När denna gårdspart flyttades till sin nuvarande plats här på nordvästra sidan om Andersekväiar är ännu inte känt. Det kan ha skett när parten etablerades 1732, men hur partena flyttats vid Botels är inte lätt att få grepp om. Bilden är tagen just vid nerfarten till Andersekviorna. Här ser vi ladugården, där den långa delen i sten under halmtak är tämligen nybyggd. T h står ett tröskhus under faltak från omkring 1870. Byggnaden i bulteknik t v är mycket märklig och av hög ålder.
Från 299 kr
Fie Oskar Larsson slog på stort och byggde en mycket stor och modern ladugård 1916. Här har man staplat upp väggarna och lagt i bjälklaget, samt alla karmar och hammarband. Man kan förvåna sig över de klena byggnadsställningarna, de skulle ju tåla rätt mycket tyngder när stenen lades upp på bomlaget inför väggbygget. Bomlagets bommar byggde man in i väggarna, vilket gjorde ställningen stadig. När ställningen togs bort, högg man av bommarna. Den hitre delen med dubbla portar skall troligen bli lada, medan den vinklade skall bli fähus. En stump av den gamla ladugården står ännu kvar för att hysa djuren under byggtiden.
Här ser vi Mårtenssons manbyggnad, vilken enligt Lauboken skall vara uppförd 1880. Det kan stämma med tanke på byggnadens proportioner, att golvet ligger en bit upp från marken, jämför flygeln, och att taket är ganska flackt och utdraget. Men huset ser ut att sakna sockel vilket det borde ha och fönstren ser äldre ut, man borde ha åtminstone något trekantsfönster också vid denna tid. Den låga brygghusflygeln ser betydligt ålderdomligare ut, den är lägre och faltaket är brantare. Den bör ha innehållit brygghus och drängkammare/snickarbod.
Masse har tagit denna fina bild av Sunkörkepartenas ladugårdar stående på den väg, som förr ledde upp till Sunnkörke från kurvan väster om nuvarande bygdegården vid stora landsvägen. Vi ser från väster södra partens nyare ladugårdsdel och äldre ladugårdsdel. Sedan följer norra partens tillbyggda tröskhus med spåntak och sedan den mäktiga ladugårdslängan med sitt tunga agtak. På gaveln står en mindre agtäckt byggnad av okänd funktion. En svag väg kan anas efter stenmuren t v och den borde ha lett upp till det högra portlidret, som borde ha varit partens infart.
Här ser vi manbyggnaden från gården bakom ett litet spinkigt spjälstaket med grind-likt staket, se stigen! Huset har en vardagsingång via en tillbyggd köksfarstu. Taket är täckt med papp på för tiden modernt vis med lodstående vådor. En källarvåning utan sockel kan tyda på att huset är höjt. Ett brunnshus syns t v, det verkar som någon form av byggnad över brunnen var ganska vanlig i Lau för 100 år sedan. T h ser det ut att vara vedbacke. Är hundkojan använd eller skall den bli ved?
Masse skriver "gamblä häusi", men det här är inte så gammalt! Visserligen kan det vara en äldre stenladugård, men som rätt nyligen moderniserats med foderloft och en mängd spröjsade fönster och många dörrar och luckor. T h syns porten till ladan med en vädringslucka öppen, samt tröskhuset. Dessa byggnader är nog äldre än ladugården. Ett vagnsflak är uppställt mot väggen. Man håller på att ta in hö. Från vänster ser vi Vilhelm Karlsson 30 år, hustrun Alma 26 och Almas far Christen Christensson 72 år.
Här är en byggnad som aldrig blivit färdigbyggd! Man ser att det är ganska väl staplat av rätt liten och tunn sten som mestadels ser ut att vara rund i kanterna. Det betyder att boden är byggd av sten man plockat på åkrarna. Puts fick man väl aldrig råd till. Säkerligen hade man planerat att göra tak och gavelspetsar, men det blev av okänd anledning aldrig av. Man har bara slängt lite sänger över murarna och kastat upp lite halm, det kan inte ha varit särskilt tätt. Dörrar och fönster verkar man heller aldrig ha fått i. T v skymtar man Fie Oskar J.O. Larssons part.
Masse har tagit en bild av gårdsparten från åkern i söder. Manbyggnaden skymtar till vänster. Den fina ladugården dominerar bilden. Den är troligen c:a 20 år gammal och verkar vara enhetligt byggd. Den innehåller från vänster vidbyggt tröskhus med tillhörande lada med ladportar. Sedan följer flera fähus, men märkligt nog bara en gödseldörr. Det kan möjligen bero på att man gjort en mycket modern inredningen med korna stående i ladugårdens längsriktning i mitten. Då räcker det med en gödseldörr mitt på. Till höger syns magasinet från 1897.
Ungmansstången var en mycket hög och smal gran som sattes upp på bröllopsgården. Granen var barkad utom en liten bit i toppen, jämför agtakens vindskaidsraft på norra Gotland! Stången var dekorerad med en girland. Ursprunget till stången kan vara en fruktbarhetssymbol. De tre äreportarna skymtar, liksom allén av granar upp till trappan. T v syns ett av uthusen till grannen Danielssons gård, därefter fd båtsmanstorpet Lars Jakobssons ställe och i bakgrunden mot horisonten Bjärges Arvid Danielssons gård, sedan uthusen på Bjärges August Melanders gård och th skymtar Bjärges Tomas Bergmans gård. Landskapet är mycket öppet.
Botels Vilhelm Larsson, 39 år, slår först och de andra följer efter. Det var viktigt att man slog lika bra, så att man följde en jämn bredd och i samma takt. Dessutom var det viktigt att kunna lägga av gräset i en jämn sträng för varje slag, så att räfserskan hade lättare att ta hand om gräset. Då man slår i Hemmor Staplar, vilket var låglänt mark ut mot Lausmyr, bör de andra karlarna tillhöra Hemmor. I så fall kan de vara från vänster: Niklas Larsson, 32 år, farfar Olof Larsson, 89 år, Gunnar Larsson, 29 år och fadern Lars Olofsson, 62 år.
Här är skollärare Söderdal ute på Lausbackar med barnen för att plantera tallar en solig vårdag. De står nära Masses torp, vars ladugård skymtar till höger och i mitten syns ladugården till Söderlund/Jakobssons torp. Tallarna bakom barnen är den "tallunden" Masse nämner om i Bild 875. Pojkarna gör tydligen hål för plantorna med spett. Man kan gissa att det är flickorna som skall stoppa ner plantorna i hålen. Söderdal myser och det ser ut att vara trevlig stämning. Tallplantorna tog sig och hela backarna är nu nästan igenvuxna, bara norra ändan som röjts är öppen och en bit vid Bjärges mot Kauparve och öster om Mattsarve.
Denna lilla gård kom till 1910 då Arvid Persson född 1877 från Mattsarve köpte jord av Lars Per Hallander Hallbjäns, vilken sålde bort hela denna gårdspart i smålotter. Arvid var gift 1903 med Hanna Byström född 1871 från Alskog och de bebyggde boplatsen. Detta bostadshus byggde de 1912 och byggde till det 1924. Huset är uppfört av resvirke med liggande panel och taket är täckt med spån. Det ser lite äldre ut än 4 år gammalt, men kan knappast vara det. Det är sannolikt Arvid 39 år och hans fru Hanna 45 år som sitter mot husväggen. Sonen Ragnar 12 år står nog bredvid trappan, men den som står på den är okänd.
Här ses gårdens tröskhus med fal- och spåntak. Man kan se att faltaket är lagt med bredare underfalar och smalare överfalar. De är inte längdjusterade efter påläggningen, det brydde man sig ofta inte om på uthus, utan falarna fick ha den längd de fick vid apteringen i skogen, nästan alltid 7 alnar, dvs 4.20 m. De korta falarna upptill har blivit dåliga och då har man spikat på ett spånskikt över dem. Vandringshjulet finns ännu kvar. Skjulet på gaveln är nog inte så gammalt, trots att det lutar. Grenhopen mot tröskhuspelaren skyddas delvis av en avbruten kvarnvinge.
Här ses den stora ladugårdens norrsida en tidig morgon när ljuset ligger på. Det skall vara den 20:e maj, men på åkern växer gröda, vilken knappast kan ha stått kvar över vintern. Är det fel datum? Närmast ligger ladan med lucka och ladport, därefter ses två av gödseldörrarna till fähusen, halmstacken döljer troligen den tredje dörren. Mot ladans gavel står en mängd trolar till bandtunar och annat virke. Det är typiskt att man ställde upp virke som man inte kunde lagra under tak på det här sättet. I bildens kant står en grenvedshög.
Bilden är tagen från beteshagen i norr. Hagen har inga buskar jämfört med idag. Annars är det i stort sett sig likt. Infartsvägen är likadan och stenmuren, men grinden in till den 1870 rivna och flyttade grannparten är borta. Bergmans manbyggnad skymtar bakom träden, t h ser man också smedjans gavel. Där emellan kan man ana flygeln. Denna part anses ha kommit till på 1600-talets mitt, då ursprungsparten uppe vid Melanders/Jakobssons, som då var en part, delades mellan två syskon. Man byggde nytt på denna plats och ibland kallades denna part för Lilla Bjärges. Gårdsparten fortsatte sedan i samma släkt fram till 1973.
Hallsarve Ferdinand Jakobsson och Petter Boberg Kauparve (PB bodde först i en stuga mellan Kauparve Perssons och Kauparve Petterssons idag, han köpte omkring 1895 det som är Kaupre Ridsport idag av Ferdinand Jakobsson) De häller strömming ur en låda med glesa spjälor så att vattnet skall rinna av och med rundad botten (?) ner i vagnen. Bredvid vagnen står en mycket stor flätad korg med dubbla handtag. Kvinnorna koppar, rensar, strömmingen. De är arbetsklädda med förkläden och huvudduk. Den ena kvinnan bör vara Ferdinands fru Maria och pojken deras son Hjalmar, den andra kvinnan kan vara Petters fru Brita Cajsa. De står vid ladugården med de öppna åkrarna mot sjön bakom dem.
Smiss Elisabet Vedin och fostersonen Artur Karlsson har varit nere vid Nabbu med häst och vagn och hämtat hem strömming, vilken bla kan ligga i den flätade korgen på flaket, det bör finnas plats för mera fisk bakom lämmarna. Det var vanligt att man fiskade många dagar i rad, på våren och hösten ibland i flera veckor, om vädret var tjänligt. Då fick kvinnorna och ev drängar, gamla gubbar och barnen sköta det dagliga på gården. Bakom vagnen står troligen Elisabets man Christian Petter Persson. I bakgrunden ses intressanta byggnader. Den vänstra skulle kunna innehålla smedja och snickarbod, den högra källare eller linbastu. KOLLA BILDER På GåRDEN!
Bilden visar förutom skuporna stående i rakar, även gårdsmiljön vid Kauparve östra gårdspart. T v ses en bit av Lars Nilssons part, med en bit av ladugården, som har behållit den branta agtaksresningen, men som är täckt med det moderna takmaterialet spån. Bakom ses manbyggnaden, som ännu har kvar ursprungligt utseende från omkring 1800. T h ser man Hallsarve Jakob Nilssons laugård från 1888 och t h därom en skymt av manbyggnaden och ena flygeln. Man kan ana en smedja längst t h. I förgrunden växer troligen betor.
Masse har ställt föremålet ifråga på en bräda mot en putsad vägg, så det skulle framträda så tydligt som möjligt. Brädan ligger på två arbetspallar, s k kränkar. Vändplogen är asymmetrisk och består av en fot med en snedställd vändskiva som vänder jordkokan upp och ner. Framför vändskivan sitter en kniv som skär genom grässvålen så att vändskivan kan komma åt att vända jordkokan. I foten sitter två uppåtgående käppar, sammanbundna med en styrstång. Vid vändskivans överkant sitter en dragstång fästad i käpparna. Vändplogen infördes 1840 på Gotland och innebar en stor förändring av jordbearbetningen.
Makarna August Larsson och Karolina Johansdotter i Attarp. Bördig från Södra Vi hade August redan i ungdomen kommit till Svinhult. År 1880 dristade han sig att köpa ett litet hemman i byn Skeppshult. Makan Karolina var för sin del född och uppvuxen i Ingatorp och hade installerat sig i Augusts hemman efter att de ingått äktenskap 1883. Tio år och fyra barn senare köpte makarna en större del i Attarps rusthåll, dit fotografiet tagit oss. Här sitter de i grönskan på ålderns höst och kan enligt vad källorna berättar se tillbaka på ett lyckligt bondeliv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.