Motiv från Vessers udde på godset Bjärka Säbys ägor. Området fredades av dåvarande ägare 1923 och har sedan dess haft tillträdesförbud för studier av naturens förändringar. Halva reservatet utgörs av sjön Stora Rängen, på landsdelen finns strandskogar och igenväxande lövängar. Strandskogen kom till efter sjösänkningen 1855 i samband med byggandet av Kinda kanal, då sjön sänktes med 1,7 meter. Här en bild mot udden från söder, kort före anpassningen till fridlyst område.
Från 299 kr
Klassisk Norrköpingsvy där det mesta är sig likt sedan bildens tillkomst 1906. Göta hotell till vänster var vid tiden precis färdigt att tas i bruk, lagom för att erbjuda husrum till besökare av den timade konst- och industriutställning som detta år förlagts till Norrköping. Antikvitetshandlaren Jean Lawskis bägge hus till höger hade stått klara kort före 1800-talets slut. Över Strömmen tog man sig då som nu över Oscar Fredriks bro (Saltängsbron). I förgrunden del av Carl Johans park.
Ett brevkort med en sällan sedd vy mot Linnégatan 6 i Linköping. Bevarat genom en hälsning till pigan Hulda Hallberg, som kort efter hälsningen lämnade Åtvidaberg för att ta tjänst hos apotekare Lundgren bosatt i huset mittemot. Man kan tänka sig att avsändaren var en tipsande väninna, som för sin del tjänstgjorde hos lantmätaren Axel Teodor Calén, som då nyligen låtit uppföra Linnégatan 6. Adressen kom vidare att ändras till Linnégatan 4.
Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Kort efter fotografiet kommer huvudbyggnaden monteras ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping och där komma att inrymma värdshusrörelse. Fasad mot öster.
Vy över Stora torget i Linköping år 1900. I bildens vänsterkant skymtar gaveln till Stora hotellet. Den orginella hörnfastigheten på motstående sida av Storgatan uppfördes av borgmästare Samuel Pyttner kort efter den stora stadsbranden år 1700. Till höger Linköpings gamla rådhus. Byggnaden stod klar år 1799 och kom vidare att köpas av staden för att ge plats åt rådhusrätten och stiftets domprost. Från år 1837 fungerade botteplanet som banklokal för Östgötabanken.
Den så kallade Vattenåkaregården invid Djurgårdsgatan uppfördes 1874 av timmermannen Carl Johan Andersson. Gården har fått sitt namn av att han vid sidan av sitt arbete som timmerman var vattenåkare. Under äldre tid var vattenförsörjningen ett stort problem i Linköping. De västra delarna av staden fick vatten genom vattenåkarna, som med hjälp av häst och vagn körde ut vatten i tunnor. Huset flyttades kort efter tiden för bilden till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Del av Nygatan i Linköping. Vy österut mot gatans skärning med Repslagaregatan. Området stod vid fototillfället under förändring och skulle inom kort att omdanas i än högre grad. Till höger skymtar byggarbetsplatsen för det blivande Domus-varuhuset. Byggnaderna till vänster, Nygatan 17 och 15, revs för att skapa yta för Gyllentorget. Husen bortom Repslagaregatan revs även de för att och plats för nya affärs- och bostadskomplex.
Porträtt av Valdemar Starkenberg. Född i Vadstena 1866 flyttade han tidigt till Stockholm och kom där bland annat att arbeta som bokhållare. Sommaren 1896 inflyttade han till Skövde och bar då titeln telegrafkommisarie. Kort därpå ingick han giftemål med Thyra Nilsson, bördig från Västervik. I slutet av år 1900 flyttade paret till just Västervik, där Valdemar erbjudits en likartad anställning vid Telegrafstaten. Äktenskapet varade i ytterligare tio år, vilket förärade makarna fyra barn. Den 18 mars 1910 avled Valdermar i sviterna av cancer.
Porträtt av friherren och löjtnanten vid Smålands husarer, Claes Gustaf Fredrik Raab. Från 1841 gift med Sofia Carolina Theresia Forsbeck. År 1845 förvärvade makarna egendomen Sörstad i Vikingstad. Efter makans bortgång 1868 lämnade Raab makarnas tidigare hem för att istället bosätta sig på gården Nybble. Efter en kort tid i Stockholm slog han sig ensam ned på Åkerholms säteri i Lofta socken. Egendomen ägdes av en släkting. Här blev han kvar till sin död 1889.
En länge oidentifierad gårdsmiljö ur Linköpingsfotografen Didrik von Essen produktion har fått sitt svar i Berga gård söder om Linköping. Platsen är för en sentida betraktare fullständigt oigenkännlig. Förändringen förklaras i museimannen Anton Ridderstads ambition att omskapa gårdens ägor till ett östgötskt friluftsmuseum med museibyggnad och minnespark. Av detta blev dock inte allt realiserat på hans ägor. Släktens sommarviste på kullen lät han år 1896 utbygga till vad som kom att kallas Berga slott. Vy från norr, sannolikt kort före utbyggnaden.
På samma adress som Länsstyrelsens närmast måttlöst stora fastighet i Linköping, men där slutar likheten. Fotoåret 1929 hade Östgötagatan sedan en tid erhållit sin rådande dragning mellan Malmslättsvägen/Storgatan och Vasavägen. Länge saknades Östgötagatan helt men i området för bilden låg sedan tidigare Kattbrunnsgatan med ett kort löp mellan dagens Brunnsgatan och Hunnebergsgatan. Gatan kantades av ett fåtal hus, där dåvarande Östgötagatan 3 låg invid ledens östra sida i höjd med stadens nuvarande bibliotek. Vy från väster.
Porträtt av August Lodin. Född i Linköping år 1800 som son till medicine doktor Johan Lodin och dennes hustru Engla Carolina Wendtland. I vuxen ålder inledde August en militär karriär som kröntes med titeln auditör vid Kungliga Wendes artilleriregemente. Från 1851 logerade han på Nybble frälsegård i Vikingstad. På 1870-talet bodde han en kort tid hos släktingar på egendomen Duseborg i Gammalkil. Från 1873 till sin död 1878 hade han Skänninge som hemort.
Porträtt av rådman och grosshandlare Paul Alfred Scherini. Född i Locknevi socken, Kalmar län den 17 december 1820 som son till kyrkoherden Per Scherini och Anna Lovisa Heller. Familjen flyttade till Vånga socken i Östergötland år 1822. När brodern Carl Oscar år 1849 grundade kolonialvaruaffären Scherini & Co i Norrköping blev Paul Alfred inom kort delägare och därmed grosshandlare. Gift 1852 med Catharina Wilhelmina Jakobina Wockatz med vilken han fick fyra döttrar. Avled den 15 december 1903 i Norrköping.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. En kontaktkopierad bild som tagits med kort brännvidd får korrekt perspektiv om den betraktas med lupp av samma brännvidd som kameraobjektivets. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 156.
Handskriven text på fotots baksida: "1917 Wille Pettersson, Kalmar Nytt skandinaviskt rekord i längdhopp 16 juni 1918 i Köpenhamn 7,20 meter. Nytt [rekord] i Malmö 7,26 meter i maj 1919." William (Wille) Pettersson (senare Björneman), 1895-1965. Född i Skarpa Alby. Innehade det svenska rekordet i längdhopp 1918-1927 och tog guld i längdhopp, samt deltog i bronslaget i kort stafett (4x100 meter) vid sommar- OS i Antwerpen 1920. (Källa: Wikipedia).
Sune "Hållsta" Karlsson född 1928. Gifter sig den 20 mars 1954. Sune "Hållsta" Karlsson. SM-guld på 1500 m 1953 och SM-guld i kort terräng 1953 och 1956, SM-silver och en brons individuellt, fem SM-guld i stafett och lag. 12 landskamper på 1500 m 1952-1956 med en seger. 1953 världsetta på 1500 m med 3,44,2. då sjua i världen genom tiderna samt elva på milen
Barnbespisning 1 april 1966 I förgrunden står en ung pojke med en bricka i sina händer. På brickan står ett fat med mat, ett glas mjölk, bestick samt en servett. Bakom honom kommer en lång kö med barn. Bakom disken står tre damer som serverar barnen mat. De är klädda i vita arbetsuniformer samt vita hattar på huvudena. Glas står på serveringsdisken samt en behållare med mjölk i försedd med tappkran. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Barnbespisning 1 april 1966 I förgrunden sitter fyra barn vid ett bord och äter mat i en skolmatsal. I bakgrunden syns långa rader med bord och stolar med barn som sitter och äter. En mattant står i bakgrunden med vit arbetsuniform och vit hatt på huvudet. Ytterligare personer syns i bakgrunden. En stor klocka hänger på väggen rakt fram. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Orubricerad 18 maj 1967 Två män klädda i mörka kostymer, vita skjortor och mörka slipsar står inne i en lokal. I bakgrunden syns radioapparater som står uppställda på hyllor. En kvinna i kort klänning står till vänster. Hon håller en blombukett i sin högra hand och samtalar med en kvinna klädd i vit blus, jeans och med en ljus kofta över sina axlar. Ytterligare personer syns längre bort i bakgrunden.
Missionärer i Kongo 29 augusti 1967 En äldre man klädd i ljus kostym, vit skjorta, mörk slips och som bär glasögon sitter i aktern på en båt på en sjö. Bredvid mannen sitter en äldre kvinna i en ärmlös, kort klänning. Också hon bär glasögon. I fören sitter en pojke i vit tröja, vita byxor och mörka skor. Han håller ett halvätet äpple i sina händer.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.