Vid Gamla Riksvägen i Kållereds centrum byggde John Lindström ett snickeri och drev det från 1930 till 1970-talet. I många år stod snickeriet som det lämnades - fyllt av maskiner, mallar, fanér- och färgprover. Senare blev det hantverksgården Ekebacken. Fotografiet togs från norr, 1992.
Från 299 kr
Yrkesskolan, maskinhallen. Elever vid maskiner. Två lärare, iklädda skyddsrockar, ses i bildens nedre högra hörn. Den vänstra, av dem, är yrkeslärare Otto Daunfelt. En man i hatt och ytterrock är på besök, mitt i bilden. Bilden ser ut att vara tagen i verkstaden på Vasagymnasiet.
Albin Rapps Konfektionsfabriks monter på Arbogautställningen. Här arbetar sömmerskor vid sina symaskiner. Längst fram, i lokalen, står skyltdockor iförda herrkläder. På väggen står skrivet "Samtliga maskiner lev av Singer" och "En välsydd väst var 4:de minut". Rapps Konfektionsfabrik ligger på Glasbruksgatan.
En skolklass är på studiebesök på Nerikes/Närkes Maskiner. De tittar på traktorer. Försäljaren, Bertil Andersson, talar med läraren Sixten Öhman. I bakgrunden, till vänster står Christina Söderqvist i vit mössa. Anders Norman skymtar bakom försäljaren. Mitt i bild, i randig halsduk, står Thomas Öhling. Skymd bakom läraren, är Olle Hjelm.
En skolklass är på studiebesök hos Nerikes/Närkes Maskiner. De tittar på traktorer. Från vänster ses: Bo Landsjö, Roger Hedenström (glasögon), Ewy Jonsson, försäljaren Bertil Andersson, Marianne Hedlund, Anders Norman, Sixten Öhman (med ryggen mot fotografen), Olle Hjelm (ljus jacka), okänd, okänd och Lars-Olof Pettersson (i mössa).
järnhandlare, jaktredskap, cykelverkstad, järnvägssamhälle, bensinstation, markis, bilverkstad, skyltfönster, bil, bensinpump, tätortsbebyggelse, cykel, trähus, hotell, fiskeredskap
flyghangar, flygfält, bostadsområde, flygplan, bostadshus, flaggstång, flygpersonal
Motiv från 1898 års lantbruksmöte i Linköping. Bilden visar närmare bestämt del av mötets industriutställning där ett 50-tal utställare visade upp och försålde redskap och maskiner för främst lantbruk. Bland firmorna erbjöd järn- och redskapsaffären Hydén & Rundström sina produkter där den arbetsbesparande självbindaren var något endast större jordägare kunde kosta på sig. Företagets minst sagt påkostad utställningspaviljong kom upplysningsvis att efter utställningen flyttas till Stjärnorp för att tjäna som sommarhus.
C. Bloch, munk. CarlBloch, (1834-1890), dansk målare och grafiker. Text på framsidan: Nordiska konstnärers arbeten. Cabinet Format. Johannes Jæger, kongl. hoffotograf. Stockholm. Drottninggatan 5. Text på baksidan: Johannes Jæger, kongl. hoffotograf, fotograf vid svenska Nat.- Museum, Stockholm. Stort lager af Fotografier efter Nordiska Konstnärers arbeten och konstskatterna i National Museum. Vyer af Stockholm och omgifning. Atelier för porträttering och fotografering af Landställen, Kartor, Maskiner, Handskrifter samt Konst- och Vetenskapliga föremål.
'Vy med vägg i grustaget med maskiner stående framför. Bildtext: ''Fig. 2, mitten. Dösebacka, mittpartiet av västra väggen i södra grustaget, där mammutbeten hittades 1931.'' Grusavlagringens lagerföljder enligt anteckning: Grå moränen, gult grus, gul sand, grovt grus, grå morän och nederst undre morän och ras till vänster i bilden. Grå morän och nederst gula sanden till höger i bilden. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7058:1-32.'
Ett sjöflygplan av typ Heinkel HE 5, i Flygvapnet S 5, i bakgrunden ubåten BÄVERN. Heinkel HE 5 förekom i Flygvapnet i flera varianter (S 5, S 5A, S 5B, S 5C och S 5D) med olika motor- och utrustningsalternativ. Samtliga benämndes allmänt Hansa eller Hansa-Brandenburg p g a sitt släktskap med de maskiner (S 2, S 3 och S 4) Flygvapnet övertagit från Marinens Flygväsende och som konstruerats av tyska Hansa-Brandenburg.
Ett sjöflygplan av typ Heinkel HE 5, i Flygvapnet S 5; i bakgrunden ubåten BÄVERN. Heinkel HE 5 förekom i Flygvapnet i flera varianter (S 5, S 5A, S 5B, S 5C och S 5D) med olika motor- och utrustningsalternativ. Samtliga benämndes allmänt Hansa eller Hansa-Brandenburg p g a sitt släktskap med de maskiner (S 2, S 3 och S 4) Flygvapnet övertagit från Marinens Flygväsende och som konstruerats av tyska Hansa-Brandenburg.
Arboga Mekaniska Verkstad, interiör. Kunder besöker Meken för att titta på tråddragmaskiner. Herrar i ytterkläder studerar maskiner. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Två män arbetar i fabrikslokalen. Här ses maskiner, lastpallar och maskindelar. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, interiör. Fabrikslokal på Meken. Stora maskiner. Ett kontor syns till vänster i bild. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Maskiner står uppställda i tre rader i lokalen. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Fabrikslokal med maskiner och hyllor med maskindelar. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.