Kökstrappan, andra våningen i villa Solbacken. Svensknabben bebyggdes under 1880-talet av Leonard Jeansson och ärvdes sedan av konsul John Jeansson som 1901-1902 lät uppföra den stora putsade byggnad som ännu står. Fastigheten såldes 1962 till Kalmar kommun som anväde huvudbyggnaden till privata fester. 1984 såldes fastigheten till Capitex som kontoriserade husen. Idag inrymmer de ett flertal tjänstef¶retag.
Från 299 kr
Spegelsalen i bottenvåningen på villa Solbacken. Svensknabben bebyggdes under 1880-talet av Leonard Jeansson och ärvdes sedan av konsul John Jeansson som 1901-1902 lät uppföra den stora putsade byggnad som ännu står. Fastigheten såldes 1962 till Kalmar kommun som anväde huvudbyggnaden till privata fester. 1984 såldes fastigheten till Capitex som kontoriserade husen. Idag inrymmer de ett flertal tjänsteföretag.
Utmed gågatan Tanneforsgatan i Linköping 1974. Lätt igenkänlig vy för den som är förtrogen med staden. Det äldre huset närmast till vänster revs dock under fotoåret och ersattes med det större affärs- och kontorshus som sedan dess fyller kvarterets södra delar. Sist ut i fastigheten var Skjort- & Byxbaren som drevs av köpmännen Sigvard Ahrén och Karl-Wallis Isaksson.
En bild av Linköping som trots sin relativt sena datering kan vara svår att orientera sig i. Vi ser Nygatan från en position strax väster om korsningen med Djurgårds- och Läroverksgatorna. Sedan 1980-talets exploateringar i området inte längre någon möjlig utblick.
Anundsjö socken. Brattsjö: Jägmästare Forsbergs hygge strax norr om Åskabäcken vid landsvägen Anundsjö-Åsele. Avverkning första gången för c:a 25 år sedan, 1900 (rensning), 1916 (borttagande av tallöverståndare). Bränning i 3 omgångar, första gången 1893. Sådd första gången 1896 med markberedning under frösådden, sedermera 2 gånger före 1904. Foto: September 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No 17 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Anundsjö socken. Innertellmo: Vildmyren. Påverkad av ovanför liggande odlingsdikning, utförd för 40 år sedan; dikad 1895. F. d. Sphagnum-papillosum-mosse. Numera "Polytrichum-hed" med enstaka tynande, gulgröna tallar (intill 3 m. höjd) samt björk. Djup 2 m. Sannolikt frostmyr. Foto juni 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik? No. 14 i "Frans Kempe och hans skogsvård." 2 plåtar
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Tydliga huggmärken. Ytan i skadan är delvis förkolnad. Vid roten i söder är ett fällskär (påbörjad fällning för länge sedan).Vid tallen sitter Per Holmgren. Raä 226 e, 2007-09-02
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Tydliga huggmärken. Ytan i skadan är delvis förkolnad. Vid roten i söder är ett fällskär (påbörjad fällning för länge sedan). Vid tallen sitter Per Holmgren. Raä 226 b, 2007-09-02, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt konvext parti. Tallen död sedan lång tid. Vid tallen står Eva Klotz. Raä 229 a, 2007-09-10, reg i FMIS.
Här skymtar den gamla ladugården några år innan den revs. Längst t v är det något mindre hus av okänt slag. Själva ladugården innehöll från vänster troligen stall mm, sedan portlider, gårdspartens infart, kohus med hoimd, ladport och lada, allt under ett högt agtak.
Hallsarve Josefina Nilsson, 50 år, sitter med skärbrädan i knäet och rensar flundror. Hon skar av huvudet, fenorna och tog ur inälvorna, vilka katten kalasar på. Flundrorna flåddes i regel aldrig, utan man åt upp skinnen, även det hårda och sega ryggskinnet. Flundrorna stektes färska, men fick man mycket så saltades de in och koktes sedan.
Hallsarve Hans och Oskar Karlsson, far och son, sätter upp stör. De gör hål för stören med varsin janstaur, spett, och kör sedan ner stören och trampar till runt den. Det är något oklart var de arbetar, men det kan vara Sunnkörke i bakgrunden, se Nr 210.
Här står familjen Larsson framför sin ståtliga manbyggnad och flygel vid midsommartid. Från vänster ser vi Jakobs fru Maria Lorentina Larsdotter 45 år. Sedan ser det ut som man har besök av Alfred Olsson och Anna Karlsson från Fie (Fäi-Jakås måg och dotter). Därefter står sonen (?) Lars Jakobsson 17 år och husbonden Jakob Larsson 45 år.
Vi ser ladugården från gårdssidan med kohus och stall med hoimdar/hörum, luckorna syns i väggen. Sedan följer ett portlider, ett litet fähus och i hörnet ladportarna. Till vänster står tröskhuset. En sektion av spåntaket är nyomlagt och tröskhusets spåntak verkar också ganska nytt.
Brudparet med följe har just kommit ut ur kyrkan. Först går småtärnorna och småmarskalkarna, sedan brudparet och därefter tärnorna och marskalkarna och övriga gäster. De som står t h är troligen folk från bygden som kommit för att se brud. Brudparet med följe är klädda i svart, det är bara småtärnorna och någon dam som är vitklädda.
Bilden visar norra delen av ladugården med tröskhuset och bibyggd bod. Tröshus hade ofta faltak, vilka många gånger ser ut att vara lite slarvigt lagda. Efter tröskhuset följer ladan i vinkeln med ladportarna i hörnet så som brukligt var i Lau. Sedan kommer ett fähus med stor hoimd mot ladan. Se Bild 676.
Ladugården är klar sedan några år och lyser här vit med nykalkade väggar och med rött gavelfält. Mängder av spröjsade fönster med jämna avstånd i tidens anda sitter i små nischer. Halmtaket är lagt i 7 etapper med lite varierande halmslag.
Här ser man hur nära vägen ladugården stod. Hitre delen var fähus, det stora fönstret har nog varit en hoimdlucka, medan småluckorna nog är ljusgluggar. Portlidret är förbyggt och gårdens infart är troligen flyttad till hitom ladugården, en gatgrind skymtar i vänstra kanten. Sedan följer ladporten och därefter bulladan. Stolpen visar på telegrafledningen genom socknen till När.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.