Dokumentation av Hunnebergsgatan 25 i Linköping 1929. Bilden visar ett av gårdshusen. Vy från norr.
Från 299 kr
Från kapten Henric Westmans hem Valla omkring förra sekelskiftet. Möbeluppsättningen bär äldre prägel, sannolikt från föräldrarna Leonard och Ida Westmans tid.
Del av manbyggnaden till Narvered Lillgård i Vallerstad kyrkby. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1949.
Lindbladsgården, tonsättaren Adolf Fredrik Lindblads barndomshem i Skänninge. Vy mot gårdssidan av längan mot Ringgatan. Dokumentation av Östergötlands museum 1946.
I rik kulturbygd och med ett vackert läge invid sjön Järnlunden ligger Hallstad säteri. Som så ofta för en gammal gård bär den på en komplicerad historia som här skulle föra för långt att redogöra för. Mer ovanligt är att gården i äldre tid ståtade med två mangårdsbyggnader, båda resta under 1700-talet, en rent av tidigare. I början av 1830-talet övergick det gamla säteriet i bondesläkt och något senare delades gården i två enheter. Bilden visar den troligtvis något äldre mangårdsbyggnaden som vid fototillfället 1951 stod under renovering.
Dokumentation av Hunnebergsgatan 25 i Linköping. Året är 1929, Bilden visar det stora gårdshuset. Vy från sydväst.
Boningshus på adressen Linköpingsgatan 16 i Skänninge. Här en vy från Stationsgatan 1956, samma år som huset revs.
Motalagatan 13 i Skänninge. Reveterad stuga dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Magasinsgatan 10 i Söderköping 1951. Huset står i skrivande stund kvar på sin plats om än i ombyggt skick.
Miljön utmed Vistenagatan i Skänninge har lyckligtvis fått behålla mycket av sitt äldre uttryck. Huset som bar gatans nummer 12 har dock rivits.
Vy mot Karlsberg 1903. Disponentbostad till Boxholms bruk. Vid tiden för bilden disponerades bostaden av bruksdisponent Wilhelm Wettergren (1840-1926) och dennes maka Klara Amalia Flodin (1842-1905).
Ågatan 5 i Linköping. Ett av mångtaliga, enkla hus i kvarteret Bokbindaren som en tid efter bildens tillkomst raserades. Foto 1955.
Gökshult i Malexander sn. Ägd av Boxholms AB. Vid tiden för bilden arrenderad av Ernst Simon Andersson och dennes maka Helga Cecilia, född Pettersson.
Vattenåkaregården flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1979. Här ses huset på sin ursprungliga plats invid Djurgårdsgatan. Bostaden uppfördes 1874 av timmermannen Carl Johan Andersson och har fått sitt namn efter byggherrens arbete som vattenåkare vid sidan av sitt yrke som timmerman. Under många år var vattenförsörjningen ett stort problem i Linköping. De västra delarna av staden fick vatten genom vattenåkarna, som med hjälp av häst och vagn körde ut vatten i tunnor.
Fotografens barndomshem Pålsholm i Vreta kloster.
Kvarteret Konsuln är platsen för stora och upprepade förändringar under en vuxen Linköpingsbos minnestid. Fotoåret 1967 stod ännu exempelvis fastigheten Gamla Tanneforsvägen 92 på sin plats likväl som det mesta av den äldre bebyggelsen. Efter omfattande rivningar kom platsen att upplåtas för bilparkering. När tiden var mogen togs marken i anspråk för stadens då nya räddningsstation. Även den har tjänat ut och under 2000-talet har här uppförts höghusbebyggelse i form av kontors- och flerbostadshus.
Överstad Källgård i Askeby socken. Dokumenterad av Östergötlands museum 1941. Manbyggnaden uppfördes ursprungligen omkring 1750. En om- och tillbyggnad genomfördes 1860. Vid tiden för bilden stundar arvsskifte med en modernisering som följd. Vy från norr.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets ombonade stilideal i full blom. Mellan tunga textilier och stoppade stilmöbler anas här ändå en lätthet som kan leda rummet till ett av fruns domäner. Bild från tiden omkring år 1900.
Hunnebergsgatan 12 i Linköping. Fotoåret 1929 och däromkring ägdes gården av snickeriarbetaren av Carl Edvard Johansson med familj. Som brukligt vid den här typen av hus och läge hyrde en rad personer husrum i byggnaden. Källorna talar om ett 15-tal hyresgäster inklusive barn vid tiden. Tomtens avgränsning ger sannolikt svar på var i huset ägarfamiljen bodde och i vilken del ytorna hyrdes ut. Vy från gårdssidan 1929.
Norra gaveln till fastigheten Repslagaregatan 18 i Linköping. Ålderdomligt hus som bestod sitt centrala läge i staden in på 1950-talet. Det vita huset till vänster i bakgrunden låg tills det revs i hörnet av Repslagaregatan-Nygatan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.