Denna lustfullt byggda trädgårdspaviljong dokumenterades av Östergötlands museum 1968. Den stod då på tomten till Råtorpsgatan 3 i Linköping. Vid besked om rivning flyttades byggnaden till en privat trädgård, men har därefter skänkts vidare och smyckar sedan år 2000 Dahlbergs caféträdgård i Gamla Linköping.
Från 299 kr
Det sena 1960-talet innebar omfattande rivningar i kvarteret Akillles i Linköping. Störst förändring märktes i demoleringen av fängelseanläggningen som dominerat området sedan 1840-talet. Dessförinnan revs fastigheten Storgatan 49 inklusive dess stall utmed gatan. Äldre Linköpingsbor mindes gården som Stiftssekreterarebostället. Foto 1967.
Fotografi av Rockelsta slott beläget vid Rockelstaviken av sjön Båven i Hyltinge socken, Södermanland. Här fotograferat 1902 av bygdefotografen Emil Durling. Vid denna tidpunkt ägdes slottet av greve Eric von Rosen och hade genomgått ombyggnad av arkitekt Ivar Tengbom sedan år 1900 då slottet kommit i von Rosens ägo.
Den ståtliga prästgården i Vallerstad uppfördes ursprungligen 1765. Den har sedan dess grundligt renoverats och ombyggts, bland annat 1815 och 1938. Här en dokumentation kort efter den senare moderniseringen. Vid tiden disponerades bostaden av komminister Carl Erik Svenstedt med maka och barn.
Textilhandeln AB Eduard Andersson på adress Storgatan 52 i Linköping. Fotografiet är odaterat men omkring 1920 vore rimligt. Företagets grundare hade då sedan länge varit död men hans goda renomé bestod. Verksamheten var inrymd i den så kallade Bielkeska gården som smyckade en del av Storgatan tills det revs år 1970.
Tjärholm i Sankt Anna socken 1908. Den vinkelställda byggnaden är Tjärholms affär som handlare Axel Gustaf Ekberg varit ägare till sedan år 1870. Mitt emot ses magasinet och till höger rörelsens bageri invid strandkanten. Bakom dessa byggnader ses Ekbergs bostadshus, uppfört omkring 1875. Vy från Lindersfjärden.
Sankt Kors kvarter 18 var gårdens gamla beteckning och från den flydda tiden mindes månne äldre Linköpingsbor det mer folkliga namnet Winnerstrands gård. Fotoåret 1929 var han sedan länge bortgången men hans hus stod kvar i hörnet Nygatan-Apotekaregatan och skulle så göra ännu en tid. Vy från söder.
Hospitalstorget i Linköping. Torget har in i modern tid upplåtits för bilparkering men den var redan vid mitten av 1950-talet reglerad. Mot torgets västra sida har Portlösa bildat fond sedan byggnaden fick sin karaktär vid mitten av 1850-talet. Sitt folkliga namn fick huset eftersom den långa fasaden mot torget länge saknade dörr.
Strykjärnet på Laxholmen i Norrköping är en av stadens mest karakteristiska byggnader. Uppförd åren 1916-17 med en udda planlösning för att på bästa vis nyttja den lilla holmens yta. Byggnaden beställdes av Holmens bruk som del i koncernens textilberedning. Sedan år 1991 byggnadsminne och plats för Arbetets museum. Här en odaterad vy från 1900-talets mitt.
I fager blandbygd invid Lillån ligger den stilrena huvudbyggnaden till Braxstad. Uppförd 1750 av major Johan Gripenwaldt. Påbyggd 1840 och sedan dess grundligt renoverad, bland annat 1920 och 1937. Vid tiden för bilden ägdes godset av makarna Napoleon och Natalia Andersson.
Forngården i Bjärka Säby omkring 1925. Under 1920-talet anlades Forngården eller Fornhemmet med ditflyttade byggnader från främst Sandgården och torpet Löten. Även allt bohag och redskap är från närmaste grannskapet. Initiativtagare och drivande av arbetet var godsägare Oscar Ekman. Sedan 1976 sköts och utvecklas museigården av Vists hembygdsförening.
Ögonblicksbild över Stora torget i Linköping. Dryga 100 år har passerat sedan bilden togs. Hästdragna kärror var ännu förhärskande och modet anständigt. I övrigt är miljön lätt igenkännlig för den som är förtrogen med staden. Större förändringar är tillkomsten av Carl Milles Folkungamonument och att husen rivits i kvarteret Apoteket bortom den tänkta skulpturen. Bild från omkring 1910.
Utmed en Linköpingsgatan vars miljö fullständigt utraderats sedan bildens tillkomst 1929. Repslagaregatans löp mellan Nygatan och Storgatan (över och förbi nuvarande Lilla torget) genomgick från mitten av seklet en total omgestaltning. I ett första skede revs bildens hus och lämnade en länge närmast outnyttjad yta. När tiden var mogen uppfördes Gyllen-varuhuset på platsen.
Stegeborg har bildat lås i Slätbaken sedan 1200-talet. Borgens gamla namn -Stäkeborg- syftar på de förekommande pålsystem i vattnet, som spärrade av farleden. Efter ut- och påbyggnader nådde anläggningen sin glansperioden som kungligt slott under 1500- och 1600-talen. Som exempel kan nämnas den blivande kung Johans III nedkomst på slottet 1537. Här en vy daterad 1928.
Porträtt av Samuel Samuelsson. Före detta hemmansägare i Stekarp, Svinhult sn. Gift 1869 med Anna Matilda Samuelsdotter (1851-1908). Vid tiden för bilden hade parets son Johan Oskar sedan länge tagit över gården. Samuel bodde kvar på undantag till sin död 1937.
Skänninges enda hus byggt i korsvirkesteknik är i skrivande stund lyckligtvis ännu bevarat och pietetsfullt restaurerat. I anslutning till byggnaden drevs i äldre tid garveriverksamhet, varför gården historiskt benämns Normelliska garveriet. Atmosfären utmed Korpgatan har i övrigt närmast helt utraderats sedan bilden togs 1952.
Den gamla arresten till Hogstad tingshus, egentligen Göstrings härads tingshus, var vid tiden för bilden lyckliggtvis sedan länge tagen ur sitt fängslande bruk. I stället tycks den utbjudits som lagerlokal för handlare Olle Detterfelt, vars butik skymtar i vänster kant. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1948.
Landsantikvarien tillika museichefen Bengt Cnattingius kan äntligen börja fylla hyllorna i det snart färdigställda museet i Linköping. Man skrev 1938 och det hade varit en lång resa hit för Cnattingius, som sedan sin anställning 1924 upplevt mycket påvra miljöer för sig själv och museets samlingar.
Familjen Lange framför slussvaktarstugan i Nykvarn. Slussvaktmästaren Johan Alfred Lange ses sittande bakom häcken. Han tjänstgjorde på platsen från 1868 till sin död 1913. Kvinnan bredvid är hans maka Helena Christina Andersdotter och de har varit gifta sedan år 1860. Övriga personer på bilden har inte identifierats men är rimligtvis svärföräldrar och egna barn. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Linköping 1955 och en nu sedan länge försvunnen miljö. Gårdsinteriör från Storgatan 6. Den i vinkel ställda huskroppen -med gaveln mot betraktaren- låg utmed Hamngatan vid sidan av stadens fattighus som anas i bildens högerkant. Notera samtidigt Hamngatans ännu blygsamma bredd vid tiden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.