Bilden tagen fr. kyrktornet i Bollnäs. Av byggnaderna kan nämnas Sundsåker (byggt 1897 efter branden året innan) i bakgr. till vänster: Baptistkyrkan fr. 1896 i bildens mitt (kyrkan byggdes upp bla. av gammalt virke från en trösklada från Dahlins i Röstebo.) 1899 Högvatten i Bollnäs. Hitom Baptistkyrkan syns bl.a. Bro Huvudgård byggd 1860 av samhällets grundare Georg Henric Collini. Den revs 1966 för Stadshusbygget. Ångsågen fr. 1884 nedbrunnen 1888 och åter uppbyggd året efter till höger i bild. Sågbolaget Bollnäs Ångsågs AB, gick i konkurs 1930 vilket gjorde att 70 man blev arbetslösa. Sågen revs 1935-1936.
Från 299 kr
Henning Lindgren med Ellen Nilssons stora stund i midsommar tid 1926. Vid tiden arrenderar brudgummen föräldrarnas gård i Födekulla. Bruden hade inflyttat från Rumskulla. Vi som kan se in i makarnas framtid vet besked att äktenskapet inte kom att vara så många år. Blott 36 år avled maken och änkan kom att få tillfälligt husrum hos torparparet Hultgren i Fundshult. Med sig följde tre söner och här nedkom även en fjärde son som gavs namn efter sin far han aldrig fick möta. De kvarvarande familjemedlemmarna flyttade efter en tid till Ingatorp.
I makarna Carl Abraham Ekeman och Anna Sofia Salanders långa rad av döttrar föddes sonen Carl 1848 på föräldrarnas gods Odensfors i Vreta kloster. Porträttet har lämnat oss odaterat men kan uppskattas till hans övre tonårstid, och då ännu boende i föräldrahemmet med skolgång i Linköping. Senare i livet skulle han komma att försörja sig som arrendator respektive inspektor på Blekhem och Boda under Blekhem i Törnsfall och Hallingeberg socknar. Än senare, från 1889, kom han att innehade Hässlebytorp i Rogslösa till sin död 1923. Carl Ekeman levde som ogift men antog 1903 den nioåriga Sigrid Kristina Elisabet Bergqvist till fosterdotter.
Karlslund har likt andra fastigheter i Hejdegårdens östra delar burit skilda gatuadresser. Det flesta orsakat av Ekholmsvägens utläggning i området men även av andra fysiska förändringar. Vid fototillfället 1961 angavs för Karlslund Forshemsgatan 8. Tidigare och senare kan för samma fastighet nämnas Risbrinksvägen 6 och 32 samt Ekholmsvägen 13. Huset uppfördes redan år 1867 och kom efterhand att disponeras som så kallad arbetsinrättning och senare fattigvårdsinrättning och rätt och slätt fattighus för nödställda i S:t Lars församling. Efter fattighusepoken ändrades verksamheten till ålderdomshem. Huset revs vintern 1968-1969.
Laverad tuschteckning. Blästerugn med beskrivning 1769. Det är en laverad tuschritning över "de uti Östra och Västra Dahlorterne brukelige Myrugnar eller så kallade Bläster-Wärk" ritad i Falun av Jonas Billow. Den visar en blästerugn i Dalarna och verktyg som används vid järnframställning vid den tiden samt beskriver kort järnframställningens förlopp. En kvinna trampar här blästern samtidigt som hon spinner på en slända. Rubriker: Om yrket och dess påfinande. Dess råstande. Myr-Ugnens Anläggande. Ugnens praeparerande til brukning. Yrkets opsättande på Ugnen. Huru mycket kan tillvärkas Hvad af Myr-jernet blir fabriceradt. samt bereder ugnen til ny blåsning
På emblemet på dräkten kan man läsa FGJX. Tillsammans med fotot löst liggande blad med följande text: Detta kort är taget 1923 då denna grupp av duktiga gymnaster från Samrealskolan reste till Göteborg på utställning. Under ledning av Agda Knutsson t.h. och Erik Nilsson t.v. lärare vid skolan i fysik, gav de uppvisning i gymnastik, enda gruppen från Halland. I nedersta raden synes ytterst Ulla g. Fältström, nr 4 Margot Skantze. I andra raden ytterst Astrid Nilsson, den vackra tösen som hade hattaffär på Storgatan till- sammans med sin syster Dagny gift Stehn. Lokalen är Samrealskolans gymnastiksal.
Jacob Brusén som var född och uppvuxen i Rinna skulle som teolog och efter sedvanligt trevande i yrkeslivet komma åter till hembygden. Efter sin examen vid Uppsala hade han i förstone erbjudits tjänst inom kyrkan som pastorsadjunkt i Kättilstad och därefter följde en tid som vice pastor i Väderstad. Då hade komministerbostället i Rinna stått tomt en tid och både bostaden och tjänsten blev Bruséns sommaren 1884. Samma år hade han gift sig med Alma Lindroth och senare i livet kom han att gifta om sig med Edla Lindroth. Deras eventuella släktskap har inte utretts för denna uppgift. Jacob Brusén avled i Linköping 1935. Fototillfället kan uppskattas till 1880-talets första hälft.
Biskopsdottern Hedvig Bring valde likt många av tidens högreståndkvinnor att framleva sitt liv som ogift. Valet var för all del inte alltid ett uttryck av handlingsfrihet, hur det var för Hedvigs del lämnar vi därhän. Som ogift skulle det oavsett dröja tills hon erhöll något som kan betecknas som ett eget hushåll. Efter fadern död sammanbodde hon en längre tid med sin mor i Stockholm och därefter i broderns hushåll i Växjö. Från dryga 50 år fyllda hyrde hon egen bostad i Växjö och sommaren 1921 återvände hon till födelsestaden Lund. Här porträtterad omkring 1895.
Det som skulle komma att bli kvarteret Detektiven i Linköping var i äldre tid delad i fyra tomter, Tannefors kvarter 68-71. Tomterna lades ut efter tillkomsten av Drottninggatan vid mitten av 1800-talet. Tidigt nyttjades tomt 68 mot Sankt Larsgatan, där stadens då nya flickskola uppfördes. Övriga tomter österut bebyggdes efterhand med relativt ordinära huskroppar. År 1863 stod tomt 70 bebodd med bildens hus. Som första ägare finner vi fånggevaldigern Gustaf Peterson med familj. Hans yrkestitel är rimligtvis inte självklar för dagens läsare men kan enkelt förklaras som fångvaktare med särskilt ansvar för fångtransporter. Foto 1965.
Länsmuseet i Linköping 1948 och ännu en tid skulle skyltningen annonsera byggnadens två museer, stiftelserna Östergötlands museum och Linköpings stads museum för skön konst. Det var ett omaka par samlingsförvaltare. Det förstnämnda bildat 1884 och med en önskan om kulturhistorisk bredd, där en förlöpare till museet kan sökas i Östergötlands fornminnesförening initierat redan 1864. Det senast nämnda tillkommet efter att läkaren Charles Emil Hagdahl år 1897 testamenterat sin digra konstsamling till Linköping stad. De bägge museerna skulle enligt stiftelseurkunderna hållas åtskilda men omständigheter kom att föra samlingarna samman i bildens och den 1939 invigda museibyggnaden. Först vid 1983 års ingång nådde det långdragna arbetet att sammanslå de bägge stiftelserna fullbordan. Vy från Gråbrödragatan.
Vad som identifierats som gossen Bror Sandersson i 10-årsåldern. Möjligtvis porträtterad av sin äldre och fotointresserade bror Gideon. Inte heller är platsen med säkerhet bestämd, vilket kan sakna betydelse, men familjens hem vid Djurgårdsgatan 19 är ett rimligt antagande. Gossens far drev den framgångsrika firman Alfr. Sanderssons Linjeringsmaskinfabrik och från år 1904 var företaget förlagt till den nämnda adressen. I förstone bodde familjen i gårdens ännu bevarade lusthus, men under 1909 skulle det gulputsade och likaså bevarade huset utmed gatan stå färdigt. Bror kom vidare att ta över företaget i kompanjonskap med sina bröder. Foto omkring 1905.
Det första tecknet av bildens hus ger skuldebrevets underteckning per den 1 april år 1900, och kort därefter uppfördes byggnaden utmed Snickaregatans dåvarande bredd. Liksom många andra hus från tiden gavs Snickaregatan 19 en kort omloppstid. Idag sedan länge rivet för ökad gatubredd och vidare utrymme för parkeringshuset Druvan och den i senare tid utlagda Wavrinskys gränd. Vid sidan av det gamla huset kan inte bröderna Starcks Beviks förbigås i sammanhanget. Reservdelslagret har utvecklats och expanderat och är alltjämt i ett självklart medvetande bland motorintresserade.
Hörna av ett rum med två gardinklädda (längder) fönster, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. I rummet står en ljus matsalsmöbel med tillhörande sex (6) stolar och skänk. I taket hänger en Reijmyre taklampa med en prislapp. På väggarna hänger tavlor. Genom fönstret kan man ana kringliggande fastigheter. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
De vindlande gatustråken invid Stora teatern i Linköping möter metodiska svårigheter vid studier och beskrivning. Utlagda förts efter teaterns färdigställan 1903 men i förstone bortglömda(!) av stadens namnberedning. År 1913 bestämdes dock namnen Teatergatan och Artistgatan. Redan innan -och långt därefter- benämndes emellertid huvudstråket Kapellgatan och backar vi än längre i tid var en förlängning av Apotekaregatan på förslag, vilket skulle inbegripa det raka vägsnittet från Kungsgatan. Bildens fastighet kan därför sägas burit tre adresser i Apotekaregatan 24, Kapellgatan 4 och rådande Teatergatan 3.
Genom en medföljande påskrift kan vi med visshet presentera smidesmästaren Alfred Davidsson. Här vid husknuten till sin bostad utmed dagens Elsa Brändströms gata i Linköping. Han var född i staden 1847 och vidare tagit yrket efter fadern. Davidsson förblev ogift i livet men hade 1894 erkänt sig som far till en gosse ur skomakaremästare Hjelte och makans barnaskara. Pojken kom att växa upp hos Davidsson men valde inte faderns yrke. Efter avslutat arbetsliv sålde den forne mästaren sin gård och flyttade till lägenhet i Stolplyckan. Han avled våren 1930. Foto omkring 1910.
Hörnet Nygatan - St Larsgatan presenterades våren 1958 som en av Linköpings besvärligaste korsningar. Platsen kallas idag Trädgårdstorget. Om trädgårdstorget: Trädgårdstorget är ett större torg i Linköpings innerstad. Där korsas Sankt Larsgatan av Nygatan samtidigt som också Tanneforsgatan och Stora Badstugatan ansluter. Busshållplatserna vid Trädgårdstorget är vältrafikerade och kan användas vid byten mellan vissa stads- och landsbygdslinjer. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Första majdemonstrationen 1956 passerade fängelsemuren i Linköping. Det var första gången en kvinna var huvudtalare vid ett första majdemonstration i Linköping. Det var riksdagsledarmoten Nancy Eriksson som bröt den manliga dominansen. På banderollen längst fram kan man läsa: Med socialdemokratin för framtiden. Demonstrationståg. Första maj. Fängelset i Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Trots att gården var liten, hade man omfattande ekonomibyggnader. Denna ladugård har troligen två kohus och ett stall, samt lada och tröskhus med tillbyggd vedbod. Ladugården kan vara uppförd 1897. Från ungefär 1880 var det brukligt med ett foderloft, vars väggar var i sten likt fähusdelarna under. De korsspröjsade fönstren är typiska för tiden, liksom spåntaken som slog igenom då. Här har man täckt spåntaket med papp i lodstående vådor, vilket var vanligt i början på 1900-talet. Oskar Jakobsson, 45 år detta år, var måg på gården, gift med dottern Maria Lorentina, 46 år och ägare till gården mellan 1899 och 1943.
Uthusen på denna lilla boplats var anspråkslösa. T v ser vi den lilla ladugården med halmtak. Gissningsvis var det en bulladugård, som panelats in och byggts på med ett foderloft. Högra delen innehöll ett fähus med plats för 1-2 kor, någon kalv, ett par grisar och lite höns. Boden med faltak kan också ha varit i bul under bräderna. Vad den haft för funktion är inte gott att veta, redskaps- och vedbod kanske. Längst t h står ett dass. Men vad är det för underlig liten bod på fötter där emellan? Masse har stått på stora vägen och tagit bilden, manbyggnaden finns utanför bilden t h. Se Bild 588.
Man undrar om de fåtaliga rakarna med rågskupor är det väsentliga i Masses motivval. Snarare kan man tro att det är landskapet med Bjärges västra part, Arvid Danielssons, i bakgrunden. Från vänster ser man Bjärges stolpkvarn, fribaptistkapellet, klappade askar längs Bjärgeskvior med möjligen stentunen framför, Arvid Danielssons gård där ladugården ännu har agtak, ladugårdsflyglar,manbyggnadens flygel, manbyggnaden med bakbygge och alldeles inpå smedjan innan den flyttades utanför tomten. De höga träden står i den s k Melanderska lunden. Bjärges norra och östra gårdsparter döljs av raken t h.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.