Anna Elisabeth Sondén på ålderns höst. Hon har levt länge och kommer att leva länge än. Föddes gjorde hon i Landeryd 1794 där fadern innehade tjänsten som socknens komminister. År 1811 flyttade familjen till Risinge efter att fadern utnämnts till kyrkoherde. Där kom Anna Elisabeth vidare att finna sin make. Hösten 1819 vigdes hon med bruksinspektören vid Borgöls bruk, David Malmquist. Borgöl kom att bli makarnas boplats tills ny tjänst lockade i Lindesberg från 1839. Efter mannens död 1856 flyttade Anna Elisabeth till släktingar i Skedevi. Hon avled av ålderdom sommaren 1890, gott och väl fyllda 96 år. Hon var då sedan länge inneboende hos en dotter i Kindstorp.
Från 299 kr
Sällskap på och invid verandan till Sandvik i Roxenbaden. Täta ägobyten av gården gör det vanskligt att identifiera personer, men fram till sommaren år 1900 var lasarettsläkaren i Linköping Wilhelm Hallin i besittning av gården och möjligtvis är han mannen iförd keps till höger, tillsammans med några medlemmar ur linköpingssocieteten. Bland personerna har de tre på trappan sittande kvinnorna identifierats som; fru Ada Forselius, änkefru Emma Augusta Olsson följd av hennes dotter Signe. I övre raden har följande personer identifierats som; doktor Gustaf Ålund, rådman Olof Mattsson, fröken Karin Hyltén-Cavallius, änkefru Ulrika Forselius, rådman Carl August Holmer och bankdirektör Erik Gustaf Sundeqvist.
Sigrid Lidberg i ett konstfullt montage av okänd fotograf. Född i Linköping 1848 men uppvuxen i Hagebyhöga och vidare Hov, i vilka församlingar fadern var kyrkoherde. I vuxen ålder kom hon att föra en ganska ambulerande tillvaro med vistelser i skånska Kvidinge, uppländska Malsta, Åtvidaberg och Uppsala. Enligt källorna bär hon under perioden mestadels titeln mamsell men torde genomgått högre studier då hon enligt uppgift undervisade i en tid vid Uppsala elementarläroverk för flickor. Sommaren 1883 gifte hon sig med läraren Claes Alfred Winell och paret bosatte sig i Stockholm. Äktenskapet blev emellertid kortvarigt. Sigrid avled efter knappt två år som gift.
Porträtt av Inga Karin Sunesdotter vid mogen ålder. Född i Kisa 1810 kom hon några dagar före sin 21-årsdag att ingå äktenskap med bondesonen Israel Samuelsson i Viprösle i Ulrika socken. Sommaren 1839 blev hon änka men gifte snart om sig med nämndeman Jacob Larsson i Lilla Farsbo. In i det nya äktenskapet förde hon med sig två söner från förra giftet. Det nya giftemålet skulle välsignas med tre döttrar. Äktenskapet blev även långt och kom inte att ändas förrän Inga Karin avled av ålderdomssvaghet i juni månad 1885.
Sommaren 1975 reste hembygdsentusiaster i Tjärstad den tidigare resta stenen invid Alberga. Närvarande var också antikvarie Lars Löfstrand från Östergötlands museum. På platsen stod framtill 1861 ytterligare en rest sten. Den bildar sen dess underlag för murstocken i det nämnda, utskiftade och näraliggande hemmanet Alberga nära Boda. Enligt traditionen sattes blombuketter vid den resta stenen på midsommaraftnarna. Traditonen började omkring 1870 och höll sedan på ett 50-tal år framåt. Antikvarie Anders Lindahl kunde vid ett besök också konstatera att stenen stått i en förmodad järnåldersgrav innan rensningen.
Ljung kyrka sommaren 1948. Den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes under 1700-talets sista år. I en tid av kraftig befolkningsökning ansågs ett nytt kyrkorum vara av nöden. Kraft och resurser fanns genom den nye ägaren av Ljungs slott, Axel von Fersen d.ä. Han knöt ingen mindre än den sedermera kungliga hovarkitekten Olof Tempelman att ta fram ritningar och den mycket anlitade kyrkobyggaren Casper Seurling att ansvara för bygget. Kyrkan stod färdig 1798 och bär många typiska kännetecken för tidens ideal. I kyrkan iordningsställdes ett gravkor för den Fersenska ätten.
Järnvägsstationen i Linköping renoveras. Efter andra världskriget ökade resandet i Sverige. Järnvägsstationen som byggdes 1872 var för liten. Därför revs de gamla fasta flygelbyggnaderna och ersattes av större. Den sydöstra delen byggdes för att skapa restaurang och buffésal. Bilden är från 1951 och tillbyggnaden stod klar sommaren 1953. Resecentrum. Tågtrafik. Järnväg. Stationshus. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Taket på sporthallen i april 1956. De eleganta betongbågarna bortades rena inför invigningen av sporthallen. Invigningen av sporthallen var den 6 oktober 1956. Arkitekt Hans Westman. I Corren kunde man läsa: "Östergötlands första stora arena för inomhusidrott" och att den kunde nyttjas för konserter, föredrag, utställningar och konserter, Parken färdigställdes sommaren 1958. Takarbete. Tak. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Livlig trafik i 1844-års slussar. På bilden ses fem lastångare. Till vänster på höljan ligger Uddeholms Skoghall III, byggd i Sjötorp 1915. Vid tidpunkten för detta fotografi drevs hon farm av en ångmaskin på 60 ind. hkr. Låg sommaren 1981 sjunken i Kotka, men var borta 21/1 1982. Närmast i bild till höger Daga med hemmahamn Karlstad, byggd som Delphina i Norrköping 1872. Blev upphuggen i Säffle 1951. Innanför Daga ligger en okänd båt. På väg ur slussen en okänd med ett namn som kan börja på D el. O, ca 6 bokstäver. Uppe i trappan möjligtvis Capella, med tanke på mönster i fören.
SAAB hade i början av 1950-talet ett stort behov av arbetskraft. Sommaren 1950 hade SAAB 100 anställda från Italien, på hösten anställdes ytterligare 300. På den här bilden ser man Francesco Nepoto ( i mitten) , som var tolk för de ilalienare som kom till SAAB. Fotot är från 1951. Man anställde även arbetare från Tyskland. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sommaren 1953 tog Pelle Lind och Sven Wass med Firma Ljudreportage en inspelningsstudio i drift i Folktes hus. Bakom glasrutan ses Sven Wass stående och Pelle Lind. Musikerna på bilden är delar av Jörgen Olsens orkester. Studion var den enda söder om Stockholm och ansågs vara landsortens modernaste. Inspelning. Studio. Musiker. Musik. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Kyrkoherde Sjöstedts konfirmander sommaren 1901. Från vänster: 1-sta raden sittande: 5) Therese Holmgren. 2-dra raden sittande: 1) Frida Kjell, 2) Agnes Andersson, 3) ? Andersson. 3-dje raden stående: 1) Bernhard Persson, 2) Harald Sjövall, 3) Albert Tankred, 4) Kyrkoherde Sjöstedt, 5) Knut Sjöblom, 6) Alfred Andersson. 4-de raden stående: 1) Svante Thunér, Skurup, 2) Hjalmar Billing, 3) Daniel Hilding, Konfirmationen skedde den 17 augusti 1901 och första nattvardsgången skedde den 19 aug 1901. Intressant med Daniel var att han föddes 1887 som oäkta son till en piga på Åhus, Dalköpinge församling och avled som godsägare i Västergötland 28 år senare., 4) Hjalmar Vingren, Gislöv, 5) Olof Rasmusson, V. Torp
Kanslihusets sjösida, sommaren 1924 På en av Gustaf Adolf von Siegroths kanoner har följande personer placerats sig. Längst ned fru Maj Hökerberg och hon håller sin make, löjtnant Bertil Hökerberg i handen. Nästa två flickor är okända, men flickan till vänster kan vara dotter till regementschefen, överste Hedengren. Nummer två uppifrån är fänrik Stig Karlströmer, född i Lerbo år 1900, fänrik 1923, underlöjtnant 1925 och löjtnant 1928. Högst upp fänrik Nils Toll, född i Sthlm år 1901, fänrik 1923 och död i Strängnäs den 1 augusti 1925 genom ett pistolskott för egen hand.
Boskapsskötsel i ladugården. Kvinna sitter och mjölkar en mager ko medan barfota flicka mockar. Mangskogs socken, Värmland, 1911. Bildtext (ur N. Keyland: Svensk Allmogekost, 1919): "Mjölkning och städning i fjuset. Fotografi från sommaren 1911, då korna till följd av stark torka och brist på bete blevo osedvanligt magra." Ur löptext: "Kvinnan, som mjölkar, sitter på en liten pall av primitiv tillverkning. Mellan sina knän håller hon ´kollan´, stävan, ett laggkärl med vanligen rakt uppstående stavar, den bakersta av dem förlängd och formad till ett handtag, ´öre´. Mjölkningen utföres omväxlande med ´klämming´ och ´draing´, metoder, vari alla mjölkerskor äro hemma. Ur kollan slås, om så behöves, mjölken i ett större förvaringskärl".
Boskapsskötsel i ladugården. Kvinna sitter och mjölkar en mager ko medan barfota flicka mockar. Mangskogs socken, Värmland, 1911. Bildtext (ur N. Keyland: Svensk Allmogekost, 1919): "Mjölkning och städning i fjuset. Fotografi från sommaren 1911, då korna till följd av stark torka och brist på bete blevo osedvanligt magra." Ur löptext: "Kvinnan, som mjölkar, sitter på en liten pall av primitiv tillverkning. Mellan sina knän håller hon ´kollan´, stävan, ett laggkärl med vanligen rakt uppstående stavar, den bakersta av dem förlängd och formad till ett handtag, ´öre´. Mjölkningen utföres omväxlande med ´klämming´ och ´draing´, metoder, vari alla mjölkerskor äro hemma. Ur kollan slås, om så behöves, mjölken i ett större förvaringskärl."
F6 i Karlsborg sommaren 1965.Träff för flottiljens första omgång värnpliktiga flygförare från april 1940. Första träffen hölls 1960 på initiativ av kapten Göte Ekdahl och kom att fortsätta fram till mitten av 1980-talet. Från vänster:Kapten Kurt Wallin, Erik Bratt, Bengt Olow, Rickard Köhnke, Staffan Alm, Sven Sjögren, Thorsten Lundström samt kapten Göte Ekdahl(dåvarande adjutant vid 2 divisionen där de värnpliktiga flygförarna utbildades). Av de ursprungliga 8 eleverna omkom en, Agne Högstedt vid ett haveri 11/2 1941 och en, Sigurd Berglund vid ett haveri 12/8 samma år.
Poppolis döpt av Shanes 11 december 1965 Bild av det Pop-Diplom som popgruppen Shanes tilldelat polisen. På detta står följande text: "Till Polisen i Örebro Län:..........som vi befunnit vara 1965 års mest idoga och popmedvetna polis. Vi har under sommaren och hösten stoppats och kontrollerats å´det noggrannaste hela 24 (tjugofyra) gånger!!! Ni har varit ytterst måna om att vi skulle färdas säkert i vår orkesterbil. Tack för det!! The Shanes (BD 7169). (Undertecknat av bandmedlemmarna): Tommy Wåhlberg, Svante Elfgren, Jan Ahlin (Turnéledare), Lennart Grahn, Tor-Erik Rautio och Kitt Sundqvist. Runtomkring kanterna på dilplomet löper samma text om och om igen: "Pop-Diplom."
Gideå kyrka. Till att börja med hölls kyrkliga sammankomster i en lada i Norrgidsjö. Gideå hörde vid denna tid som kapellförsamling under Arnäs och blev senare 1811 annex samt eget pastorat 1822. Under åren 1804-1809 började en kyrka uppföras av timmer, ut- och invändigt försedd med stående brädfodring. Torn tillbyggdes åren 1812-1813, enligt uppgift i inventeringsprotokoll 1831, enligt andra källor 1823 (Bygdén). Invigningen skedde däremot inte förrän 1818. Tornet ritades av stiftsbyggmästaren Simon Geting och byggdes upp sommaren 1815 enligt sockenstämmoprotokoll. Geting bodde i prästgården 49 dagar. Till hjälp som arbetsledare och byggmästare hade han snickaren Jonas Arnström.
Sommaren 1925 besökte Östergötlands museums utsände Hägerstads ödekyrka för en antikvarisk undersökning. Kyrkobyggnaden hade låtits förfalla sedan församlingens nya kyrka invigts 1866 och nu hade sönderfallet nått kritiska nivåer. Under 1930-talet kom en viss upprustning av ruinen att genomföras och byggnaden sattes bland andra insater under tak. I senare tid har ruinen genomgått en mer omfattande restaurering och fungerar sedan 1978 åter som gudstjänstlokal. Från undersökningens något undermåliga fotografier får vi en uppfattning om hur ruinen tog sig ut före 1930-talets åtgärder. Här kyrkoruinens södra fasad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.