Det kan vara ett spännande infall att väcka tanken hur blivande makar överhuvud träffades i tider med endast ansatser till de kontaktskapande möjligheter vi har idag. Hur handlardottern Amanda Livner i Sala mötte läkaren Claes Axel Göhle, då Linköpingsbo, måste här förbli obesvarat men deras gemensamma liv kan kort tecknas. Deras bröllop stod i Sala sommaren 1861 och kort därpå flyttade paret till Strängnäs där Amandas make erbjudits tjänsten som stadens vice stadsläkare. Vid årets början 1869 blev Amandas nya hemvist bohuslänska Tanum och även nu var det makens yrkesutövning som var orsak till flytten. Äktenskapet var för övrigt ännu barnlöst och skulle så förbli. År 1881 erbjöds maken en läkartjänst i sitt hemlän Östergötland och nu blev Amanda Söderköpingsbo i tiotalet år. Efter makens död 1890 utflyttade doktorinnan till Uppsala och avled skriven i Stockholm 1909. Här ett vänt porträtt av fru Göhle omkring 1865.
Från 299 kr
I Linköping likt övriga större städer i Sverige växte med 1800-talets industralisering nya stadsplaneideal fram. En gatubild med ett tätare och mer monumentalt uttryck blev eftersträvansvärt. Omoderna och brandfarliga timmerhus revs för att ge plats åt höga stenhus, ofta karaktärsfulla och med rik putsdekor mot gatan. Många av dessa stadsmässiga byggnader kom att kvarstå en påfallande kort tid. Under 1900-talet växte raskt önskan om bättre bostadsstandard och lämpligare funktionalitet, något som ansågs problematiskt att nå med dessa robust byggda hus som i en mångfald därav revs. Huset som fram till det revs 1973 hade adressen Kungsgatan 32 och var ett typiskt exempel. Den moriskt inspirerade jugendbyggnaden uppfördes 1902 efter ritningar av den för Linköpings stadsbild så betydelsefulla arkitekten Janne Lundin. Här en vy från 1903, således kort efter att huset färdigställts.
Ett smula medfaret motiv mot den så kallade Bielkeska gården i Linköping. Benämningen kom den att få efter ett förvärv av grevinnan Fredrika Eleonora Bielke 1798. Tomten var då bebygd med en äldre huvudbyggnad som inte nådde de krav på en ståndsmässig bostad som den nya ägaren bar. Kort efter köpet lät hon därför uppföra det präktiga stenhus bilden visar. Förutom huvudbyggnaden uppförde hon även två flyglar, av vilka den västra löpte utmed Apotekaregatan. Vid grevinnan Bielkes död vid nyåret 1808 ärvdes gården av hennes barn, vilka sålde den redan året därpå till friherre Carl Leijonhielm. Gårdens tid med familjen Bielke som ägare var således kort och därav benämns fastigheten även Eduard Anderssons gård, som långt efter Bielke blev hälftenägare och kom att driva sin textilhandel i byggnadens gatuplan. Huvudgården revs vid slutet av 1960-talet.
Porträtt av källarmästaren och nöjesprofilen Anders Peter Andersson. I samtiden kallad Bonn på Druvan. Han inledde på allvar sin karriär som utskänkare när han under det sena 1840-talet övertog Bankebergs gästgivaregård i nuvarande Vikingstad. År 1852 köpte han djärvt Schenlingska gården invid Hospitalstorget i Linköping för en summa av 11 000 Riksdaler. Han uppförde här en helt ny byggnad och startade hotell, restaurang samt vin- och spritaffär. Detta etablissemang, kallat Druvan, blev inom kort en allvarlig konkurrent till Stora Hotellet och en känd och uppskattad samlingspunkt för en något bredare publik. Utöver Druvan drev han från 1864 Wernerska trädgården, som med tiden blev ett nöjescentrum, och vidare även stadens gamla teater, Assemblée- och spektakelhuset snett mot S:t Larskyrkan. Han var under en längre tid kort sagt Linköpings nöjeskung.
Hobby är avkopplande 25 juli 1967 En man sitter i en fåtölj klädd i vit skjorta och svart slips. han håller i föremål som är beståndsdelar i den hobby som han sysslar med. Intill honom till vänster sitter hans fru på huk och håller i ena kanten på ett papper som mannen läser på samtidigt i en kort trekvartsärmad ljus klänning. Deras lilla dotter som är i halvårsåldern står vid ena bordskanten och pratar med en kvinna som har ryggen mot kameran. Till höger står en äldre kvinna och pratar med mannen samtidigt som hon pekar i det papper mannen och hans fru läser i. Hon håller hobbyföremål i vänster hand och är klädd i en kort blommig klänning och har ett pärlhalsband om halsen. En liten pojkel i femårsåldern skymtar i bakgrunden.
Ett landskap med en eka som ligger i älven. I bakgrunden syns byggnader och skog på en strandkulle. Text baksida kort: "Bäckdalen den 11/12 1907 Hjärtligt tack för brefvet. Vi har hälsan och önskar eder det samma. Om ni får hafva hälsan så tänker jag mig att hälsa på eder till sommaren, det blir trefligare än i vinter. Vi skall snart skrifva bref till eder. Ni alla är kärt hälsad af oss. O A Johansson".
Bild på Vaxholms fästning i Stockholms skärgård med människor på promenad längs med kajen. Text baksida kort: "Vaxholms Fästning. Bästa kamrat, jag har nu kommit fram till fästningen. Det är bra kamrater jag har fått bara busiga grabbar. Piano har vi i dagrummet så där sitter vi och klinkar om dagarna. Jag skall skriva mera sedan. Min adress är (väldigt otydlig adress) Vaxholmen. Hälsa grabbarna".
En reproduktion av Anders Zorns målning "Vårt dagliga bröd", Nationalmuseum. Text baksida kort: "Gävle den 12/4, 1912. Kära moster! Det är rätt längesedan ja hörde något från eder. Hoppas ni alla äro friska, ja är frisk och kry. Mamma ringde en dag, kan hälsa så mycket. De voro också krya, ej mormor hon har varit sjuk sedan nyåret så hon legat till sängs. De hjärtligaste hälsningar mosters tillgivna Signe".
Philip Klingspor porträtterad i Stockholm, sannolikt kort före sin utnämning 1868 som underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Född i Norrköping 1845 som son till greve Otto Klingspor och Mathilda Montgomery. I samband med faderns död blev Philip ännu inte 20 år fyllda ägare till säteriet Grönlund i Åsbo. Han skulle vidare bli ägare till flera gods, bland andra Ekenäs slott i Örtomta. Från 1871 gift med Ida Maria Sjögreen.
Nya Holmsund, Bomhus. Ett brevkort Till Lotten Bylund, Döbelnsgatan 29, 4 tr. Stockholm. Med texten "Bomhus den 27/12-09. Kära Moster! En angenäm och treflig fortsättning af julen, och ett gott slut på det gamla året, tillönskas Eder alla. Jag är betänkt på att göra en kort tripp till Sthlm under de bägge helgdagarna på nyåret, då jag hoppas vi få träffas och språkas vid. Vår familj sända alla sin hälsning till Eder allesammans. Hjärtliga hälsn. Gorg".
Handlaren och rådmannen i Linköping, Adolf Fredrik Nordwall och dennes maka Clara Mignon Fallenius, hade resurser att låta dottern Ingeborg följa tidens smakriktingar. Här iförd en moderiktig dress som väl representerar tiden. Även håruppsättningen följer vad 1870-talets unga kvinnor önskade. På ringfingret sitter vad vi får förmoda hennes förlovningsring, vilket yttermera visso daterar fotografiet till kort före sin vigsel 1873. Den blivande maken var Lars Gustaf Jegerhjelm, militär vid Första livgrenadjärregementet.
Fru Clara Sandberg med sonen Gustaf 1863. Gossen var då året fyllda och familjens förstfödde. Att barnet skänkte sin mor glädje är väl närmast en självklarhet men hennes oförställda leende är en varm känsloyttring som tidens fotografier sällan förmedlar. Clara var gift med köpmannen Carl Jacob Jocobsson och med åren skulle de få glädjen av en rad barn. Sin Gustaf skulle de dock mista. Tuberkulos i kombination med hjärnhinneinflammation tog hans liv kort före 13-årsdagen.
Den från småländska Lofta bördige Bengt Hägge inflyttade till Linköping 1882 sedan han kort dessförinnan påbörjat sin tjänst som redaktionssekreterare vid Östgöta Corrspondenten. Från 1886 var han tidningens redaktör. Under decenniet fann han sin blivande livskamrat i Linköpingsfödde Ester Arnander. De vigdes 1889. År 1898 bröt paret upp från staden för ny tillvaro i Halmstad där Bengt blivit ägare av tidningen Halland. Foto omkring 1885.
Området Mörtlösa öster om Linköpings tätort har under senare tid och kort period utvecklats till ett handelsområde. In i vår nuvarande tid låg här endast lantbruk och ett fåtal villor. Utmed dagens Linghemsvägen -och dess föregångare- var bildens fasad väl synlig från vägen, högt placerad på toppen av en terrasserad trädgård. Mörtlösa Södergård var namnet med ett arkitektoniskt uttryck från förrförra seklet. Här huvudgården från söder 1970, en tid före rivning.
Gunnar Bengtsson Föreståndare på Fbg:s Fisk tog detta kort den 12 juli 1965. Rekordfångst av laxar = 172 st. Det bör Gunnar veta eftersom han handlat med fisk sedan Fbg:s Fisk bildades 1945. Fiskaren till vänster på bilden , som tagit upp fångsten i Fbg: fisk egna laxgårdar utmed kusten är Gustaf Johansson, "Bånga-Gustaf". Han var säsongsanställd under tiden 1 mars- 7 augusti. Från Fiske- Historik pärm B av G Heikenberg. I bakgrunden fiskebåten Orlando, FG 8.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.