Äldre bild på Länsmuseet Gävleborg, till vänster i bild syns Murénska badhuset.
Från 299 kr
Äldre bild på Länsmuseet Gävleborg.
Järnvägsområdet i Skänninge. Länge utgjorde Linköpingsgatan stadens självklara infart från öster. Järnvägens tillkomst komplicerade emellertid landsvägstrafikens framkomlighet och sedan 2014 är inte längre någon form av passage möjlig.
Kortege utmed Storgatan i Vadstena i samband med hembygdsfest 1937.
Det som skulle komma att bli kvarteret Detektiven i Linköping var i äldre tid delad i fyra tomter, Tannefors kvarter 68-71. Tomterna lades ut efter tillkomsten av Drottninggatan vid mitten av 1800-talet. Tidigt nyttjades tomt 68 mot Sankt Larsgatan, där stadens då nya flickskola uppfördes. Övriga tomter österut bebyggdes efterhand med relativt ordinära huskroppar. År 1863 stod tomt 70 bebodd med bildens hus. Som första ägare finner vi fånggevaldigern Gustaf Peterson med familj. Hans yrkestitel är rimligtvis inte självklar för dagens läsare men kan enkelt förklaras som fångvaktare med särskilt ansvar för fångtransporter. Foto 1965.
Karlssons Resandevåning i Linköping erbjöd rum i sitt etablissemang utmed Repslagaregatan in på 1970-talet. Ett gott läge nära stadens centralstation men med konkurrens av andra hotell och pensionat. Foto 1970.
Gatufasaden till Styrmansgatan 3 i Linköping. Rivet kort efter fototillfället 1965.
Västra fasaderna till Styrmansgatan 5 och 7 i Linköping 1965. Exempel på ursprunglig bebyggelse i området av Hejdengårdens norra delar som närmast fullständigt kom att saneras under främst 1960-talet. Till och med gatan igenlades för ny disposition av utrymmet. Vy från väster.
Kungsgatan i Linköping med i huvudsak gatans löp utmed kvarteret Byggmästaren. Hus typiska för 1800-talets stadsmiljöer. Närmast Kungsgatan 21 som kom att rivas kort efter fototillfället 1972.
1972 och bråda tider för museets personal att hinna dokumentera det som bestämts att rivas i Linköping. Fastigheten Kungsgatan 21 var ett av husen. Här vy från Repslagaregatan.
Nedslag i Linköping en tövinterdag 1948.
Snickaregatan i Linköping i höjd med kvarteret Braxen. Fotoåret 1965 hade många av kvarterets hus rivits för att ge plats för det nya EPA-varuhuset och fler skulle komma att jämnas med marken. För de gamla trähusen Snickaregatan 20 följt av nummer 18 fanns ingen nåd.
Från byggarbetsplatsen för det nya EPA-varuhuset i Linköping. Vid fototillfället 1965 stod ännu de gamla trähusen Snickaregatan 18 och 20 kvar men skulle inom kort komma att rivas.
Nytt och äldre i Linköping 1929. De gamla trähusen utmed Trädgårdstorgets södra sida i väntan på rivning.
Från mitten av 1920-talet hade arbetet att skapa en mer stadsmässig miljö runt Trädgårdstorget påbörjats. Efter omfattande rivningar utmed Tanneforsgatans tidigare sträckning, hade torget som sådant lagts ut i en kvadratisk form. Fotoåret 1929 var Delfinpalatset vid torgets västra sida nyligen invigt och nu vände man blicken mot kvarteret Dryckeshornet och de där ännu bestående trähusen.
De ursprungliga husen utmed Drottninggatans sträckning jäms kvarteret Detektiven revs under 1960-talet. Därefter följde en lång rad av år då rivningstomterna uppläts för bilparkering. Först i vår tid har ytan åter bebyggts med ett parkeringshus och en frikyrka. På platsen för det förstnämnda låg Drottninggatan 18. Foto 1965.
Fastigheten Repslagaregatan 10 i Linköping var sannolikt inte uttjänt när det likt övriga hus utmed kvarteret badhuset revs under främst 1970-talet. Det jugend-inspirerade huset hade uppförts av byggmästare Oscar Nylander i början av 1900-talet. Foto 1970.
Vy mot Rhyzeliusgården i Linköping. Den spritputsade längan uppfördes 1723-24 som domprostgård. Stenhuset till höger söker sitt ursprung åtminstone 200 år dessförinnan. Till vänster om bildens huvudsakliga motiv är även fastigheten Kungsgatan 32 synlig, ett trots sina arkitektoniska värden sällan fotograferad hus. Den moriskt inspirerade jugendbyggnaden uppfördes 1902 efter ritningar av den för Linköpings stadsbild så betydelsefulla arkitekten Janne Lundin. Huset kom att rivas 1973.
Våren 1966 var närmast all äldre bebyggelse utmed Styrmansgatan i Linköping riven. Åtgärden var en del i moderniseringen av området i de norra delarna av Hejdegården, som efter nyproduktion helt kom att förändra miljön. Även Styrmansgatan lades i princip igen för att bli del av Gripgatan.
Utmed Styrmansgatan i Linköping 1965. Närmast Styrmansgatan 7 följd av gatans lägre nummer ned mot Tinnerbäcken. Miljön är sedan en tid efter fototillfället fullständigt utraderad, där inte ens gatan behållts till varken namn eller sträckning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.