Livsmedels avd 15 inbjöd pensionärer på kaffe, Korna har konst på väggen 22 februari 1967 Två kvinnor och en man som är pensionärer sitter vid ett dukat långbord. De är inbjudna av Livsmedels avdelning 15 för att dricka kaffe. En servitris i vita arbetskläder är i färd med att hälla upp kaffe ur en metallkaffekanna till den äldre herrn i mitten som är klädd i mörk kostym och som bär glasögon. Han sitter mellan en annan äldre herre klädd i mörk kostym, vit skjorta och svart slips och som också bär glasögon samt en äldre dam klädd i vit tröja med svart damkavaj över. Bordet är dukat med bl.a. kaffekoppar, fat och skedar samt ett fat fyllt med bullar.

Från 299 kr

ÖSK-Bollnäs. ÖSK bandylag lyckades vinna södergruppen 1951 med en poäng före Västerås SK och det betydde första SM-finalen för ÖSK. Bollnäs svarade för motståndet och matchen började bra för ÖSK:s del. Olle Sääw gjorde både 1-0 och 2-0, men hälsingarna gav inte tappt. Efter reducering till 1-2 kunde Henry Johansson kvittera till 2-2 på ett långskott och i slutskedet lyckades Per-Olof Andersson hitta rätt med ett skott som gav Bollnäs segern med 3-2. På bilden ser vi Tage Magnusson göra en handstoppning, vilket var tillåtet på den tiden. Han är ivrigt påpassad av hälsingeförsvaret där Snoddas Nordgren syns i vita mössan.Joje Gustafsson till vänster och Olle Sääw avvaktar Tages förehavanden.

Från 299 kr

Strosor rep 2 25 juli 1966 Två yngre kvinnor klädda i korta sommarklänningar och med sommarskor på fötterna går på en gata i centrala Örebro. Två små barn, en liten pojke samt en lite större flicka går bredvid de två vuxna kvinnorna. Den ena kvinnans klänning är vit med stora bubblor på. Den andra kvinnan bär en mörk, randig klänning och bär två kakpåsar- en i vardera handen. Den lille pojken har vit, kortärmad tröja samt svarta kortbyxor på sig. Den lilla flickan bär ett mörkt linne med vita kanter runt samt ett par kortbyxor. Andra personer syns runtomkring kvartetten. Bilar är parkerade intill parkeringsmätare vid trottoarkanten. En buss samt en lastbil syns på gatan i bakgrunden.

Från 299 kr

Orubricerad, Oscarianskt, Bara skämt, KF distrikt årsmöte 17 maj 1967 Fyra herrar i svarta kostymer, vita skjortor och mörka slipsar befinner sig i en lokal. En av dem står upp i en talarstol och tre sitter vid ett bord. De har liksom herrn vid talarstolen en mikroifon var framför sig. I bakgrunden finns en stor skylt med ett stort Konsummärke på och inunder står texten: "Det här är märket för köptrygghet som Konsum och Domus gjort till sitt. Egentligen handlar det om er. Er rätt att få valuta för pengarna. Klara besked om varorna. Rätt att byta om Ni inte blir nöjd. Det är det vi menar med köptrygghet: ett obegränsat ansvar inför Er och Er familj."

Från 299 kr

Dubbelporträtt av två män på framkallad hinna fäst på en metallplåt (s k ferrotyp). Männen bär mörk resp. ljus rock, vita skjortor, svarta flugor och plommonstop. Mannen till vänster bär helskägg och mustasch, mannen till höger endast mustasch. På plåtens baksida bild av fotografiautomaten och en kvinna i lång klänning som sitter på en stol utanför och låter sig fotograferas. Till höger text på sex olika språk: "Fotografisk automat Bosco". På ramens baksida texten: "Inom 3 minuter" på fyra olika språk. Pappfodral med text på framsidan: "Minne af Konst- och Industriutställningen i Stockholm 1897. Fotografi-Automaten Boso. Bilden får ej beröras förrän den är torr. Bilden får ej torka i solen". Ferrotyp. Nordiska museet inv.nr 255446

Från 299 kr

Slöjdsal i "Gamla försöket" på Stretereds skolhem, troligtvis före 1936. Avdelningen Försöket eller "Gamla försöket" som det också kallades var inrymt i en trävilla med två våningar. Trävillan låg på den stora gräsplanen mellan Vita Villan och Videgården. Videgården blev det nya namnet på den byggnad som var färdig 1936. Samtidigt ändrade man namn från avdelningen Försöket till Förskolan, och slöjdsalen och Förskolan flyttade in i den nya byggnaden Videgården. Trävillan "Gamla försöket" revs 1949. När eleven först kom till skolhemmet fick eleven bo på avdelningen Försöket i två år för att gå i en provklass. Under dessa två år gjorde sig lärarinnorna ett omdöme som visade om eleven kunde flyttas vidare till skolhemmet eller om eleven var obildbar och fick stanna kvar på Försöket.

Från 299 kr

Flygkarta över södra delen av Mölndals kommun. Kållered och Lindome. Här ser du södra delen av Mölndals kommun, Kållered och Lindome. Även denna del är rik på sjöar. I mitten på kartan på gränsen mellan Mölndal och Råda syns Hålsjön, och strax söder därom ligger Tulebosjön. Andra sjöar är Sagsjön, Norra och Södra Barnsjön, Råsjön och Sandsjön. I närheten av Sandsjön ligger Sandsjöbacka naturreservat. Längst upp till vänster på gränsen till Askim ligger Sisjön, nära Balltorp. Sisjön är en fin badsjö med klart och rent vatten. Där har kommunen ordnat en omtyckt badplats. Detsamma gäller Tulebosjön i Kållered och Södra Barnsjön i Lindome. Kållereds centrum upptäcker du mitt på kartbilden och Lindome centrala delar söder därom. Den vita linjen är motorvägen till Kungsbacka, och även Västkustbanan och vägen till Hällesåker framträder ganska tydligt.

Från 299 kr

Kärra industriområde (även kallat Åbro industriområde) i Mölndal år 1973. Det är brukligt, när man planerar bebyggelsen i en ny kommundel, att man delar upp området för olika slag av bebyggelse. Man planerar särskilda områden för bostadsbebyggelse, parker, industri- och fritidsområden. Närmast ses Brännås bostadsområde med villor och radhus. Därbakom ligger Kärra industriområde, där industrierna har samlats. Den vita byggnaden längst till höger är Esso Motor Hotel. Vidare ser man AB Hässle, som tillverkar medicin samt bedriver läkemedelsforskning, AB Partner, som är välkänt för sin tillverkning av motorsågar. Ytterligare finns här på industriområdet Åkermans verkstäder, som tillverkar gräv- och pålmaskiner och Olof Manner AB, som har upplag av metaller, skrotlager och smältverk. Utom de nu nämnda finns flera andra industrier. Ungefär i mitten syns AB Zackrissons möbelvaruhus vid Kungsbackavägen. I bakgrunden ligger Kärra by, där det ännu finns några av de gamla bondgårdarna kvar.

Från 299 kr

"Karls" Kålleredgården 1:6 (nu 1:94) år 1978. Stenresterna är efter Karolina Petterssons gård Apelgården 1:6 "Lottas" (Gammelgården). Den vita villan (Kålleredgården 1:94) på Hedbäcksvägen 27 är byggd av Karl Karlssons dotter Siv Stockman med familj år 1954. Det var en liten del (arrendetomt) till Gamlegården ”Lottas” som styckades ifrån när gården såldes. ”Lottas” revs och en jättestor ek fälldes som stod i mitten på gården, med ladugård och lada runt om. 1991 kom styckningstillstånd i området och då först styckades "Karls" ifrån och blev tre tomter, varav Stockmans i låg mitten. Siv Stockman sålde de andra tomterna samt sålde Kålleredgården 1:6 till dottern Brita som hade övertagit. Ny väg kom till husen på baksidan, som ses på fotot. Relaterat motiv: A1618.

Från 299 kr

Länslasarettet, Gamla lasarettet. Falköpings första lasarett öppnades den 15 oktober 1856. Tomt om två tunnland donerades av staden. Ritning till lasarettet utfördes av konduktör Oppman och byggnaden uppfördes av fabrikör C.J. Lundberg. Inredningen ombesörjdes av byggmästare C.G. Engblom i Skara. Byggnaden till höger är lasarettsöverläkarens bostad. Den vita bortflyttade byggnaden är den s.k. "Kalvhagen". I gårdshuset t.v. inrymdes häråt tvättstuga, nedåt S:t Olofsgatan var likboden. Vyn är tagen fr. s.k. "Dårhuset". Lasarettets tomt sträckte sig blott en obetydlighet bakom "likboden" och där var ett staket. Dåvar. "dårhusets" baksida gränsade intill ett stort åkerfält, och ca 8-10 från gaveln på detta hus låg Warenbergs och Janzons lador, ladugårdar och köksträdgårdar, d.v.s. där nu till viss del Trädgårdsgatan går fram. Hospitalet var byggt i en utkant av staden.

Från 299 kr

FLYGARGRAVARNA De sju brittiska flygargravarna på Skogskyrkogården i Falkenberg är från 1944. Flygarna hörde till tre olika bombflygplan som störtade runt Anholt 29 augusti 1944. Det fanns sju man i varje plan. Dessa ingick i en attack på Königsberg (nuvarande Kaliningrad) och Stettin (nuvarande Szczecin). De sju flygarna flöt i land runt Falkenberg mellan 8 och 14 september 1944. Hela historien om vad som hände under en enda natt av andra världskrigets över 2000 nätter är berättad i Lars Wikanders skrift DE KOM ALDRIG HEM. (Finns på Falkenbergs museum.) Bild :1 En tidig officiell ceremoni (förmodligen 1955) där de ursprungliga vita träkorsen är kvar. (Fotot genom Gösta Ranlid, Köinge.) Bild : 2 Lions Club i Falkenberg har smyckat gravarna med blommor och ljus sedan 1954. Från början med en ceremoni veckan före jul. Senare gick man över till Allhelgonahelgen. Bild : 3-4 Av de brittiska flygarna var sju engelsmän och två kanadensare. En av de sistnämnda var Douglas Sparkes från staden Regina i delstaten Saskatchewan i Kanada. I den delstaten har det varit sed att varje omkommen flygare från andra världskriget fick en sjö uppkallad efter sig. I norra delen av regionen finns i dag Lake Sparkes. Bild : 5 Två medlemmar i Lions Club i Falkenberg var med redan vid första utsmyckningen av flygargravarna 1954. Det är Stig Ringström och Sven-Arne Svensson. Bilden är från Allhelgona 2003. Bild :6 1994 hade Falkenbergs museum en av sina största utställningarna någonsin, Sju vita kors, med utgångspunkt från Lars Wikanders material i DE KOM ALDRIG HEM. Bild : 7 Vid invigningen av museets utställning 8 maj 1994 deltog brittiske försvarsattachén i Stockholm, John Walmsley, samt brittiske konsuln i Göteborg, Alan White, med kransnedläggning vid flygargravarna. Fyra plan från F16 gjorde också en hedersflygning över Falkenberg. Bild :8-9 En informationstavla om flygarna och Zofia har kommit upp på Lars Wikanders initiativ. De som läser på tavlan är Steve and Rose Nichol från Ottawa, Kanada. De är speciellt intresserade av de två kanadensiska flygarna på Skogskyrkogården. (Rose's farbror, Joe Gallipeau, är en av de fyra flygare som är begravda i Varberg.)

Från 299 kr

Foto av syster Hulda hos Kassman i Norrköping sittande vid ett bord (enligt text skriven i albumet).Text på framsidan: "Skulle ärmarna vara vida kan du ju låta en kappsömmerska sy in dem, det är ju bättre än att de äro för trånga. Du använder väl vita kragen för jag har ej satt något på kragen. En glad Pingst". Text på baksidan: "Kära syster, jag skickar nu dräkten, hoppas du blir belåten. Jag har sytt den efter en ny modern modell, min dräkt är ju gammalmodig. Tycker du ej om kragen så kan du ju till ett annat år sätta på ...krage, men dessa äro så moderna. Skulle du ej vilja ha den får jag öfvertaga och du får mitt tyg istället. Skulle kjolen vara för trång så släpp ut i sidorna, men han är så vid åt mig så jag tror han ska räcka till. Jag kan ej bli ledig i pingst vi får främmande så vi träffas väl hemma i sommar. Här ser du syster sitter i salen och dricker kaffe. Det är bra men nog ser du vem det är, hälsningar Hulda".

Från 299 kr

Foto av syster Hulda hos Kassman i Norrköping sittande vid ett bord (enligt text skriven i albumet).Text på framsidan: "Skulle ärmarna vara vida kan du ju låta en kappsömmerska sy in dem, det är ju bättre än att de äro för trånga. Du använder väl vita kragen för jag har ej satt något på kragen. En glad Pingst". Text på baksidan: "Kära syster, jag skickar nu dräkten, hoppas du blir belåten. Jag har sytt den efter en ny modern modell, min dräkt är ju gammalmodig. Tycker du ej om kragen så kan du ju till ett annat år sätta på ...krage, men dessa äro så moderna. Skulle du ej vilja ha den får jag öfvertaga och du får mitt tyg istället. Skulle kjolen vara för trång så släpp ut i sidorna, men han är så vid åt mig så jag tror han ska räcka till. Jag kan ej bli ledig i pingst vi får främmande så vi träffas väl hemma i sommar. Här ser du syster sitter i salen och dricker kaffe. Det är bra men nog ser du vem det är, hälsningar Hulda".

Från 299 kr

Slåtterarbetet utfördes i regel som en ating, dvs en arbetsfest. Man samlade så många från bidlaget, grannlaget, som behövdes för att kunna slå den mark som var aktuell på en dag. Någon ersättning utgick inte, men gårdsfolket skulle bjuda riklig förtäring under dagen. Nästa dag gick man till grannens änge och slog och så höll man på tills allas marker var slagna. Genom atingsformen var slåtter lite av fest och många var lite finare klädda, se vita skjortor och svarta västar på en del karlar. 14 karlar behövdes för att slå Körkänge på en dag. Man kan tycka att de hade inte mycket gräs att slå. Men ogödslade marker gav inte mycket, fick man en tugga gräs per slag så fick det duga. Det behövdes därför stora arealer slåttermark för att täcka gårdens behov av foder, ofta hade man mer slåttermark än åker. Kyrkänge ligger ett par hundra meter norr om kyrkan nedanför bakarna. Den långsmala byggnaden med flistak (?) är troligen en linbastu, sedan länge riven.

Från 299 kr

Om detta ställe har det hittills inte gått att få några uppgifter. Det måste ha legat neråt Nybrohållet tillsammans med de andra småställena, eftersom Masse tagit upp det under Kauparve. Bilden antyder ett platt och öppet landskap så som det var där nere förr. Längst till vänster skymtar ett annat litet hus. Om det går att identifiera kan man kanske dra slutsatser. Det här är en boplats för mindre bemedlade, rent fattigt skulle man kunna säga. Herrn i vita (!) skjortärmar och frun står framför en rätt skräpig boendemiljö, eller så har man dragit hem en väldig massa ris och bråte att elda med. Den lilla manbyggnaden är säkert ett 1700-tals bulhus, en enkelstuga med ett enda bostadsrum på gaveln och förmodligen ett minimalt kök i bortre vänstra hörnet. Ladugården i bulteknik under agtak består av en fähusdel till vänster och en laddel till höger. Ladportarna står på glänt så man kan se lite igenom ladugården. Något hänger på tork över en stång. Hur var det att leva här? Vem var Nils Närström?

Från 299 kr

Johan Julin. (26/12 1881 - 29/12 1961). Julin skulle egentligen exercerat, men reste istället till U.S.A. med en två år yngre brors (åldersbetyg) flyttningsbetyg. Denne bror, Karl, utvandrade året därpå och dog senare i Amerika. Julin var i U.S.A. 1902 - 1921. Besökte Sverige 1910. 1902 reste han med "Vita stjärnlinjens" OCEANIC. Egentligen en lastångare, i vilken man iordningställt stora "hytter" för de resande, en för kvinnor, en för ungkarlar och en för familjer. Mindre hytter fanns också, men de var betydligt dyrare. På däck delades maten ut ur stora kopparkärl. Resan gick Göteborg - Hull. Därifrån med tåg till Liverpool och vidare över Atlanten till New York. I N. Y. fanns ett emigranthem, där man försökte hjälpa invandrarna till rätta. i allmänhet lånade man pengar till resan och skickade sedan hem. J. arbetade som dräng, forkarl i någon slags transportfirma, industriarbetare och stallskötare. 2920 - 1916 hos en miljonär, som bodde i stan under vintern. Varje morgon under denna årstid åkte J. in med mjölk, smör, ägg och kött från gården och hade sedan med sig varor tillbaka till personalen. Den sista tiden med bil. (Whaterburg?) 1925 köpte J. sin första bil, en öppen Ford. 1931 bytte han till Chevrolet (bild nr A145230_57). Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Johan Julin. (26/12 1881 - 29/12 1961). Julin skulle egentligen exercerat, men reste istället till U.S.A. med en två år yngre brors (åldersbetyg) flyttningsbetyg. Denne bror, Karl, utvandrade året därpå och dog senare i Amerika. Julin var i U.S.A. 1902 - 1921. Besökte Sverige 1910. 1902 reste han med "Vita stjärnlinjens" OCEANIC. Egentligen en lastångare, i vilken man iordningställt stora "hytter" för de resande, en för kvinnor, en för ungkarlar och en för familjer. Mindre hytter fanns också, men de var betydligt dyrare. På däck delades maten ut ur stora kopparkärl. Resan gick Göteborg - Hull. Därifrån med tåg till Liverpool och vidare över Atlanten till New York. I N. Y. fanns ett emigranthem, där man försökte hjälpa invandrarna till rätta. i allmänhet lånade man pengar till resan och skickade sedan hem. J. arbetade som dräng, forkarl i någon slags transportfirma, industriarbetare och stallskötare. 2920 - 1916 hos en miljonär, som bodde i stan under vintern. Varje morgon under denna årstid åkte J. in med mjölk, smör, ägg och kött från gården och hade sedan med sig varor tillbaka till personalen. Den sista tiden med bil. (Whaterburg?) 1925 köpte J. sin första bil, en öppen Ford. 1931 bytte han till Chevrolet (bild nr A145230_57). Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Johan Julin. (26/12 1881 - 29/12 1961). Julin skulle egentligen exercerat, men reste istället till U.S.A. med en två år yngre brors (åldersbetyg) flyttningsbetyg. Denne bror, Karl, utvandrade året därpå och dog senare i Amerika. Julin var i U.S.A. 1902 - 1921. Besökte Sverige 1910. 1902 reste han med "Vita stjärnlinjens" OCEANIC. Egentligen en lastångare, i vilken man iordningställt stora "hytter" för de resande, en för kvinnor, en för ungkarlar och en för familjer. Mindre hytter fanns också, men de var betydligt dyrare. På däck delades maten ut ur stora kopparkärl. Resan gick Göteborg - Hull. Därifrån med tåg till Liverpool och vidare över Atlanten till New York. I N. Y. fanns ett emigranthem, där man försökte hjälpa invandrarna till rätta. i allmänhet lånade man pengar till resan och skickade sedan hem. J. arbetade som dräng, forkarl i någon slags transportfirma, industriarbetare och stallskötare. 2920 - 1916 hos en miljonär, som bodde i stan under vintern. Varje morgon under denna årstid åkte J. in med mjölk, smör, ägg och kött från gården och hade sedan med sig varor tillbaka till personalen. Den sista tiden med bil. (Whaterburg?) 1925 köpte J. sin första bil, en öppen Ford. 1931 bytte han till Chevrolet (bild nr A145230_57). Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Lärare framför Gäddgårdsskolan. Längst till vänster, i ljus kappa, står Karin Stenström (folkskollärarinna). Intill henne står Nils Karlsson (slöjdlärare). Mannen bredvid honom är Arne Bielke (musik-och bildlärare). Närmast framför dessa står, från vänster: Folke Pettersson (folkskollärare), Alice Hedlund (småskollärarinna, i spräcklig blus), okänd kvinna i glasögon och Karl-Olov Karlsson (folkskollärare). Framför dessa fyra står två män; Bror Gustavsson (rektor) och Gösta Kjellmert (folkskollärare). Kvinnan framför Gösta är Karin Booberg (talpedagog). I bakre raderna står två herrar med fluga. Den med randig fluga heter Albert Svensk (folkskollärare). Bakom honom, i mörk fluga, står Lennart Karlsson (folkskollärare). Intill Lennart står Walter Falk (folkskollärare) och framför Walter står Erik Karlsson (slöjdlärare). Framför Albert, med randiga flugan, står Arvid Imark (folkskollärare). Kvinnan bredvid honom heter Lena Nohlgren (folkskollärarinna). Framför Arvid står Inga-Britt Nannfeldt (folkskollärarinna). Framför henne, i dräkt, står Barbro Ståhl (småskollärarinna). Intill Barbro, i mönstrad klänning, står Naemi Ageborg (folkskollärarinna) och bredvid henne, i ljus klänning och handväska, står Marianne Holmberg (folkskollärarinna). Mellan Naemi och Marianne syns Borgil Márcör (småskollärarinna). Bakom henne, i randig blus, står en oidentifierad lärarinna. Bakom henne, i mörk jacka, står Eva Möller (småskollärarinna). Mannen bakom Eva är Gottfrid Lönnberg (folkskollärare). Den högra av de två kvinnorna med ljusa handväskor, på mitten av främre raden, heter Britta Jönsson (gift Sundkvist, småskollärarinna). Bakom henne står Barbro Karlsson (småskollärarinna). Intill Britta står Birgitta Lundman (gift Göransson, småskollärarinna). Bakom Birgitta, i spräcklig kavaj, står Karl Porath (gymnastiklärare). Bakom honom, i ljus kappa, står en okänd lärarinna. Kvinnan till vänster, bakom henne, är Karin Eriksson (småskollärarinna). Intill den oidentifierade lärarinnan, i ljus kappa, i bakre raden, står sex lärarinnor i rad. De är från vänster: Greta Markusson, i mörk kappa och vit krage (folkskollärarinna), oidentifierad lärarinna i ljus kappa, kvinnan i hatt är Dagmar Rydbeck (småskollärarinna), bredvid henne står Karin Björk (textilslöjdslärarinna), bredvid henne, i kofta och kjol, står Eivor Pettersson (småskollärarinna) och längst till höger Anna Arvidsson (småskollärarinna). I raden framför dem, står tre kvinnor. Den första står snett framför kvinnan i hatt, hon har en spräcklig blus och glasögon och är oidentifierad. I samma rad, fast långt åt höger står två kvinnor i mönstrade klänningar. Hon med båtringningen heter Gun Martinsson (småskollärarinna) och hon med vita kragen är Nanna Sander (folkskollärarinna). I den främre raden står sju kvinnor. Vi börjar med kvinnan i spräcklig dräkt och pärlhalsband, Karin Gustavsson (gift med rektor Bror Gustavsson, folkskollärarinna). Intill henne, i mörk dräkt, står Aina Ungvall (småskollärarinna). Bredvid henne, i mönstrad blus och ljus kjol, står Britt-Inger Axelsson (småskollärarinna). Framför henne, i svart klänning med medaljonghalsband, står en oidentifierad kvinna. Bredvid henne, i ljus dräkt, står Gerda Svensson (småskollärarinna). Bakom Gerda syns en oidentifierad kvinna. Längst till höger står Wivan Söderberg (småskollärarinna). Gruppfoto. Avfotograferad påsiktsbild.

Från 299 kr