Vykort, "Varberg. Järnvägsstationen." märkt med "Äkta fotografi". Bilden visar stationsbyggnaden sedd från spårsidan. Klockan visar på strax efter halv tolv, både resenärer och järnvägspersonal syns vid byggnaden, till höger väntar ett antal tomma kärror på gods. Utanför expeditionens entré står kanske föreståndaren själv. Här ser man tydligt stationsbyggnadens olika tillbyggnader: i mitten står den urpsrungliga huskroppen med sina två höga sadeltak; på ömse sidor tillkom symmetriska tillbyggnader 1893; längst till höger (i söder) uppfördes 1923 en godsexpedition med matchande högt sadeltak och fasadkrenelering, men i avvikande rött tegel istället för gult.
Från 299 kr
Örnsköldsviks stads första kyrka ritad av Gustaf Améen i nordisk stil och invigdes 1910. Vid en restaurering 1972 ändrades den norra korsarmen till ett mindre kapell, ofta kallat Sköldska koret. Under kapellet finns en krypta som fungerar som gravkapell. Den är byggd av tegel med vitmålade blinderingar. Portalen är huggen i granit. Planlösningen är oregelbunden med tornet i sydvästra hörnet. Kyrkorummet består av mittskepp täckt av tre valv samt tvärskepp.1952-54 gjordes en genomgripande restaurering. Sakristian revs och koret blev bredare och djupare. Korgolvet höjdes och ny sakristia byggdes .Foto Reimers Gävle, ATA.
Örnsköldsviks stads första kyrka ritad av Gustaf Améen i nordisk stil och invigdes 1910. Vid en restaurering 1972 ändrades den norra korsarmen till ett mindre kapell, ofta kallat Sköldska koret. Under kapellet finns en krypta som fungerar som gravkapell. Den är byggd av tegel med vitmålade blinderingar. Portalen är huggen i granit. Planlösningen är oregelbunden med tornet i sydvästra hörnet. Kyrkorummet består av mittskepp täckt av tre valv samt tvärskepp.1952-54 gjordes en genomgripande restaurering. Sakristian revs och koret blev bredare och djupare. Korgolvet höjdes och ny sakristia byggdes.
Resterna efter en äldre byggnad bevarad under en kurtinmur hörande till Bastion Carolus, en del av Jönköpings slott i centrala Jönköping. I den äldre byggnaden dokumenterades en tegelmurad ugn samt ett golvlager och syllträ. Huset, som kan ha varit uppemot 20 meter långt, förefaller vara identiskt med den byggnad med pyramidtak och en bred, centralt placerad skorsten som finns avbildad på Hans Flemings första perspektivritning över slottsbygget, framställd 1605 (SFP Jönköping nr 001). Byggnaden ger intryck av att ha haft någon sorts verkstads- eller ekonomifunktion och bör ha uppförts efter år 1567. Ugnskonstruktionen var murad av återanvänt tegel och man hade nyttjat grå lera till sammanfogning istället för kalkbruk.
Hanebo kyrka. Rester av en äldre kyrka från slutet av 1100-talet. Den kyrka i romansk stil ersattes i början av 1300-talet av ett stort kyrkorum i gotisk stil. Kyrkan förlängdes åt öster och breddades åt söder. År 1708 förstorades fönstren och fönsterglas sattes in. 1776 - 1778 utökades kyrkan med korsarmar åt norr och söder och blev en korskyrka. 1876 uppfördes ett kyrktorn som ersatte en tidigare klockstapel som stod vid kyrkans sydvästra hörn. Tornet byggdes av gråsten och tegel och försågs med en kopparklädd huv och en tornspira med ett förgyllt kors. Ett tornur färdigställdes 1877 av Pellas Erik Persson från Mora.
Stationen byggd 1881.Hållplats anlagd 1880. Envånings stationshus i tegel, byggt i vinkel. Stationshuset används för fritidsändamål av SJ-personal 1991. Uthus och lastkaj finns kvar, godsmagasinet är rivet. Sidospår med godstrafik fanns till våren 1988 till Vittskövle Sågverk. "Huset ser ut att ha stått öde sedan trafiken upphörde. Det är övervuxet med utslagna rutor, men taket och de stabila tegelvägggarna finns kvar. Banvallen är cykelväg. Stationshuset och en perrong ligger på banans östra sida, där det också finns ett mycket stort sågverk. På banans västra sida ligger en mycket lång lastkaj med flera avsnitt med olika höjd. (Besök juli 2012)." Enlig tbanvakt.se
Station anlagd 1880 Stationshuset byggt 1901 och är ett en- och enhalvvånings hus i tegel. Sedan ett nytt stations hus byggts i centrala Everöd blev EVERÖD GAMLA håll- och lastplats. Efter nedläggningen 1936 behölls vissa spår för betlastning. Det nya stationshuset, öst om det gamla, står år 1991 kvar med uthus, godsmagasin och vattentorn. Det gamla stationshuset är nu förtiden ett bibliotek. medan den Nya stationshuset finns restaurangen "Stinsen" Vattentorn kvar utan tak Öster om stationshuset finns ett magasin kvar. Strax väster om stationshuset finns uthuset kvar, numera bland annat använt som duvslag. Restaurangen "Stinsen" är fortfarande kvar i Juli 2012 enligt banvakt.se
Stationen byggd 1881.Hållplats anlagd 1880. Envånings stationshus i tegel, byggt i vinkel. Stationshuset används för fritidsändamål av SJ-personal 1991. Uthus och lastkaj finns kvar, godsmagasinet är rivet. Sidospår med godstrafik fanns till våren 1988 till Vittskövle Sågverk. "Huset ser ut att ha stått öde sedan trafiken upphörde. Det är övervuxet med utslagna rutor, men taket och de stabila tegelvägggarna finns kvar. Banvallen är cykelväg. Stationshuset och en perrong ligger på banans östra sida, där det också finns ett mycket stort sågverk. På banans västra sida ligger en mycket lång lastkaj med flera avsnitt med olika höjd. (Besök juli 2012)." Enligt banvakt.se
Station anlagd 1902. Det första stationshuset var en rak länga parallellt med spåret.1905 tillkom ett en- eller tvåfamiljs boställshus omedelbart öster om stationshuset, något längre från spåret. Nytt stationshus 1913, Den monumentala byggnaden är 45 meter lång och 12 meter bred, rest i två fulla våningar med ena gaveln mot spåret. Liksom de övriga stationerna av denna typ är den uppförd i tegel som man valde av brandtekniska skäl. Byggnaden har ett högt spetsigt sadeltak med ett asymmetriskt placerat torn med valmad huv. På transformatordelen är en lång, hög ventilationshuv byggd över taknocken. Stationshusdelen utmärker sig i fasaden genom annorlunda fönstersättning. Över entrén från spårområdet hänger ett djupt, flackt skärmtak.
Handkolorerat brevkort, "Textilfabriken - Warberg." Skandinaviska Textilfabriks AB grundades av bl a ingenjör Hugo Gerlach och uppfördes 1896-1897. Kvarteret hette då Vävaren. Byggnaden med tre trappstegsgavlar är kontorsbyggnaden och bakom den ligger själva fabriken med sågtandstak som skapar generösa ljusinsläpp. Fabriken hade elektrisk belysning från en ångdriven generator. Viktiga faktorer för fabriksbyggnaden var den lätta konstruktionen med prefabricerade element, minimerad brandrisk och ett arkitektoniskt uttryck som både signalerade modernitet och en stabil, traditionell grund med kontorsbyggnadens slottliknande stildrag. Skorstenen är murad med både rött och gult tegel efter ritningar från Düsseldorf. Fabriken blev en av stadens största arbetsplatser och en där många kvinnor kunde få anställning. 1915 tog Malmö Yllefabriks AB (MYAB) över anläggningen och 1962 etablerade sig SWEDA här. och bidrog därmed till inflyttning och att staden växte.
Masse står på storgården och tar en bild av gårdens folk med manbyggnaden och brygghuset i bakgrunden. Manbyggnaden är en parstuga med brutet tak och frontespis, troligen byggd på 1830-talet. Den är lite asymmetrisk, vilket kan tyda på att salen t h är tillbyggd något senare. Taket har ursprungligen troligen varit täckt med falar eller tegel, men här ser det ut att vara spån. Brygghuset t h är troligen yngre än manbyggnaden. Den innehöll sannolikt brygghus på den hitre gavel och drängkammare på den andra, möjligen med en källare i mitten. Manyggnaden verkar vara i gott skick och det är svårt att förstå att man strax efteråt rev den. Personerna är troligen från vänster: sonen Oskar Olsson, 22 år, styvmodern Sofia Katarina född Jakobsson från Galls på När, 40 år, sonen Anton Olsson, 19 år, fadern Petter Olofsson, 47 år, dottern Berta Olsson, 16 år.
Bredestads kyrka vars skyddspatron är Sankt Laurentius har troligen anor från tidig medeltid. Absiden, koret och östra delen av långhuset tillhör byggnadens ursprungliga delar. 1690 utökades långhuset mot väster. Samtidigt uppfördes tornet med en sin karaktäristiska hjälmformad huv och höga spira. Kyrkan är byggd av gråsten medan sakristian på norra sidan och vapenhuset i väster som tillkommit senare har uppförts i tegel. Kyrkorummets innertak är ett plant brädtak försett med målningar från 1700-talet. Bredestads kyrka kallas för "offerkyrka". Det finns inga belägg att den ursprungligen varit det. Troligen har traktens dåvarande sed att kalla den för offerkyrka sin grund i 1600-talet. Då vallfärdade man till Erkestorps källa i Flisby socken. Källans vatten ansågs hjälpa mot sjukdomar. Efter besöket vid källan passerade man Bredestad och offrade till kyrkan för att ytterligare förstärka källvattnets effekt. Altaruppsatsen från 1697 på norra långhusväggen har troligen tillkommit och bekostats av offergåvor till kyrkan. (Hämtat från Wikipedia)
Karlberg, slott. Krigsskolan, numera Militärhögskolan (se nedan). Slottet har sitt namn efter Carl Carlsson Gyllenhielm, som grundlade det på 1630-talet. Det byggdes av tegel i tre våningar med anslutande låga flyglar, av vilka endast en stod färdig vid Gyllenhielms död 1650. År 1669 förvärvades K. av Magnus Gabriel De la Gardie, som året därpå igångsatte en stor om- och tillbyggnad efter Jean de la Vallées ritningar. Därvid fick slottet i huvudsak sitt nuvarande utseende med valmtak och anslutande flyglar vid långsidorna. I den nordöstra flygeln inreddes en slottskyrka. Flera inredningar med praktfulla stucktak är bevarade från denna tid. År 1684 drogs slottet in till kronan genom reduktionen och blev sedan kungligt lustslott. År 1792 överläts K. till Kungl. Krigsakademien, sedermera Krigsskolan, och under 1790-talet byggdes de stora östra och västra flyglarna med anslutande byggnader. Slottskyrkans interiör har förändrats flera gånger under 1800- och 1900-talen. Slottets ursprungliga färgsättning återställdes under 1980-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=222005
Bland annat Zieglers Kol & Koks i större tegelbyggnad. Fotografens ant: Eltjänst. 1941. Bolaget grundades 1890 under namnet Karlstads Kol & Koks-Aktiebolag. År 1924 ändrades namnet till Zieglers Kol & Koks-Aktiebolag. Firman handlade enbart med kol och koks och bedrev en omfattande import och försäljning av detta såväl i hela fartygslaster som vagnslastvis. Kontoret var på 1940-talet beläget på Västra Torggatan 5. 1935 anslöt sig Zieglers till ARA-koncernen, (A. R. Appelqvist Kolimport Aktiebolag) Stockholm. Senare blev Zieglers ensamförsäljare för Värmland av eldningsaggregatet REKA. Sen 1960-talet har Zieglers främst etablerat sig som en byggfirma som inriktat sig på tegel, takpannor, torrbruk och trädgårdsplattor. 1985 började dom sälja spisar, skortstenar och andra värmeprodukter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 B. Wendel (redaktör) Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.