Edla Malmborg, förevigad på sin bröllposdag den 20 september 1895. Sedan 1886 hade hon arrenderat och drivit Mjölby gästgiveri, vilket hon fortsatte med även efter giftemålet med kreaturshandlaren Lars Lindberg. Gästgiveriet kom vidare att bli Mjölby Centralhotell och maken kom med tiden att bli dess källarmästare.
Från 299 kr
Foto med vy av Strömsdal taget från isen på Sandfjärden i Sankt Anna. Utanför hemmet skymtar figurerna av förre skepparen Anders Österman och makan Ida. Vid tiden för bilden hade Anders sedan en tid slutat med sjömansyrket för att istället driva den handelsbod som syns till höger invid strandkanten nedanför hemmet.
Follingegatan i Skänninge har till våra dagar mycket av sin småstadscharm bevarad. Vyn från korsningen av Bjälbogatan är lätt igenkännlig trots att flertalet mannaminnen passerat sedan bilden togs. Notera rådet som annonseras på fasaden till Follingsgatan 33 till höger. Tidlöst må sägas även för den devisen.
Linköpings domkyrka med sitt 107 meter höga torn har i det närmaste stått oförändrad sedan 1886. Under perioden 1877-1886 genomfördes den senaste, genomgripande ombyggnaden av kyrkan. Arbetet leddes av arkitekten Helgo Zettervall som hade en uttalad ambition att accentuera kyrkans gotiska uttryck.
Porträtt av biskop Johan (John) Personne. Efter teologiska studier och doktorsgrad i Uppsala, inflyttade han till Linköping år 1897 för tjänsten som stiftets domprost. Han var då sedan 1885 gift med Nanna von Knorring, bördig från Hudiksvall. Personnes egenskaper bar honom vidare mot biskopsutnämning, ett ämbete han bar från 1910 till sin död 1926.
Familjen Hedrén i kantorsbostaden på övervåningen till Viby skolhus. Året är omkring 1905 och Karl August Hedrén har varit socknens organist och skollärare sedan 1891. Vid hans sida sitter hustrun Elin Elfrida, född Nilsson. Makarnas barn lystrar till dopnamnen Walborg Elfrida Erhardina, Elin Magnhild och Karl Erhard.
Kumla gästgivargård i Gistad hade fram till rörelsens nedläggelse i början av 1900-talet tjänat resande sedan mitten av 1600-talet. Till en början som en enklare krog på sätesgården Uggletorps ägor. Med tiden utökad och formell del i landets skjutsväsen. En period inrymde gården även Åkerbo härads tingställe. Bildens hus uppfördes omkring 1870. År 2007 eldhärjades huvudbyggnaden och kort därefter revs flygelhusen.
Byggnad till Ryds gård som i dubbel bemärkelse fått skatta för utvecklingens gång. Gårdens isdös som före elektrifieringen var den enda möjligheten att bevara is in i varmare årstid. Ett annat öde som drabbat byggnaden är rivningens, sedan gårdens mark bebyggts med ett av Linköpings miljonprogramsområden. Foto 1963.
I sin lust att dokumentera hemstaden Linköping missade den pensionerade överste Lovén självfallet inte stiftets biskopsgård. Fotoåret 1928 var sätet sedan det stod klart år 1735 inne på sin 15:e biskop. Anrikt således och behändigt beläget i direkt anslutning till brukarnas arbetsplats domkyrkan.
Denna lustfullt byggda trädgårdspaviljong dokumenterades av Östergötlands museum 1968. Den stod då på tomten till Råtorpsgatan 3 i Linköping. Vid besked om rivning flyttades byggnaden till en privat trädgård, men har därefter skänkts vidare och smyckar sedan år 2000 Dahlbergs caféträdgård i Gamla Linköping.
Det sena 1960-talet innebar omfattande rivningar i kvarteret Akillles i Linköping. Störst förändring märktes i demoleringen av fängelseanläggningen som dominerat området sedan 1840-talet. Dessförinnan revs fastigheten Storgatan 49 inklusive dess stall utmed gatan. Äldre Linköpingsbor mindes gården som Stiftssekreterarebostället. Foto 1967.
Fotografi av Rockelsta slott beläget vid Rockelstaviken av sjön Båven i Hyltinge socken, Södermanland. Här fotograferat 1902 av bygdefotografen Emil Durling. Vid denna tidpunkt ägdes slottet av greve Eric von Rosen och hade genomgått ombyggnad av arkitekt Ivar Tengbom sedan år 1900 då slottet kommit i von Rosens ägo.
Den ståtliga prästgården i Vallerstad uppfördes ursprungligen 1765. Den har sedan dess grundligt renoverats och ombyggts, bland annat 1815 och 1938. Här en dokumentation kort efter den senare moderniseringen. Vid tiden disponerades bostaden av komminister Carl Erik Svenstedt med maka och barn.
Textilhandeln AB Eduard Andersson på adress Storgatan 52 i Linköping. Fotografiet är odaterat men omkring 1920 vore rimligt. Företagets grundare hade då sedan länge varit död men hans goda renomé bestod. Verksamheten var inrymd i den så kallade Bielkeska gården som smyckade en del av Storgatan tills det revs år 1970.
Tjärholm i Sankt Anna socken 1908. Den vinkelställda byggnaden är Tjärholms affär som handlare Axel Gustaf Ekberg varit ägare till sedan år 1870. Mitt emot ses magasinet och till höger rörelsens bageri invid strandkanten. Bakom dessa byggnader ses Ekbergs bostadshus, uppfört omkring 1875. Vy från Lindersfjärden.
Sankt Kors kvarter 18 var gårdens gamla beteckning och från den flydda tiden mindes månne äldre Linköpingsbor det mer folkliga namnet Winnerstrands gård. Fotoåret 1929 var han sedan länge bortgången men hans hus stod kvar i hörnet Nygatan-Apotekaregatan och skulle så göra ännu en tid. Vy från söder.
Hospitalstorget i Linköping. Torget har in i modern tid upplåtits för bilparkering men den var redan vid mitten av 1950-talet reglerad. Mot torgets västra sida har Portlösa bildat fond sedan byggnaden fick sin karaktär vid mitten av 1850-talet. Sitt folkliga namn fick huset eftersom den långa fasaden mot torget länge saknade dörr.
Strykjärnet på Laxholmen i Norrköping är en av stadens mest karakteristiska byggnader. Uppförd åren 1916-17 med en udda planlösning för att på bästa vis nyttja den lilla holmens yta. Byggnaden beställdes av Holmens bruk som del i koncernens textilberedning. Sedan år 1991 byggnadsminne och plats för Arbetets museum. Här en odaterad vy från 1900-talets mitt.
I fager blandbygd invid Lillån ligger den stilrena huvudbyggnaden till Braxstad. Uppförd 1750 av major Johan Gripenwaldt. Påbyggd 1840 och sedan dess grundligt renoverad, bland annat 1920 och 1937. Vid tiden för bilden ägdes godset av makarna Napoleon och Natalia Andersson.
Forngården i Bjärka Säby omkring 1925. Under 1920-talet anlades Forngården eller Fornhemmet med ditflyttade byggnader från främst Sandgården och torpet Löten. Även allt bohag och redskap är från närmaste grannskapet. Initiativtagare och drivande av arbetet var godsägare Oscar Ekman. Sedan 1976 sköts och utvecklas museigården av Vists hembygdsförening.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.