har skrivit om den här bilden: Det har blivit tradition att samlas hemma hos Signe och Gustav Danielsson till valvaka. Så också den här valdagen i september 1962. Ett 20-tal socialdemokrater trängdes i lägenheten på Kapellgatan 31. Det jublades naturligtvis när någon i sällskapet hade kontaktat Arboga Tidnings redaktion och fått beskedet att det preliminära resultatet pekade på valseger. Bakre raden, från vänster: Malte Göran Andersson (pappa till Olle Göransson), Kerstin Johansson (gift med Ingvar som sitter framför henne), Erik Sjöberg (rutig slips), Olle Göransson (under vägglampan), Bertil Karlsson och Allan Ludvigsson. Mellersta raden, från vänster: Ingvar Johansson (gift med Kerstin som sitter bakom honom), Gustav Danielsson (som håller om hustrun Signe), Nils Brodin, Birgitta Lundman och Lasse Åhlin i fåtöljen. Främre raden, från vänster: Rune Gustafsson, Signe Danielsson, Åke Öhling och Olle Åhlin (bror till Lasse).

Från 299 kr

Här ser vi manbyggnaden och flygeln från åkern bakom gården. En modern slantun avskiljer trädgården mot åkern. Goks har aldrig partkluvits, vilket är mycket ovanligt. Det kan bero på att Goks var en liten gård, 1653 betraktades den som ¼-dels hemman. Förste kände ägare från 1570, då Niells Klindz stod för gården. 1614 var Jacob Gox ägare, 1634 brukades Goks av Jacop och 1648 ägde Jacop Gockz gården, alla dessa var kanske samma person. 1653 var Clas Jacobsson ägare, han hade ärvt gården och hade ett köpebrev från 1612. Kanske hade hans far Jacob köpt gården då av Niells Klintz? 1670 ägdes gården av Börge Gogs, 1681 hade han sönerna Jacob, Hans och Christen. 1694 hade Christen övertagit gården, han var gift 1693 med Margareta Rassmidotter från Hallbjäns och deras son Börje Christensson född 1698 ärvde gården. Han gifte sig 1723 med Mallena Larsdotter från Västerby i Ardre och de fick 4 barn. Yngste sonen Lars Börjesson född 1733 tog över, han var gift tre gånger. Med första hustrun Catarina Larsdotter från Botels fick han 6 barn, varav äldste sonen Lars Larsson född 1759 gift 1785 med Anna Larsdotter från Hallbjäns blev ägare mot slutet av 1700-talet. Det var de som byggde stenhuset 1792-93. Av de 7 barnen blev återigen äldste sonen näste ägare. Han hette också Lars Larsson och var född 1786, blev gift två gånger, första gången 1819 med Catarina Nilsdotter från Fie. Deras äldste son Lars Larsson född 1820 tog över gården, även han gift två gånger. Med andra hustrun Gertrud Salmberg född 1832 i Stånga fick han dottern Laurentina 1876 och det blev hon som ärvde gården. Laura gifte sig med Anders Andersson från Visby, men de sålde Goks redan år 1900 till Lars Jonasson född 1855 från Gumbalde och hans fru Olivia Kristina Vedin född 1857 från När. Deras son Jonas Larsson född 1893 tog över gården 1913, gift 1916 med Nelly Hansson född 1888 från Snausarve. De fick 3 döttrar, varav mellandottern Gunhild född 1917 gift 1942 med Henry Nyroth född 1920 i Hejdeby köpte gården 1946. Deras dotter Ulla född 1942 gift med Bernt Kolmodin från Buttle (?) ärvde gården. Deras son Tommy Kolmodin blev näste ägare, gift första gången med Susanne Barett och andra gången med Ninni, är nuvarande ägare till gården.

Från 299 kr

I museets särskilt sorterade porträttsamling över äldre tiders östgötar återfinns detta för 1860-talet typiska ateljéporträtt. Kvinnans namn var enligt påskriften Hilma Gradman, född Bäck, och dessa uppgifter ger liv åt en kvinna vars liv som här gärna beskrivs men med en ringa anknytning till Östergötland. I sanning endast ett fåtal år som boende i systerns hushåll i Malma säteri i Västra Ryd församling. Hilma var född i Stockholm 1825 som dotter till krigsrådet Johan Ludvig Bäck och hustrun Aurora Sahlin. Således in i ett välstånd som hon i någon mån bibehöll genom äktenskapet med häradshövdingen Theodor Gradman. Parets liv tillsammans tilldrog sig i Åmål där maken hade tjänst till sin död 1865. Som änka fann Hilma sin lösning genom att ansluta sig till en systers hushåll, Ida Bäck som gift in sig i släkten Fleetwood med ekonomiska resurser. Det var även som del i det fleetwoodska hushållet Hilma var bosatt i Östergötland som ovan beskrivits. Efter familjens nedslag i Östergötland följde Hilma med deras flytt till Noble herrgård i Kronoberg. Sin ålders höst tillbringade hom emellertid i Stockholm där hon dog 1896.

Från 299 kr

"En stilla och försynt man utan egentligt intresse för den militära tjänsten, vartill hans sjuklighet även torde hava bidragit". Så porträtteras Otto Dahlberg i Stenhammar/Stenbocks militärhistoriska verk över Kungliga Andra livgrenadjärregementet (I 5) i Linköping. Till Dahlbergs försvar delade han sin bristande håg för det militära med många svenska män i ett samhälle där yrkesval och karriärmöjligheter var begränsade. Den militära banan stod emellertid i någon form öppen för många. Verkets vitsord må varit väl hårda, ty särskilt sjuklig torde Dahlgren inte varit. Han nådde nära sin 75-årsdag. Född i Linköping 1837 som son till domkyrkosysslomannen Per Dahlgren och hustrun Lovisa Charlotta Borin. Fadern utnämndes sedermera till kyrkoherde i Ekebyborna församling med bostad i Nässja, där även sonen Otto kom att bo till 40-årsåldern. Efter en kort tid som gårdsägare i Kristberg bosatte sig Otto en tid i Norrköping och vidare i Motala. Sista delen av sitt liv tillbringade han emellertid i Stockholm, där ha avled som ogift 1912. Här porträtterad omkring 1865.

Från 299 kr

Porträtt av Ebba Rudebeck. Dotter till kyrkoherden i Vist och sedermera i Stora Åby, Petter Eric Rudebeck och dennes maka Sigrid Gustava Brydolf. Makan/Modern avled i barnsäng 1841 och kvarlämnade fadern med den då 5-åriga dottern Ebba och hennes sex syskon. Fadern kom som brukligt och så hastigt seden stipulerade att gifta om sig. Han behövde inte söka den nya hustrun med någon större insats. Demoiselle Beata Charlotta Duvaer hade tjänstgjort i familjens hushåll i nära 10 år när paret eklaterade den nya alliansen. För Ebbas del kom vuxenlivet att dröja. Efter fadrens död flyttade hon med svärmodern och sina kvarboende syskon till släktingar i Sandby rusthåll i Hagebyhöga socken. Först till sommaren 1873 fann hon livspartner i köpmannen Hugo Hjalmar Napoleon Blomqvist, ägare av Hamra Mellangård i Västra Stenby. Bröllopet stod i Hagebyhöga kyrka i slutet av juli månad och därefter installerade hon sig i makens gård söder om Motala. Några egna barn följde inte med äktenskapet men paret tog till sig den i Västra Stenby och utomäktenskapligt födda Anton Hjalmar som fosterbarn. Gossens far tillkännagives inte i kyrkans rullor men hans dopnamn Hjalmar, likt Ebbas make, väcker frågor och kanske svar på adoptionen. Efterhand flyttade familjen till Mjölby och vidare till Karlstad. Efter makens bortgång i början av 1900-talet flyttade Ebba till Linköping. Här avled hon i sviterna av en hjärnblödning, då boende på dåvarande adressen Drottninggatan 43. Här portätterad omkring 1865.

Från 299 kr

Masses titel är fel! Det är Anton Perssons måg Vilhelm Larssons! Här ser vi norra partens manbyggnad och flygel från baksidan, samt några av partens invånare. Huset är sannolikt höjt. Den finns en stenhusresolution för parten från 1773 och det kan vara det huset som byggts om med höjt bjälklag så man kunnat gräva ur en källare, få en bostadsvåning och en vindsvåning under brant tegeltak. Av döma av fönstren och det lilla modefönstret i gavelspetsen, bör denna om byggnad ha skett på 1840-talet. I början på 1900-talet har man gett huset ett modernare uttryck genom att förlänga taket ut över gaveln. Köksfarstun bör ha kommit till då också. Brygghuset med sina vädringsluckor till magasinsloftet bör ha byggts på 1870-talet. Bilden är tagen från åkern i norr. Människorna är inte lätt att identifiera. Flickan och kvinnan med den stora moderniteten cyklar borde vara besökare. Mannen på stegen borde vara Vilhelm Larsson, måg på parten, pojken ovanför en son. Hustrun Lorentina står troligen t h.

Från 299 kr

Denna boplats kom troligen till omkring 1880 när Karl Larsson född 1861 inköpte detta bulhus och flyttade det till denna plats intill vägen mot Nybro vid Närkån. Karl var gift med Josefina Katarina Elisabet Ahlgren född 1856 från Visby. De fick 5 barn varav den yngste sonen Fridolf Larsson född 1884 tog över stället 1918. Han blev gift 1912 med Johanna Ahlsten född 1887 från Fröjel. De fick tre barn och av dem blev det dottern Gertrud Maria Elisabet född 1919 som ärvde stället. Hon gifte sig 1944 med Harald Vinberg född 1910 från Alskog och de fick tre barn. Johanna Larsson bodde här till 1960-talets slut. Risto och Edit Leino hyrde fastigheten 1970-71 och köpte den 1972 och använde den fram till 1990 som fritidsfastighet och sedan som permanentbostad. På bilden ser vi troligen Karl Larsson 43 år, dottern Helny Eugenia Karolina 9 år och hustrun Josefina 48 år. De andra 4 syskona är inte med. Bulhuset på bilden revs året därpå och man köpte ett större hus från När och flyttade hit. Det byggdes till med ett bakbygge 1944 och en ny ladugård byggdes 1939.

Från 299 kr

En fantastisk miljöbild av Masse med byggnaderna med stor rymd omkring sig och vägen utanför, dessutom med två av innebyggarna betraktande fotografen. Byggnaderna och miljön ser tämligen harmonisk ut, ändå överges Södergrens boplats. Vi ser Olivia Lagergrens manbyggnad och brygghus t v. Båda är bulbyggnader, men deras ålder är svår att uppskatta. Manbyggnaden är troligen en s k ofullständig parstuga, dvs den består av ett rum på varje gavel, en liten farstu i mitten och ett ytterst litet kök mitt på baksidan. Den förste kände ägaren av detta torp var Lars Lauqvist född 1781. Han gifte sig på äldre dagar 1840 med Christina född Johansdotter 1805 från Gannor. Senast vid giftermålet bör Lars ha byggt eller flyttat hit byggnaderna. Lars och Christina fick en dotter Cajsa Stina 1840 och en son Lars 1843. Lars var skeppare och övertog torpet, gifte sig med Aqvilina Levin, och fick dottern Anna. Vart Lars tog vägen är okänt, men hustrun ärvde torpet, sålde det och flyttade med dottern till Amerika. Olivia Lagergren från Sproge köpte torpet, men hade det endast ett kort tag. Hon sålde det till Lina Johansson från Hallbjäns/Mattsarve (Tallmungar). När Lina dog ärvde den 17-åriga brorsdottern Ester från Bjärges (Allmodins) torpet och hon sålde det i sin tur till Ture Jakobsson från Liffride, vars familj bodde här till 199?? Idag är manbyggnaden ännu kvar, med om- och tillbyggd för fritidshusändamål. Vid infarten till torpet står en man och en flicka. Det skulle kunna vara Livens man och dotter, men vilka de var är ännu inte känt.

Från 299 kr